Brittiskt handelsförbud får israeliska ministrar att kräva motåtgärder

Storbritanniens regering meddelade den 8 september att varor från israeliska bosättningar på den ockuperade Västbanken ska omfattas av ett handelsförbud. Regeringen framhöll samtidigt att Israel fortsatt ska betraktas som en viktig brittisk handelspartner. Handeln mellan Storbritannien och Israel uppgick under 2025 till omkring 6 miljarder pund, och delar av de planerade restriktionerna kan kräva ny primärlagstiftning.

Det brittiska beskedet möttes av skarpa reaktioner från Israels regering. Säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir uppmanade premiärminister Benjamin Netanyahu att stänga Storbritanniens generalkonsulat i östra Jerusalem. Itamar Ben-Gvir föreslog också att Israel skulle erkänna Falklandsöarna som argentinskt territorium under ockupation. Finansminister Bezalel Smotrich krävde samtidigt att Storbritanniens ambassadör skulle utvisas.

Storbritanniens generalkonsulat i Jerusalem ansvarar för brittiska förbindelser med Jerusalem, Västbanken och Gaza inom bland annat politik, ekonomi och säkerhet. Generalkonsulatet uppger att Storbritannien inte erkänner israelisk suveränitet över Jerusalem och betraktar östra Jerusalem som ockuperat territorium.

Det brittiska handelsbeslutet följer på skärpt kritik mot Israels planer på nya bosättningar i E1-området öster om Jerusalem. Storbritanniens utrikesminister Ed Miliband sade förra veckan att landet skulle lägga om kursen i sin politik gentemot Israel. I det brittiska parlamentet beskrev Ed Miliband E1-planerna som ett överskridande av en gräns och sade att utbyggnaden skär genom Västbanken och riskerar att göra en palestinsk stat omöjlig att förverkliga.

Storbritanniens utrikesdepartement kallade den 19 augusti upp Israels chargé d’affaires efter att den israeliska regeringen hade publicerat en anbudsinfordran för byggandet inom E1-projektet. FN uppgav att israeliska myndigheter den 18 augusti öppnade budgivning för fler än 1 200 bostäder i området. FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanade därefter Israel att avbryta ytterligare steg i projektet.

Den 20 augusti krävde Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Kanada och Norge i ett gemensamt uttalande att Israels regering omedelbart skulle dra tillbaka E1-planerna. Sverige, Australien, Spanien, Danmark och Irland hörde till de länder som senare anslöt sig till kritiken.

FN:s humanitära samordningsorgan OCHA har uppgett att 18 palestinska beduinsamhällen med sammanlagt fler än 4 000 invånare ligger i det område som berörs av E1-planen och riskerar ökad press till följd av bosättningsexpansionen. OCHA har också uppgett att ett separat vägnät för palestinsk trafik har planerats i området.

Storbritannien införde redan i juni, tillsammans med Australien, Kanada, Frankrike, Nya Zeeland och Norge, samordnade sanktioner mot personer och organisationer som finansierar eller möjliggör våld från extremistiska bosättare på Västbanken. Den brittiska regeringen uppgav då att åtgärderna utgjorde Labourregeringens fjärde sanktionspaket mot extremistiska israeliska bosättare och aktörer som stöder eller uppmuntrar sådant våld.

Labourledamoten Richard Burgon sade inför det nya brittiska beslutet att sanktioner mot bosättningarna skulle vara ett steg mot att uppfylla Storbritanniens rättsliga skyldigheter. Sarah Champion, ordförande i det brittiska parlamentets utskott för internationell utveckling, stödde ett förbud mot handel med bosättningarna. En YouGov-mätning visade samtidigt att omkring hälften av de tillfrågade britterna stödde ett sådant handelsförbud, medan 16 procent motsatte sig det.

Bosättarvåld och trakasserier mot palestinska civila har ökat kraftigt under de senaste åren. Palestinska myndigheter uppgav att fyra palestinier på Västbanken hade dödats av israeliska styrkor under det senaste dygnet. De omkring 160 israeliska bosättningarna på Västbanken betraktas som olagliga enligt internationell rätt och har fördömts av ett stort antal länder.