Kandidatbrist pressar partierna i Dals-Ed

AI-genererad illustration

Nyheter

Kandidatbrist pressar partierna i Dals-Ed

Av Peter KarlssonPublicerad: 13 sep 18:103 min

Flera partier i Dals-Ed går till kommunval med betydligt färre kandidater än tidigare. Newsworthy konstaterade utifrån Valmyndighetens kandidatdata att 62 personer från sex partier var registrerade till kommunfullmäktige i april, 22 färre än vid valet 2022. Vänsterpartiet, som hade sex kandidater 2022, och Liberalerna, som då hade fem, saknar kommunlistor inför valet 2026.

Sverigedemokraterna har bara Sebastian Bäckström på årets lista. Han började engagera sig i partiet för två till tre år sedan och uppger att han har försökt få fler personer att ställa upp utan att lyckas. Vid valet 2022 fick Sverigedemokraterna 398 röster, motsvarande 13,77 procent av de giltiga rösterna, vilket gav fyra mandat. Efter flera avhopp under mandatperioden återstod till slut bara gruppledaren Anders Bengtsson, som senare flyttade sedan han fått barn och hans partner bodde i Tösse.

Dals-Eds kommun redovisade den 14 augusti 2026 att kommunfullmäktige formellt består av 31 ledamöter, men att Sverigedemokraternas ledamotsplats inte kunde tillsättas. Varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet hade då någon utsedd ersättare. Under mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna, som efter förra valet tillsammans tilldelades 18 av de 31 mandaten.

Även Socialdemokraterna har färre namn på sin lista. Partiet har gått från 24 kandidater vid förra valet till 14 inför årets val. Paula Holmqvist, Socialdemokraternas toppnamn i Dals-Ed 2026, har uppgett att partiet skulle sakna ersättare om det får 14 mandat eftersom listan endast omfattar 14 personer. Hon beskriver kandidatbristen som ett demokratiskt problem när partier får mandat som de saknar personer att besätta.

Miljöpartiet fick fram en kandidat först i slutskedet efter flera års frånvaro. Sveriges Radio har uppgett att totalt 23 valbara namn har försvunnit i kommunen sedan förra valet. Inför valet redovisade SVT:s valkompass svar från Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna i Dals-Ed. Liberalerna var det inbjudna fullmäktigeparti som inte hade lämnat svar.

Flera lokala politiker uppger samtidigt att det finns ett politiskt intresse bland invånarna men uttrycker oro över hur få som vill ta politiska uppdrag, särskilt bland yngre. Paula Holmqvist uppger att flera platser i kommunfullmäktige redan har stått tomma under en längre tid. Hon beskriver också hur en plats i socialnämnden som skulle ha bemannats av Sverigedemokraterna under en period i stället blev vakant.

Dals-Ed hade 4 593 invånare efter första halvåret 2026 enligt SCB och hör till Sveriges mindre kommuner. På valdagen samlas kommunens tre valdistrikt i Hagaskolan, där röstningen sker i gymnastiksalen. Distrikten är Dals-Ed-södra, Dals-Ed-centrum och Dals-Ed-norra. Förtidsröstning har även varit möjlig i socknarna och i kommunhuset.

Jan Johansson, moderat och ordförande i valnämnden, uppger att samtliga tre valdistrikt använder samma vallokal på valdagen. Vid förra valet pågick arbetet så länge att han var hemma först vid halv sex på morgonen.

Sebastian Bäckström räknar med att Sverigedemokraterna även efter årets val får mer än ett mandat, men vet inte hur eventuella ytterligare platser ska bemannas. Partiet har en öppen lista och han hoppas att fler namn ska kunna få personröster. Bäckström uppger samtidigt att väljare inte alltid kopplar ett partis valresultat till behovet av personer som faktiskt kan ta plats och företräda partiets politik.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i huvudsak skriven med ett sakligt och neutralt språk där de flesta hårda eller värderande ord är tydligt tillskrivna källor, såsom politiker, valmyndighet eller medier. Journalisten gör inga egna värderande inslag, inga överdrifter eller spekulationer, och undviker att framställa aktörer bättre eller sämre än vad fakta kräver. Beskrivningar som "kandidatbristen som ett demokratiskt problem" eller uppgifter om frånvaro av kandidater framgår som direkt återgivna uttalanden från källor (t.ex. Paula Holmqvist) och påverkar därför inte bedömningen negativt. Däremot finns några formuleringar som ”Newsworthy konstaterade” kan uppfattas som lätt förklarande men inte laddade, och journalistens eget ordval är överlag återhållsamt och informativt utan känslomässig styrning. Det finns ingen spekulation utan strikt faktaredovisning. Därför bedöms artikeln som mycket oberoende med en poäng på 95.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
80%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln förhåller sig till en konkret demokratisk fråga med ett faktabaserat och balanserat perspektiv utan ideologiska vinklar. Den presenterar alla relevanta politska partier likvärdigt utan värderande uttryck eller tydlig ideologisk agenda. Fokus ligger på en förvaltnings- och demokratiskt problem utan lösningar kopplade till specifik ideologi, vilket gör att artikeln främst gynnar en mittposition (saklighet och institutionellt fokus).

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden skildrar en allvarlig kandidatbrist i flera partier i Dals-Ed, där vissa partier såsom Vänsterpartiet och Liberalerna saknar listor helt, medan andra, inklusive Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna, har reducerade kandidatlistor. Partier framställs snarare som offer för en demokratisk problematik än som orsaken till den.

Språk och ton:
Artikeln använder neutrala beskrivningar och sakliga uppgifter utan förstärkande eller nedsättande ordval. Det ges inget särskilt positivt eller negativt språkligt fokus på någon politisk aktör.

Källbalans:
Flera partiers företrädare och fakta från Valmyndigheten och kommunens valnämnd presenteras, inklusive partier från hela det ideologiska spektrumet. Det saknas dock betydande röster från unga väljare eller medborgarperspektiv, men detta påverkar inte partibelastningen starkt.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln belyser inte djupare orsaker bakom kandidatbristen såsom samhällsförändringar, politikerförakt eller participationsnivåer bland olika grupper. Det ger inte heller någon analys av hur detta påverkar demokratin på ett större plan eller eventuella lösningar, vilket skulle kunna bredda perspektivet.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.