Storbankerna räknar med höjd styrränta till 2 procent

Riksbanken offentliggör på onsdagen den 4 november sitt nya räntebeslut. Samtliga svenska storbanker räknar med att styrräntan höjs från 1,75 till 2,0 procent. Om prognoserna infrias blir det den första räntehöjningen sedan hösten 2023.

Beslutet fattades vid Riksbankens penningpolitiska möte den 3 november och presenteras klockan 09.30. Riksbankschef Erik Thedéen håller därefter en pressträff klockan 11.00. Riksbanken har meddelat att den nya styrräntenivån börjar tillämpas den 11 november 2026.

Den väntade förändringen kommer efter en längre period utan räntejusteringar. Under 2024 och 2025 sänkte Riksbanken styrräntan vid flera tillfällen. Sedan hösten 2025 har nivån legat på 1,75 procent, och vid det senaste penningpolitiska beskedet i september beslutade direktionen att behålla räntan oförändrad.

Förväntningarna på en höjning har därefter stärkts i samband med ett ökat inflationstryck. Statistiska centralbyråns uppgifter visar att inflationen enligt KPIF steg från 0,7 procent i augusti till 1,5 procent i september 2026. Inflationen exklusive energi, KPIF-XE, låg samtidigt kvar på 0,5 procent.

Energipriserna stod för en betydande del av prisuppgången under september. Statistiska centralbyrån redovisade att elpriserna ökade med 11,7 procent och drivmedelspriserna med 13,3 procent jämfört med augusti. Elpriserna bidrog med 0,4 procentenheter till den månatliga förändringen i konsumentprisindex, KPI, medan drivmedel bidrog med 0,3 procentenheter.

Även utvecklingen i den svenska ekonomin ingår i bakgrunden till bankernas räntebedömningar. Enligt Statistiska centralbyråns preliminära BNP-indikator, som presenterades den 29 oktober, ökade Sveriges bruttonationalprodukt med 0,4 procent under tredje kvartalet jämfört med närmast föregående kvartal. Tillväxten uppgick till 2,8 procent jämfört med motsvarande period 2025.

Konjunkturinstitutets senaste mätning gav samtidigt olika besked om ekonomins utveckling. Barometerindikatorn steg från 107,2 i september till 108,1 i oktober, medan hushållens konfidensindikator sjönk från 102,3 till 94,3. Den senare förändringen visade att hushållens syn på ekonomin hade försämrats.

Trots att storbankerna är överens om en höjning i november skiljer sig deras prognoser för den fortsatta ränteutvecklingen.

Nordea och Swedbank bedömer att Riksbanken genomför ytterligare en höjning i februari 2027, vilket skulle föra styrräntan till 2,25 procent. SEB, Handelsbanken och Danske Bank räknar i stället med två ytterligare höjningar under 2027 och en styrränta på 2,5 procent.

SBAB bedömer också att styrräntan når 2,5 procent, men utgår från en annan tidsplan. Banken räknar med höjningar i november och december 2026 samt i februari 2027.

Prognoserna har ändrats under hösten. En genomgång som Placera publicerade den 3 november visade att både SEB och Handelsbanken i augusti räknade med att Riksbankens första räntehöjning skulle dröja till 2027. Bankerna justerade därefter sina bedömningar under september.

En analytikerenkät från Infront, sammanställd av Nyhetsbyrån Direkt den 30 oktober, visade också skillnader mellan bedömarna. Sex av tio analytiker räknade med en styrränta på 2,25 procent vid halvårsskiftet 2027, medan fyra bedömde att räntan då skulle vara 2,50 procent.

För bolånemarknaden har SBAB:s chefsekonom Robert Boije presenterat en separat prognos. I bedömningen från den 21 oktober räknade han med att bankernas genomsnittliga rörliga bolåneränta skulle ligga på 2,9 procent i november 2026 och stiga till 3,3 procent i januari 2027. Prognosen gäller genomsnittliga räntor på bolån med tre månaders bindningstid.

Landsorganisationen i Sverige, LO, har samtidigt framhållit riskerna med en snabb åtstramning av penningpolitiken. LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö varnade i oktober för att alltför snabba räntehöjningar kan bromsa återhämtningen i svensk ekonomi.

I en prognos som LO presenterade den 9 oktober bedömde organisationens ekonomer att Sveriges BNP ökar med 2,9 procent under 2026 och 2,3 procent under 2027. Arbetslösheten beräknades till 8,7 respektive 8,3 procent under dessa år. LO:s ekonomer räknade samtidigt med en inflation på 2,4 procent under 2027, när effekterna av tillfälliga finanspolitiska åtgärder räknats bort.

Riksbankens besked den 4 november åtföljs av en penningpolitisk uppdatering. Någon ny fullständig ekonomisk prognos eller räntebana presenteras däremot inte vid detta tillfälle.

Det penningpolitiska protokollet från direktionens möte den 3 november offentliggörs den 10 november klockan 09.30. Där redovisar Riksbanken de överväganden som låg bakom räntebeslutet.