
AI-genererad illustration
Karin Schmidt och Eric Rosén möter läsarnas kritik om journalistiken
Aftonbladets tillförordnade chefredaktör Karin Schmidt och publicistisk redaktör Eric Rosén bjuder in läsarna till en chatt om tidningens journalistiska beslut. Läsarna får möjlighet att ställa frågor om bland annat namnpubliceringar, rubriksättning, opartiskhet och hur redaktionen avgör vilka uppgifter som ska offentliggöras.
Bakgrunden är en period med flera uppmärksammade publicistiska ärenden i svenska medier. Svenska Dagbladet tar bort en publicering efter misstankar om användning av artificiell intelligens, medan Expressen klandras av Mediernas Etiknämnd för en artikel om Jeffrey Epsteins kontakter i Sverige. Samtidigt fälls SVT av Granskningsnämnden för flera inslag om Israel.
Ett av fallen gäller sociologiprofessorn Emma Engdahl och en essä i Svenska Dagbladets serie Under strecket. Tidningens kulturchef Ida Ölmedal har identifierat texten som en publicering från omkring två månader tidigare. Redaktionen använde verktyg för att undersöka om texten var AI-genererad och gjorde därefter en egen bedömning som resulterade i avpubliceringen.
Emma Engdahl förnekade i en intervju med SVT:s Kulturnyheterna den 21 oktober 2026 att artificiell intelligens hade skrivit hennes texter. Hon beskrev i stället tekniken som ett kreativt stöd i arbetet. SVT redovisade att granskningen hade använt AI-detektorn Pangram och uppmärksammade samtidigt att tillförlitligheten hos sådana verktyg är omdiskuterad. Den 22 oktober rapporterade Kvartal att Emma Engdahl hade krävt en ursäkt från Svenska Dagbladet och motsatt sig tidningens slutsatser.
Ett annat uppmärksammat ärende rör Expressens publiceringar om diplomaten Lisa Emelia Svensson och Jeffrey Epstein. Medieombudsmannen offentliggjorde den 14 oktober 2026 att Lisa Emelia Svensson hade anmält en nätartikel publicerad den 17 december 2025 och en tryckt publicering från den 19 december samma år.
Medieombudsmannen överlämnade ärendet till Mediernas Etiknämnd den 23 april 2026. Nämnden konstaterade att Expressens rubrik, ingress och bildsättning gav ett intryck av en närmare privat relation mellan Lisa Emelia Svensson och Jeffrey Epstein än tidningens underlag kunde styrka. Anmälan hade ärendenummer 26009 och nämndens avgörande betecknades 63/2026.
Även SVT:s rapportering har prövats. Granskningsnämnden fattade den 19 oktober 2026 tre fällande beslut som rörde inslag om Israel. Besluten gällde inslag från Morgonstudion den 12 mars och den 18 april samt Aktuellt den 30 mars, vilket nyhetssajten 100.se redovisade den 22 oktober.
I prövningen av Morgonstudions sändning den 12 mars bedömde Granskningsnämnden att tittarna kunde få den felaktiga bilden att Israel hade genomfört en attack mot två oljefartyg vid Irak. Nämnden ansåg att rapporteringen blev missvisande eftersom den förmodade iranska attacken presenterades utan att angriparen identifierades.
Parallellt har svenska mediers bevakning av misstänkt valfusk blivit föremål för kritik och diskussion från flera håll. Frågorna om hur redaktioner väljer, granskar och presenterar information har därmed aktualiserats i flera skilda sammanhang.
Nyhetsbyrån TT rapporterade att Aftonbladets tidigare chefredaktör Lotta Folcker lämnade sina uppdrag som chefredaktör, verkställande direktör och ansvarig utgivare av personliga skäl. Hon hade haft uppdragen sedan 2024. Redaktionschefen Karin Schmidt utsågs att tills vidare ansvara för utgivningen.
Aftonbladets redaktionella policy anger att personer som granskas ska ges möjlighet att bemöta uppgifter. Policyn framhåller också vikten av att redovisa väsentliga fakta och relevanta sammanhang samt att journalistiken inte får påverkas av lojaliteter till ägare, annonsörer eller politiska intressen.
Nyhetsbyrån Kvartal rapporterade den 22 oktober 2026 att Emma Engdahl begärt en ursäkt från Svenska Dagbladet efter avpubliceringen. Hon vidhöll att hon själv hade skrivit essän och motsatte sig tidningens bedömning.
Analys
Förklaring:
Språket i artikeln är i stort sett sakligt, neutralt och sakuppgiftligt. Den beskriver händelser och beslut utan att journalisten uttrycka egna åsikter, värderingar eller känslomässiga resonemang. Texten förlitar sig på källor och myndigheter (t.ex. Granskningsnämnden, Medieombudsmannen, SVT, TT, Kvartal) och återger deras beslut och uttalanden som beskrivningar av vad som hänt, inte som journalistens egna slutsatser. Olika påståenden kopplas till källor eller offentliga beslut, och när artikeln refererar till vad som sagts eller vad som avtäcks gör den det tydligt som källornas eller myndigheters uttalanden. Det finns inga uppenbara försök att påverka läsaren genom laddade ord eller dramatiserande språk. Sammanfattningen av flera fall och de nämnda uppgörelserna presenteras i ett sammanhang som syftar till att informera, inte att ta ställning eller ge journalistiska åsikter. Det ger därmed en mycket hög oberoende-poäng. Eventuella generella påståenden om debattens omfattning är neutrala och kopplade till sakliga uppgifter.
Förklaring:
Artikeln betonar institutionell kontroll, etiska granskningsprocesser och transparens i journalistiken, vilket övervägande stöder en mittenram som förespråkar pragmatiska, teknokratiska lösningar och balanserade perspektiv. Den ger utrymme åt flera medier och tillsynsorgan samtidigt som den ifrågasätter missvisande rapportering, vilket minskar risken för politisk eller kommersiell påverkan och stärker allmänhetens förtroende för media som institution.
Rubrik och framing:
Framställningen bygger på medieetisk granskning och redaktionell ansvarstagande: fokus på öppenhet kring hur beslut fattas, samt problem som rubriksättning, AI-användning och offentliggörande av uppgifter. Lösningen ses i starkare redaktionell kontroll och tillsyn av oberoende organ.
Språk och ton:
Saklig och informativ
Källbalans:
Bred men främst centrerad kring olika medier och tillsynsorgan; nämner Svenska Dagbladet, Expressen, SVT, Aftonbladet, TT, Kvartal samt Medieombudsmannen och Granskningsnämnden. Saknar flera röster från ägare/annonsörer eller explicita politiska aktörer.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som saknas: ägares/bolagsintressen och deras argument; bredare politiska perspektiv (t.ex. frågor om pressfrihet kontra reglering i olika politiska lägen), internationella jämförelser och hur medieinnovationer påverkar frihet samt marknadens roll i olika jurisdiktioner.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Republikanerna knappar in – demokraternas stora valseger osäker
Demokraternas tidigare försprång inför det amerikanska mellanårsvalet den 3 november har minskat i flera viktiga...

Donald Trump röstade i Florida inför avgörande kongressval
USA:s president Donald Trump och hans hustru Melania Trump förtidsröstade lördagen den 24 oktober inför...

Man ihjälskjuten i Bagarmossen – grannar oroar sig för barnen
En man i 25-årsåldern sköts till döds i en bil på Fogdevägen i Bagarmossen i...

Kritikstorm mot Life Church efter inbjudan till Tony Byström
Life Church i Stockholm har mötts av omfattande kritik efter att församlingen bjudit in Tony...
