Skolbön på lektionstid väcker kritik efter beslut

Elever i årskurs tre på kommunala Nyhamnsskolan i Höganäs kommun instruerades under en SO-lektion att stå på led, knäböja och genomföra en islamisk bön på arabiska. I samband med momentet lästes även ur Koranen. En förälder anmälde händelsen till Skolinspektionen efter att barnet inte hade uppfattat deltagandet som frivilligt. I anmälan uppgavs också att frasen Allahu akbar, Gud är störst, enligt uppgift hade förekommit.

Nyhamnsskolans rektor Therese Ahlgren uppgav att momentet genomfördes inom religionsundervisningen för att visa eleverna hur en central religiös praktik inom islam kan gå till. Therese Ahlgren uppgav att avsikten inte var att påverka elevernas religiösa övertygelser eller bedriva konfessionell verksamhet och att deltagandet inte var obligatoriskt. Hon uppgav samtidigt att skolan borde ha varit tydligare med frivilligheten. Skolan kommer framöver inte att använda bön som undervisningsmoment.

Skolverket anger att Nyhamnsskolan är en kommunal skolenhet med förskoleklass och årskurs 1–9 och omkring 340 elever. Skolkoll, med uppgifter från bland annat Skolverket, anger att 47 elever var registrerade i årskurs tre i den senast publicerade statistiken. Höganäs kommun anger att skolan ligger på Eleshultsvägen 24 i Nyhamnsläge och att Therese Ahlgren är rektor.

Skolinspektionen inledde en utredning i maj men avslutade ärendet omkring en månad senare efter att myndigheten inte funnit skäl att gå vidare med uppgifterna. Myndighetens bedömning var att bönen inte hade inneburit ett brott mot skollagen. Sveriges riksdag anger att utbildning som bedrivs av en offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell enligt 1 kap. 6 § skollagen. Även undervisningen i fristående skolor ska vara icke-konfessionell.

Skolinspektionen anger i sitt stödmaterial att bland annat bön, trosbekännelse och predikan kan utgöra konfessionella inslag beroende på sammanhanget och vem som har initierat aktiviteten. Konfessionella inslag definieras i skollagen som bekännande eller förkunnande inslag som hör till en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag. Skolinspektionen har tidigare bedömt att recitation ur Koranen med syftet att elever ska lära sig suror eller verser utantill är ett konfessionellt inslag i grundskolan.

De skärpta bestämmelser som började gälla 2023 infördes enligt Skolinspektionen bland annat för att stärka frivilligheten och tydligheten kring konfessionella inslag. Myndigheten anger också att sådana inslag inte får förekomma i undervisningen. I Skolinspektionens årsrapport för 2024 framgår att brister upptäcktes vid 16 av 28 granskade skolor med konfessionell inriktning. Bland bristerna fanns konfessionella inslag i undervisningen och otillräcklig frivillighet.

Victoria Enkvist, docent i konstitutionell rätt och lektor i offentlig rätt vid Uppsala universitet, har kritiserat Skolinspektionens hantering av ärendet. Hon anser att myndigheten särskilt borde ha prövat om böneritualen stod i strid med elevernas religionsfrihet. Victoria Enkvist har pekat på att elever som måste välja mellan att delta i eller avstå från religionsutövning under lektionstid kan behöva röja sin religiösa inställning.

Victoria Enkvist har också framhållit skillnaden mellan reglerna för konfessionella friskolor och kommunala skolor. Hon har pekat på att exempelvis morgonbön vid konfessionella friskolor måste hållas åtskild från undervisningen, medan kommunala skolor inte får ha konfessionella inslag i vare sig undervisningen eller utbildningen. Enligt Victoria Enkvist berör frågan även den negativa religionsfriheten, alltså rätten att inte behöva avslöja sin religiösa åskådning. Uppsala universitet anger att hennes forskning bland annat omfattar mänskliga rättigheter, konstitutionell rätt, utbildningsrätt och religionsfrihet med utgångspunkt i svensk grundlag och Europakonventionen.