Kameror införs på stora fiskebåtar i Östersjön

Svenska och danska aktörer inom fiskenäringen inför kameraövervakning på samtliga fiskefartyg över 24 meter i Östersjön. Branschorganisationen Vi Svenska Fiskare uppger att initiativet ska ge bättre dokumentation av verksamheten ombord och av hur fångster hanteras.

Bakgrunden är enligt Vi Svenska Fiskare det pressade tillståndet för fiskbestånden, där övergödning, syrebrist och klimatförändringar anges som problem. Havs- och vattenmyndigheten uppger att fisket i Östersjön har minskat kraftigt sedan 1980-talet och att torskbestånden fortsatt att minska. I myndighetens redovisade miljöbedömning beskrivs samtidigt sill och skarpsill som hållbart fiskade.

Havs- och vattenmyndigheten uppger också att övergödning kan orsaka syrebrist när stora mängder växtmaterial bryts ned på botten, vilket kan slå ut fisk och bottenlevande djur. Östersjön är dessutom beroende av inflöden av saltvatten från Nordsjön, och Havs- och vattenmyndigheten uppger att klimatförändringar väntas minska de positiva effekterna av sådana inflöden.

Anna-Karin Trixe, vd för Vi Svenska Fiskare, uppger att kameraövervakningen även öppnar för utvecklad samverkan mellan fiskenäringen, myndigheter och forskning. Branschorganisationen vill dessutom att tekniken ska kunna ersätta vissa kontrollmoment som beskrivs som kostsamma och tidskrävande. Vi Svenska Fiskare anser samtidigt att videomaterialet måste omfattas av tydliga regler för integritet och dataskydd samt rättssäkra rutiner för granskning.

Metoden används enligt Vi Svenska Fiskare redan i Skottland och Nordsjön, där flera svenska fartyg bedriver fiske. Skotska parlamentet uppger att landets system för elektronisk fjärrövervakning kombinerar kameror med GPS och sensorer på fiskeredskap för att samla uppgifter om bland annat fångsternas omfattning och vilka arter som tas upp. Systemet används enligt Skotska parlamentet bland annat för att kontrollera fisket, motverka regelbrott och ge underlag till vetenskaplig rådgivning och marin planering.

Skotska regeringens Marine Directorate fastställde i mars 2026 tekniska krav för landets system för pelagiska fartyg. Kamerorna ska bland annat kunna spela in minst 30 bilder per sekund med en upplösning på minst 1920 gånger 1080 pixlar och ha infraröd funktion för inspelning vid svagt ljus. Marine Directorate anger även att positionsdata och sensorer som registrerar aktivitet i fiskeredskapen ska ingå, medan positionsuppgifter ska sparas minst en gång var tionde sekund.

EU-kommissionen uppger samtidigt att EU:s reviderade regler för fiskerikontroll innehåller krav på elektronisk fjärrövervakning med kameror för fiskefartyg över 18 meter som bedöms ha hög risk för bristande efterlevnad av landningsskyldigheten. Delar av de nya reglerna börjar enligt EU-kommissionen tillämpas under 2026, medan ytterligare digitala kontrollkrav träder i kraft under 2028.