Jessika Roswall varnar för Europas växande vattenkris

EU:s miljökommissionär Jessika Roswall varnar för att Europas problem med värme, torka och vattenbrist kommer att förvärras. Efter en sommar med omfattande värmeböljor, skogsbränder och torka anser hon att klimatförändringarnas konsekvenser blivit tydliga och att EU både behöver anpassa sig och vidta åtgärder.

Copernicus Climate Change Service fastställde att medeltemperaturen i västra Europa under juni och juli 2026 var 21,62 grader. Det var 2,79 grader över genomsnittet för 1991–2020 och den högsta nivån i mätserien. Samma organisation konstaterade efter sommaren att stora sträckor av Seine, Rhône, Loire och Glomma hade sina lägsta sommarflöden sedan mätningarna började 1992. Rekordlåga flöden noterades även längs hela sträckor av Donau, Wisła och Rhen.

Jessika Roswall, som tidigare var Sveriges EU-minister och sedan hösten 2024 är EU-kommissionär med ansvar för miljö och vattenresiliens, framhåller att vattenbristen berör både mängden tillgängligt vatten och dess kvalitet. Hon pekar även på Östersjöns tillstånd och anser att även de nordiska länderna måste sluta betrakta god tillgång till vatten som självklar.

De ekonomiska följderna av sommarens extremväder har samtidigt blivit omfattande. Tusentals européer beräknas ha avlidit i förtid till följd av hettan. Kärnkraftverk har tvingats stänga när kylvatten saknats och transporter har störts när floder fått mycket låga vattennivåer. Kiel Institute for the World Economy bedömde i slutet av juli att de låga nivåerna i Rhen kunde minska Tysklands ekonomiska produktion under tredje kvartalet med upp till 0,2 procent genom störningar för godstransporter och industri.

Jessika Roswall uppgav vid en pressträff med svenska och nordiska EU-korrespondenter i Bryssel att sommarens händelser har förbrukat den tillväxt som Tyskland annars hade kunnat få under året. Hon framhöll att Europa inte enbart behöver anpassa sig till förändrade förhållanden utan också hantera att tillgången till vatten är mindre än vad som tidigare antagits.

Triodos Bank har beräknat att extrem värme och skogsbränder under 2026 kan orsaka ekonomiska kostnader på omkring 180 miljarder euro inom EU, motsvarande ungefär en procent av unionens bruttonationalprodukt. Vattenfrågan har därmed fått en framträdande plats i EU:s klimat- och industripolitik.

Europeiska unionens råd beskriver EU:s vattenresiliensstrategi som inriktad på att förbättra vatteneffektiviteten med 10 procent till 2030. Arbetet omfattar bland annat moderniserad infrastruktur, minskade läckage och digitala lösningar. EU-kommissionen uppger att strategin innehåller fler än 50 konkreta åtgärder och att 3,1 miljarder euro hittills har omfördelats till investeringar i vattenresiliens.

Europeiska investeringsbanken har samtidigt avsatt 15 miljarder euro till sitt program för vattenresiliens under perioden 2025–2027. Pengarna ska bland annat användas till vatteninfrastruktur, minskade vattenförluster och skydd mot torka. Banken uppger att satsningen ska bidra till att mobilisera investeringar på upp till 40 miljarder euro. Den 30 mars 2026 lanserade EU-kommissionen och Europeiska investeringsbanksgruppen dessutom en pilotfond på 10 miljoner euro för rådgivning till offentliga och privata aktörer som utvecklar investeringar i cirkulära vattensystem.

Den 21 september planerar EU-kommissionen att lansera en ny Water Resilience Stakeholder Platform i Bryssel. Jessika Roswall ska hålla öppningsanförandet, och mötet ska bland annat behandla vatteneffektivitet och digitalisering av vattensektorn.

Miljö- och vattenfrågor väntas också få en betydande roll när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den 16 september håller sitt årliga tal om läget i unionen. EU-kommissionen har lagt talet till klockan 09.00–11.50 centraleuropeisk sommartid i Europaparlamentet i Strasbourg. Vid ett förberedande möte inför talet deltog två särskilt inbjudna gäster. Den ena behandlade frågor om artificiell intelligens och den andra var den svenske klimatforskaren Johan Rockström.

Samtidigt finns politiska motsättningar om hur långt EU ska gå med nya miljökrav. Flera stora medlemsländer och delar av Europaparlamentet vill lätta på olika regler för att stärka traditionell industri och pressa priserna på bränsle och energi. Uppgifter inför talet har pekat på att Ursula von der Leyen kan presentera en ny vattenlag, men några närmare detaljer om innehållet har inte redovisats.

Jessika Roswall vill inte föregripa vad Ursula von der Leyen kommer att presentera. Hon framhåller samtidigt att brist på vatten kan få följder även utanför Europa och pekar på att vattenbrist i Mellanöstern kan öka konflikter och migration. Jessika Roswall anser att utvecklingen visar hur klimat, vattenförsörjning och andra samhällsfrågor hänger samman och varnar för att problemen kommer att förvärras.

Talet om läget i unionen används av EU-kommissionens ordförande för att presentera prioriteringar och kommande politiska initiativ. Det hålls normalt en onsdagsförmiddag i september inför Europaparlamentet i Strasbourg, utom under år med val till Europaparlamentet. Det första talet hölls 2010 av dåvarande kommissionsordföranden José Manuel Barroso. Talet den 16 september 2026 blir det sjätte som Ursula von der Leyen håller som ordförande för EU-kommissionen.