Karensavdraget pressar vårdpersonal – splittrar partierna

Karensavdraget har blivit en tydlig konfliktfråga inför valet. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill avskaffa det, medan Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet motsätter sig ett generellt slopande. Sverigedemokraterna har föreslagit att avdraget tas bort inom vissa samhällsviktiga yrken, bland annat vård och omsorg, medan Kristdemokraterna är öppna för förändringar för vissa yrkesgrupper eller personer med låga löner.

För undersköterskan Johanna Jernström, 34, från Leksand har karensavdraget tidigare haft stor betydelse för privatekonomin. Hon arbetar på ett särskilt boende och kan inte utföra arbetsuppgifterna hemifrån. När hon stannar hemma på grund av sjukdom kan hon förlora omkring 1 500 kronor genom karensavdraget. Johanna Jernström beskriver det som orimligt att den som arbetar nära barn eller äldre, och därmed riskerar att smittas på arbetsplatsen, samtidigt får ett ekonomiskt avdrag när sjukdom gör att personen måste stanna hemma.

Karensavdraget infördes 2019 och ersatte den tidigare karensdagen. Avdraget görs en gång per ny sjukperiod och motsvarar 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka. Verksamt uppger att arbetsgivaren normalt betalar 80 procent av lönen som sjuklön under de första 14 sjukdagarna och att karensavdraget räknas av från denna ersättning. Försäkringskassan uppger samtidigt att den som blir sjuk igen inom fem kalenderdagar från en tidigare sjukperiod normalt inte får ett nytt karensavdrag, eftersom perioderna då räknas som en sammanhängande sjuklöneperiod.

När Johanna Jernström tidigare var ensamstående och hennes son hade börjat i förskolan blev återkommande sjukdomar en ekonomisk belastning. Hon uppger att hon under en period var sjuk minst en gång i månaden. Vid vissa tillfällen behövde hon be sin mormor om ekonomisk hjälp, och hon har också gått till arbetet trots sjukdom för att undvika inkomstbortfallet och för att inte belasta kollegerna ytterligare.

Johanna Jernström har även arbetat trots ryggsmärta och beskriver hur hon ibland har fått gå hem efter att först ha försökt genomföra arbetsdagen. Hon pekar på både karensavdraget och den pressade bemanningssituationen inom vård och äldreomsorg som skäl till att hon har arbetat trots att hon varit sjuk. Försäkringskassan uppger att undersköterskor hör till de yrkesgrupper som har högre långvarig sjukfrånvaro än många andra och att antalet sjukfall längre än 14 dagar inom vård, skola och omsorg ligger bland de högsta på arbetsmarknaden.

Problemet med att människor arbetar trots sjukdom finns även i andra delar av arbetsmarknaden. Statistiska centralbyrån uppgav utifrån Arbetsmiljöundersökningen 2024 att nästan hälften av de sysselsatta hade arbetat minst två gånger under det senaste året trots att de själva bedömde att de varit för sjuka för att arbeta. Nästan var femte hade gjort det vid minst fyra tillfällen.

Handelsanställdas förbund redovisade 2025 en medlemsundersökning där 77 procent av de svarande uppgav att de under det senaste året hade arbetat trots att hälsotillståndet egentligen talade för att de borde ha stannat hemma. Andelen var 86 procent bland frisörer, 80 procent bland butiksanställda, 73 procent inom lager och e-handel och 70 procent bland tjänstemän.

Johanna Jernströms ekonomiska situation har senare förbättrats. Hon är numera sambo och hennes son är fem år, vilket enligt henne har minskat mängden sjukdomar som följer med hem från förskolan. Hon uppger samtidigt att stressen kring att bli sjuk finns kvar. Om karensavdraget inte fanns bedömer hon att hon oftare skulle stanna hemma när hon är sjuk och ge kroppen tid att återhämta sig.

Socialdemokraterna har gjort ett avskaffat karensavdrag till en prioriterad valfråga. Magdalena Andersson har framhållit att kostnaden för sjukdom i dag i hög grad bärs av anställda i yrken som polis, sjukvård, skola och kollektivtrafik och att hon inte anser att den fördelningen är rimlig. Partiet vill kombinera ett slopat karensavdrag med ett högkostnadsskydd för små och medelstora företag och har angett att 500 miljoner kronor ska avsättas för detta.

Socialdemokraterna har också presenterat ett räkneexempel där en undersköterska med en månadslön på 33 900 kronor skulle kunna behålla 2 357 kronor mer vid två sjukperioder med karensavdrag om avdraget avskaffades. LO driver samma huvudlinje inför valet 2026 och kräver att karensavdraget tas bort för alla samt att den som är sjuk ska få 80 procent ersättning från första sjukdagen.

Centerpartiet meddelade den 14 augusti 2026 att partiet säger nej till ett generellt avskaffande. Partiet hänvisade samtidigt till att det tidigare statliga högkostnadsskyddet för arbetsgivarnas sjuklönekostnader har tagits bort. Centerpartiet anser också att frågan i första hand bör hanteras av arbetsmarknadens parter. Moderaterna och Liberalerna motsätter sig också ett generellt slopande och hänvisar bland annat till risken för högre sjukfrånvaro och ökade kostnader för företag.

Svenskt Näringsliv vill behålla karensavdraget och beskriver det som en självrisk i sjukförsäkringen. Arbetsgivarorganisationen anser att avdraget bidrar till lägre korttidsfrånvaro och begränsar företagens sjuklönekostnader. Svenskt Näringsliv har beräknat att ett avskaffande skulle kunna öka arbetsgivarnas kostnader med mellan 21 och 42 miljarder kronor per år.

På den fackliga sidan vill flera förbund avskaffa avdraget. LO anser att systemet slår hårdare mot arbetare än mot tjänstemän eftersom tjänstemän oftare har möjlighet att arbeta hemifrån. Organisationen framhåller också att karensen påverkar personer utan en vanlig arbetsgivare, däribland arbetslösa, studenter och behovsanställda.

Frågan har även utretts av staten. Socialdepartementets arbetsgrupp föreslog i Ds 2023:33 att inget nytt karensavdrag ska göras när en person redan har fått sex karensavdrag under de föregående tolv månaderna. Förslaget skulle ersätta det nuvarande allmänna högriskskyddet med en mer generös regel. Arbetsgruppen bedömde dessutom att ett utvidgat högriskskydd skulle kunna innebära att fler personer med sjukdomar som orsakar återkommande sjukfrånvaro helt undantas från karensavdrag.

Något generellt avskaffande har hittills inte beslutats. Under riksmötet 2025/26 avslog riksdagen samtliga motionsyrkanden i socialförsäkringsutskottets betänkande SfU18, där flera förslag om att ta bort karensavdraget ingick.