Hizbollah pressas av växande ekonomisk kris

Hizbollah har fått allt svårare att finansiera sin verksamhet under kriget. Före konflikten uppskattades den Iranstödda libanesiska shiamilisens årliga budget till omkring en miljard dollar. Enligt USA:s utrikesdepartement stod Iran då för cirka 700 miljoner dollar per år. Trots att det iranska stödet har ökat under kriget uppges pengarna inte räcka för att täcka Hizbollahs kostnader.

USA:s finansdepartement uppgav i november 2025 att Irans revolutionsgardes Quds-styrka sedan januari samma år hade överfört mer än en miljard dollar till Hizbollah, främst genom växlingsföretag i Libanon. Departementet uppgav också att Hizbollahmedlemmen Ossama Jaber mellan september 2024 och februari 2025 hade samlat in eller växlat tiotals miljoner dollar genom flera sådana företag. Vissa av verksamheterna ägdes av eller hade kopplingar till Hizbollahmedlemmar.

De ekonomiska problemen har fördjupats sedan Israels offensiv mot Hizbollah inleddes i mars. Israeliska flyganfall har bland annat riktats mot organisationens finansiella institutioner i Libanon, växlingskontor som användes för iranska penningöverföringar och bensinstationer som gav Hizbollah intäkter. Hizbollah uppgav i maj 2026 att organisationen hade tvingats minska sina kontantutbetalningar. I juni erbjöd gruppen 200 dollar i stöd till fördrivna familjer, vilket var dess första kontantstöd till sådana familjer under det pågående kriget.

Assadregimens fall i Syrien i december 2024 hade redan försämrat Hizbollahs ekonomiska situation. Organisationen förlorade viktiga inkomster från bland annat vapen- och narkotikasmuggling till Syrien. USA:s finansdepartement uppgav dessutom att regimskiftet kraftigt försvårade finansiella överföringar eftersom Syrien under årtionden hade varit en central förbindelse mellan Iran och Hizbollah.

Efter Hizbollahs finanschef Muhammad Qasirs död i oktober 2024 fördelades ansvaret för organisationens ekonomiska verksamhet mellan flera personer, enligt USA:s finansdepartement. Departementet uppgav att hans son Ja'far Muhammad Qasir därefter fick ansvar för Hizbollahs finansledning och ekonomiska verksamhet som genererar intäkter.

Iran har samtidigt försökt hitta nya vägar för att föra pengar till Hizbollah. Amerikanska och israeliska företrädare samt personer med insyn i organisationens ekonomi uppgav att Teheran bland annat började använda Beiruts internationella flygplats för att transportera pengar med civila flyg. USA satte därefter press på Libanons regering att stoppa flygningar från Iran, och förbudet mot direktflygningar infördes under 2025. Libanesiska myndigheter skärpte samtidigt kontrollerna på flygplatsen, åtgärder som USA:s finansdepartement senare lyfte fram i samband med arbetet mot Hizbollahs finansieringsflöden.

Libanons finansdepartement uppgav i februari 2025 att tullmyndigheten på Beiruts flygplats hade gripit en resenär från Turkiet med 2,5 miljoner dollar i dolda kontanter. Personen överlämnades för fortsatt utredning. USA:s biträdande finansminister för terrorism- och finansunderrättelser John K. Hurley uppgav i november 2025 att Förenade Arabemiraten och Turkiet hade fungerat som transitländer för pengar från Iran till Libanon. Enligt John K. Hurley hade en amerikansk delegation uppmanat båda länderna att begränsa överföringarna.

John K. Hurley uppgav också att Hizbollah fortsatt fick in pengar genom kontanter och guld som transporterades i resväskor samt genom kryptovalutor. USA:s finansdepartement uppgav att iranska finansieringsnätverk mellan 2023 och 2025 köpte kryptovalutor för mer än 100 miljoner dollar genom frontbolag i flera länder för att hantera intäkter från Irans oljehandel.

Libanons centralbank har också försökt begränsa Hizbollahanknutna finansiella verksamheter. I juli 2025 förbjöd banken licensierade finansinstitut att direkt eller indirekt göra affärer med olicensierade aktörer och pekade uttryckligen ut Hizbollahanknutna Al-Qard Al-Hassan som ett exempel. Restriktionerna omfattade den formella finanssektorns kontakter med organisationen, som har fler än 30 filialer, främst i Beirut, södra Libanon och Bekaadalen.

USA:s finansdepartement har samtidigt uppgett att Hizbollah har utnyttjat Libanons bank- och finanssystem samt landets omfattande kontantekonomi för penningtvätt och överföringar från Iran. När andra finansieringsvägar begränsats har aktörer inom Hizbollah även använt guldförsäljning. USA:s finansdepartement uppgav i februari 2026 att guldföretaget Jood SARL arbetade under Al-Qard Al-Hassans kontroll och omvandlade Hizbollahs guldreserver till tillgängliga pengar som användes för organisationens återuppbyggnad.

Hizbollahs medieavdelning uppgav i juni 2026 att Iran fortfarande gav stöd till organisationen. Enligt Hizbollah skulle Teheran fortsätta stödja Libanon oberoende av detaljerna kring frigörandet av iranska tillgångar i samband med förhandlingarna med USA.