Trump kräver iransk ersättning i framtida fredssamtal

USA:s president Donald Trump har instruerat sina representanter att föra in krav på iransk ersättning i framtida förhandlingar med Iran. Beskedet kom sedan Iran krävt att USA ska betala för skador som landet anser har orsakats av kriget. Trump avvisade det iranska kravet och uppgav på Truth Social att USA i stället ska kräva pengar från Iran.

Donald Trump uppgav att ersättning enligt hans krav ska gå till familjer och anhöriga till människor som han anser har dödats eller skadats till följd av den iranska regimens agerande, direkt eller indirekt. Han hänvisade särskilt till al-Qaidas attack mot det amerikanska krigsfartyget USS Cole år 2000. Trump uppgav även att familjer till hundratusentals demonstranter som enligt honom dödats av Iran under de senaste 50 åren bör få ersättning och hänvisade dessutom till 52 000 dödade under de senaste fem månaderna.

Iran har samtidigt ställt flera andra villkor inför en framtida uppgörelse. Kraven omfattar att USA häver blockaden av iranska hamnar, avvecklar sanktioner och frigör frysta iranska tillgångar. Irans utrikesminister Abbas Araghchi uppgav att Iran och USA inte för direkta förhandlingar och att Teheran inte avser att inleda sådana så länge Washington enligt Iran bryter mot interimsavtalet från juni. Kontakterna sker i stället genom mellanhänder.

Donald J. Trump Institute of Peace redovisar att USA och Iran den 17 juni 2026 undertecknade Islamabad Memorandum of Understanding. Överenskommelsen öppnade för en 60 dagar lång förhandlingsperiod om ett slutligt avtal, med möjlighet till förlängning om båda parter samtycker.

Frågan om sjöfarten genom Hormuzsundet ingår också i den diplomatiska processen. Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei uppgav att Iran och Oman har enats om en karta över en sjöfartsrutt genom sundet, medan vissa tekniska frågor kring en gemensam kommuniké återstår. Omans utrikesdepartement meddelade den 23 juni att länderna har bildat en gemensam arbetsgrupp för att förhandla om den framtida administrationen av sjöfarten, vilka tjänster som ska tillhandahållas och vilka kostnader som kan kopplas till arrangemangen.

Omans och Irans regeringar uppgav samtidigt att arbetsgruppen ska föra samtal med andra kuststater i regionen och övriga berörda parter. De båda regeringarna har tidigare angett att förhandlingarna om Hormuzsundet sker inom ramen för Islamabadöverenskommelsen och att länderna betraktar sig som kuststater med suveräna rättigheter över sina territorialvatten. Associated Press rapporterade med hänvisning till Irans position att samtalen med Oman bland annat berör en möjlig tillfällig sjöfartskorridor, medan ett faktiskt återöppnande enligt Teheran är beroende av uppgörelser med USA.

FN:s generalsekreterare António Guterres uppgav den 27 april att rättigheterna och friheterna för sjöfarten genom Hormuzsundet måste respekteras och hänvisade till säkerhetsrådets resolution 2817 från 2026.

Parallellt kvarstår frågor om Irans kärntekniska verksamhet. Internationella atomenergiorganets generaldirektör Rafael Mariano Grossi uppgav den 8 juni att IAEA stoppade all verifieringsverksamhet på plats i Iran i februari på grund av kriget och därefter endast kunnat återuppta en rutininspektion vid kärnkraftverket i Bushehr. Rafael Mariano Grossi uppgav också att IAEA saknat tillgång till deklarerade iranska kärnanläggningar som träffades i juni 2025. Enligt Grossi har myndigheten därför förlorat kontinuiteten i kunskapen om tidigare deklarerat kärnmaterial, däribland 440 kilo höganrikat uran.