Israels valkommitté avfärdar anklagelser om omfattande valfusk

Israels centrala valkommitté har avslutat sin granskning av parlamentsvalet till Knesset och konstaterar att det inte finns några belägg för oegentligheter som påverkat valresultatet eller tillförlitligheten. Beskedet kommer efter att premiärminister Benjamin Netanyahu och flera av hans politiska allierade ifrågasatt valresultatet och riktat anklagelser mot arabiskt ledda partier.

Kontrollen omfattade protokoll från 9 069 vallokaler, vilket motsvarar omkring 75 procent av landets totalt 12 018 ordinarie vallokaler. Arbetet genomfördes under sex arbetsdagar mellan den 28 oktober och den 3 november 2026. Vid 350 vallokaler gjordes mer omfattande undersökningar av valhandlingar, bland annat valsedlar och röstlängder när sådana kontroller bedömdes nödvändiga.

Under granskningen behandlade valkommittén 2 452 förfrågningar från politiska partier och kandidatlistor. Dessa gällde sammanlagt 1 350 vallokaler. Därutöver undersöktes 1 239 klagomål från allmänheten med koppling till 750 vallokaler. Valkommittén meddelar att samtliga inkomna invändningar har granskats noggrant utan att några förhållanden som äventyrat valets integritet eller förändrat resultatet har kunnat fastställas.

Omfattningen var större än vid föregående parlamentsval 2022, då 5 100 vallokaler kontrollerades. Det motsvarade 43,5 procent av dåvarande antal vallokaler. Årets granskning omfattade omkring 78 procent fler vallokaler än kontrollen fyra år tidigare.

Valkommitténs tillförordnade generaldirektör Dean Livne har uppgett att eventuella justeringar av röstsiffrorna gjordes utifrån officiella valhandlingar och dokumentation från de berörda vallokalerna. Kommittén leds av Noam Sohlberg, domare i Israels högsta domstol, som redan före slutbeskedet hade avvisat försök att skjuta upp offentliggörandet av valresultatet.

Anklagelserna om valfusk framfördes efter förra veckan val, där Benjamin Netanyahus regeringskoalition med flera högerextrema partier förlorade sin majoritet i parlamentet. Netanyahu och hans allierade hävdade att arabiskt ledda partier kunde ha tillskansat sig valsegern genom otillåtna metoder, möjligen med stöd från främmande makt.

Netanyahus parti Likud begärde utredningar av misstankar om bland annat röstköp, hot mot väljare och felaktig identifiering vid röstningen. Partiet tog även upp möjlig otillåten användning av digitala system för att mobilisera väljare. Något stöd för de övergripande anklagelserna hade inte presenterats.

Den 30 oktober meddelade Israels centrala valkommitté att Likud hade lämnat omkring 1 000 klagomål som berörde 463 vallokaler. Enligt kommittén handlade en stor del av dessa invändningar inte direkt om rösträkningens tillförlitlighet.

Även den israeliska polisen tog ställning till anklagelserna den 29 oktober. Polisen meddelade då att varken utredningsmaterial eller underrättelseuppgifter gav stöd för Likuds övergripande påståenden om att parlamentsvalet hade stulits.

Frågor om misstänkt otillåten användning av appar för att övervaka väljare ska enligt valkommittén överlämnas till polisen och Israels integritetsskyddsmyndighet. Valkommittén har inte befogenhet att själv genomföra brottsutredningar.

Samtidigt fortsätter den israeliska säkerhetstjänsten Shin Bet en separat undersökning av misstänkt utländsk inblandning i valet. Säkerhetstjänsten klargjorde den 29 oktober att underrättelseuppgifterna bakom utredningen hade samlats in genom myndighetens egen verksamhet och inte hade lämnats av något politiskt parti eller någon politisk företrädare.

Shin Bet har också framhållit att undersökningen är begränsad och att misstankarna inte riktas mot den arabiska befolkningen eller någon annan väljargrupp som helhet.

Dean Livne har redogjort för att Shin Bets chef den 29 oktober presenterade sekretessbelagda underrättelseuppgifter för valkommitténs ordförande Noam Sohlberg. Informationen låg till grund för beslutet om den särskilda utredningen. Uppgifterna hade även delgivits premiärminister Benjamin Netanyahu, oppositionsledaren Yair Lapid och Gadi Eisenkot, partiledare för Yashar.

Enligt Israels centrala valkommittés slutliga sammanställning uppgick valdeltagandet till 77,9 procent. Totalt registrerades 5 716 665 röster, varav 5 690 778 godkändes och 25 887 bedömdes som ogiltiga. För att få mandat i Knesset behövde ett parti nå spärren på 3,25 procent av de giltiga rösterna, motsvarande 184 947 röster.

Likud fick 27 mandat i parlamentet. Gadi Eisenkots parti Yashar tilldelades 21 mandat, medan Naftali Bennetts parti B'Yachad erhöll 12 mandat.

De arabiskt ledda partierna ökade samtidigt sin representation. Gemensamma listan fick 11 mandat och Ra'am åtta. Tillsammans har partierna därmed 19 av Knessets 120 platser, jämfört med sammanlagt tio mandat i det avgående parlamentet.

USA:s kongressutredningstjänst Congressional Research Service redovisade den 30 oktober att Netanyahus politiska block hade 53 mandat, medan oppositionsblocket under Gadi Eisenkot samlade 48 mandat. De arabiskt ledda partiernas sammanlagda 19 mandat kan därför få en avgörande betydelse i förhandlingarna om en ny regering.

Arbetet med regeringsbildningen går nu vidare under ledning av Israels president Isaac Herzog. Presidentkansliet meddelade den 2 november att överläggningar med samtliga invalda partier skulle inledas den 4 november klockan 17.00 lokal tid.

Isaac Herzog har beslutat att börja samtalen med de mindre partierna. Religionssionism–Zehut står först på tur. Presidentkansliets generaldirektör Eyal Shviki har uppgett att partiledarna bjudits in och uppmanats att undersöka möjligheterna till kompromisser för att undvika ytterligare ett parlamentsval.

Efter överläggningarna ska president Isaac Herzog utse en ledamot av Knesset som får försöka bilda regering. Enligt Israels grundlag får den utsedda personen 28 dagar på sig att slutföra uppdraget. Tidsfristen kan förlängas med högst 14 dagar.