Jonatan Alfvén väntar på dom för grovt förtal

Under onsdagen väntas Stockholms tingsrätt meddela dom mot opinionsbildaren och aktivisten Jonatan Alfvén, som åtalats för flera fall av grovt förtal. Åtalet gäller publiceringar på Facebook om fem män som dömts för sexualbrott eller sexualbrott mot barn. Inläggen har innehållit uppgifter om männens brott samt deras namn, bilder och bostadsorter. Om Jonatan Alfvén döms riskerar han upp till två års fängelse.

Kammaråklagare Marina Chirakova vid City åklagarkammare i Stockholm ledde förundersökningen om grovt förtal. Åklagarmyndigheten anger att förtal och grovt förtal normalt inte drivs av åklagare, men att allmänt åtal kan väckas efter en anmälan om det bedöms vara påkallat från allmän synpunkt. Som ett exempel nämner myndigheten stor spridning på internet av påståenden om allvarliga sexualbrott.

Jonatan Alfvén har inför domen sagt att han räknar med att fällas och att den stora frågan för honom är vilken påföljd domstolen väljer. Han anser att personer som dömts för den typen av brott bör kunna namnges och att även deras nuvarande bostadsort ska kunna publiceras. Enligt Jonatan Alfvén ligger ansvaret för konsekvenserna hos de personer som begått brotten.

Juridikprofessorn Mårten Schultz bedömer att publiceringarna juridiskt utgör förtal eftersom männen pekas ut som brottsliga. Mårten Schultz har sagt att det för bedömningen av om en uppgift är förtal inte är avgörande om uppgiften är sann. Han framhåller också att uthängningar där personer pekas ut som sexualbrottslingar eller pedofiler kan få långtgående följder för dem som publiceringarna gäller. Enligt Mårten Schultz bygger rättsordningen även på att domstolar, och inte offentliga skampålar, ska stå för samhällets dömande.

Rättegången inleddes den 19 augusti och väckte stort intresse. Stockholms tingsrätt fick hantera över hundra personer som kom för att följa förhandlingen, och en del av åhörarna hänvisades till ett extra rum där rättegången visades på skärm. Sverigedemokraterna höll samtidigt en pressträff utanför tingsrätten. Partiets rättspolitiske talesperson Henrik Vinge sade att Jonatan Alfvén hade försökt skydda barn. Henrik Vinge krävde också att personer som dömts för förtal efter att ha varnat för människor som dömts för sexualbrott ska kunna benådas.

Jonatan Alfvén har även fått stöd från andra politiska håll under tiden före och under rättegången. Den 17 augusti överlämnade Jonatan Alfvén och hans hustru Michaela Jogerup 22 553 namnunderskrifter till statsminister Ulf Kristersson och justitieminister Gunnar Strömmer. Kravet var att reglerna om förtal skulle förändras. Jonatan Alfvén har beskrivit sina publiceringar under omkring tio år som en del av sin opinionsbildning om sexualbrott och har sagt att han avser att använda rättsprocessen för att driva frågan om en ändrad förtalslagstiftning.

Jonatan Alfvén arbetade redan 2016 med organisationen LoveNepal och använde då Facebook i opinionsbildning om sexuellt utnyttjande av barn i Nepal och Indien. Hans användning av sociala medier i frågor om sexuella övergrepp sträcker sig därmed omkring tio år tillbaka.

Jonatan Alfvén träffade tidigare i augusti statsminister Ulf Kristersson och justitieminister Gunnar Strömmer. Han har uppgett att samtalet bland annat handlade om en lagändring som skulle göra det möjligt att inte bara ta del av offentliga handlingar utan även sprida dem vidare för att varna för personer som bedöms vara farliga. Jonatan Alfvén har också sagt att Ulf Kristersson först var ovillig att träffa honom men ändrade sig efter en kampanj i sociala medier.

Regeringen har beslutat att tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska se över förtalsreglerna. Kommittén ska ledas av justitiekansler Thomas Bull och ha representanter från samtliga riksdagspartier. Den del av uppdraget som gäller straffbestämmelserna om förtal ska redovisas senast den 13 augusti 2027. De återstående delarna ska redovisas senast den 14 augusti 2028. Regeringens översyn omfattar bland annat frågan om ett starkare skydd för personer som varnar andra för risken att utsättas för allvarliga sexuella övergrepp.

Advokaten Soroush Shahram företräder två av männen som har stämt Jonatan Alfvén för förtal. Soroush Shahram har beskrivit den offentliga uppmärksamheten kring målet som beklaglig och uppgett att publiceringarna har fått förödande konsekvenser för hans klienter och deras anhöriga.

Jonatan Alfvén har sagt att en fällande dom inte kommer att få honom att sluta publicera namn och bilder på dömda gärningsmän. Han uppger i stället att han planerar att skaffa utgivningsbevis. Enligt Jonatan Alfvén är avsikten att framtida rättsliga processer kring publiceringarna då ska behöva drivas genom enskilt åtal i stället för att på samma sätt kunna bli föremål för allmänt åtal. Han har samtidigt sagt att han vill undvika att lägga ytterligare tid på rättsprocesser.