Jörgen Hassler förlorade sjukskrivningen efter fem år med postcovid

Jörgen Hassler, 54, har varit oförmögen att arbeta sedan han insjuknade i covid-19 i mars 2020. Efter mer än fem års sjukskrivning fick han besked från en läkare på en ny vårdcentral att något ytterligare sjukintyg inte skulle utfärdas. Beslutet kom efter ett möte som enligt Hassler varade i omkring tio minuter och där ingen medicinsk undersökning genomfördes. Sedan över ett år tillbaka saknar han helt ersättning.

Hassler beskriver att han hade räknat med att hans ekonomiska trygghet förr eller senare skulle upphöra. Genom sitt tidigare arbete inom sjukvården hade han mött patienter som förlorat ersättning efter långvarig sjukdom. Däremot hade han inte föreställt sig att hans egen sjukskrivning skulle avslutas efter ett så kort läkarbesök.

Kontakten med läkaren uppstod när Hassler bytte vårdcentral. Han uppfattade besöket som ett rutinmässigt samtal om sin sjukdomshistorik. Några veckor senare meddelade läkaren via chatt att något nytt sjukintyg inte skulle skrivas. Läkaren rekommenderade samtidigt Försäkringskassan att inte förlänga sjukskrivningen.

Försäkringskassan förklarar att läkaren ansvarar för den medicinska bedömningen och för att dokumentera hur en sjukdom begränsar patientens arbetsförmåga. Myndigheten fattar däremot själv beslut om rätten till sjukpenning. Ett läkarintyg innebär därför inte automatiskt att ersättning beviljas. Intyget ska tydligt beskriva sambandet mellan diagnosen, patientens funktionsnedsättning och de arbetsuppgifter som personen inte kan utföra.

Socialstyrelsens särskilda försäkringsmedicinska beslutsstöd för postcovid anger att arbetsförmågan kan vara helt eller delvis nedsatt under lång tid. Det gäller även personer som inte behövde sjukhusvård under den ursprungliga infektionen. Myndigheten rekommenderar individuella bedömningar av funktionstillståndet och anpassningar av arbetsuppgifter, arbetssätt och arbetstid när sådana behövs. Beslutsstödet för diagnoskoden U09.9 uppdaterades den 25 maj 2021.

För Hassler började sjukdomsförloppet under en cykeltur från arbetsplatsen på en psykiatrisk klinik på Södermalm i Stockholm till bostaden i Tyresö. Han cyklade regelbundet sträckan på en tung elcykel. Efter att ha passerat Skanstull och fortsatt genom förorterna nådde han Nackareservatet, där han plötsligt blev så kraftlös att han inte kunde fortsätta.

Händelsen inträffade i en uppförsbacke nära Söderbysjön en eftermiddag i mars 2020. Hassler har efteråt inte kunnat minnas hur han lyckades ta sig hem med cykeln. Under de följande dagarna var han svårt sjuk med hög feber, omfattande värk och betydande andningssvårigheter.

När han senare försökte återgå till arbetet utgick han från den då vanliga informationen om att många covidpatienter kunde arbeta igen efter ungefär två veckor. Försöket avbröts redan vid lunchtid. En läkare på arbetsplatsen uppmärksammade hans hälsotillstånd och skickade hem honom.

Mer än sex år senare har de ursprungliga andningsproblemen och febern försvunnit, men Hassler lever fortfarande med omfattande utmattning och överkänslighet för sinnesintryck. Han använder regelbundet keps eftersom ljus påverkar honom kraftigt, även under molniga dagar.

Hassler tillhör de tusentals personer i Sverige som diagnostiserats med postcovid. Hans yrkeserfarenhet som fysioterapeut har enligt honom själv gjort det lättare att hitta rätt inom vården. Under sjukdomstiden har han undersökts av flera specialister och deltagit i olika forskningsstudier.

Enligt sjukvårdsinformationen 1177 behöver långvariga symtom efter covid-19 utredas även med hänsyn till andra möjliga sjukdomar. Patienter kan därför behöva bedömas av olika specialister. Det finns ingen etablerad behandling som botar postcovid, men vissa insatser kan lindra besvären och underlätta rehabiliteringen.

Hassler har på egen hand hittat vissa åtgärder som han upplever ger begränsad lindring. Han använder bland annat ett halvt nikotinplåster på axeln, vilket han anser minskar hjärntröttheten något. Hans samlade symtom är dock fortfarande så omfattande att han inte klarar att arbeta.

Redan omkring ett år efter infektionen började Hassler misstänka att hans hälsoproblem skulle bli långvariga. Han grundade den bedömningen på sina erfarenheter av patienter med svåra neurologiska skador, där han hade sett att återhämtningen ofta var begränsad efter det första året.

Forskning från Karolinska Institutet visar också att hälsoproblem kan kvarstå under lång tid efter en covidinfektion. I en doktorsavhandling som presenterades den 13 maj 2026 redovisade forskaren Anna Törnberg studier där personer med postcovid fortfarande hade försämrad fysisk och psykisk hälsa upp till två och ett halvt år efter infektionen. Studierna visade även att individuellt anpassad rehabilitering kunde förbättra funktionen hos vissa deltagare, samtidigt som insatserna behövde anpassas till olika symtom och begränsningar.

Världshälsoorganizationen WHO uppskattade i en global riskbedömning den 6 augusti 2026 att omkring 6 procent av personer som haft symtomatisk covid-19 utvecklar postcovid. Bland dem beräknas cirka 15 procent fortfarande ha symtom efter tolv månader. Organisationen framhöll samtidigt att kunskapen om de långsiktiga följderna fortfarande är begränsad, särskilt när det gäller upprepade infektioner.

Trots sina långvariga besvär fick Hassler alltså beskedet att sjukintyget inte skulle förnyas. Han försökte därefter få till stånd en diskussion med vårdcentralens chef, men mötet resulterade enligt honom inte i någon förändring. Han har inte orkat driva frågan vidare och bedömer själv att ytterligare försök sannolikt inte skulle ha förändrat situationen.

Martin Forseth, primärvårdschef inom Stockholms läns sjukvårdsområde, har i skriftliga kommentarer betonat att bedömningar av arbetsförmåga måste vara korrekta och att patienter ska bemötas på ett bra sätt. Han beklagar att Hassler upplever brister i både bemötandet och bedömningen. Forseth hänvisar även till patientnämnden som en möjlig instans för klagomål på vården.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, redovisade i rapporten Vad har IVO sett 2025? att primärvården, den psykiatriska specialistvården och kirurgin var de verksamhetsområden som förekom i flest klagomål på hälso- och sjukvården. Ärendena handlade främst om vård och behandling, därefter om diagnostisering och bemötande. Myndigheten anger att patienter i första hand bör kontakta vårdgivaren eller regionens patientnämnd innan ett klagomål förs vidare till IVO.

Försäkringskassans regler skiljer mellan olika former av ersättning vid långvarig sjukdom. Sjukpenning på normalnivå kan normalt betalas ut under högst 364 dagar och motsvarar omkring 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Därefter kan sjukpenning på fortsättningsnivå lämnas med omkring 75 procent. Det finns även sjukersättning för personer vars arbetsförmåga bedöms vara stadigvarande nedsatt. Det är inte klarlagt om Hassler har ansökt om eller fått sin rätt till sjukersättning prövad.

När Hasslers sjukskrivning upphörde överlämnades hans ärende till Arbetsförmedlingen. Han uppger att han inte fått någon återkoppling från myndigheten.

Arbetsförmedlingen beskriver att personer som förlorar sin sjukpenning kan erbjudas stöd för att återgå till arbetslivet. Vanligtvis bokar Försäkringskassan ett gemensamt omställningsmöte där den berörda personen informeras om tillgängliga insatser. De flesta möten av den typen sker digitalt. Det finns inga närmare uppgifter om vilka kontakter som faktiskt har förekommit mellan myndigheterna och Hassler.

Den ekonomiska situationen har gjort honom beroende av familjens övriga resurser. Hans hustru arbetar heltid och paret har kunnat använda tidigare sparade pengar för att klara försörjningen under perioden utan ersättning.

Hassler säger att erfarenheten har förändrat hans syn på samhällets skydd vid långvarig sjukdom. Hans råd till andra i liknande situationer är att inte utgå från att de offentliga trygghetssystemen kommer att ge ekonomiskt stöd under hela sjukdomstiden.