Israel förberedde storattack mot Iran – Trump stoppade planerna

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu gav tidigare i oktober landets militär order om att förbereda en omfattande offensiv mot Iran. Angreppen var planerade till helgen omkring den 10 oktober, men stoppades tillfälligt efter ingripande från USA:s president Donald Trump, som ville undvika en upptrappning av konflikten före det amerikanska mellanårsvalet den 3 november.

Den israeliska operationen skulle omfatta flera dagars flygbombningar mot bland annat kraftverk och kärntekniska anläggningar. Tre personer med insyn i förberedelserna beskrev planerna som mer omfattande än de amerikansk-israeliska angreppen mot Iran i februari 2026.

Även den amerikanska militären hade påbörjat förberedelser för nya stridsoperationer. I början av oktober instruerade försvarshögkvarteret Pentagon det amerikanska centralkommandot CENTCOM att färdigställa planeringen inför eventuella större angrepp. Amerikanska regeringsföreträdare bekräftade för Axios den 7 oktober att något datum för en militär operation inte hade fastställts.

Donald Trump meddelade den 8 oktober via Truth Social att USA förde produktiva samtal med Iran och att Washington inte skulle genomföra några militära angrepp mot landet före mellanårsvalet. Vita husets biträdande pressekreterare Anna Kelly bekräftade senare att USA inte planerade att attackera Iran före valet.

En person med insyn i den israeliska planeringen bedömde samtidigt att militära angrepp fortfarande kunde bli aktuella under de kommande veckorna. Källan beskrev utvecklingen som beroende av om parterna lyckades nå en överenskommelse eller om konflikten åter skulle övergå i omfattande stridshandlingar.

Förberedelserna diskuterades även med Israels försvarschef Eyal Zamir. Axios rapporterade den 8 oktober att Zamir under samtal med amerikanska befälhavare hade varnat för att iranska motangrepp kunde påverka genomförandet av Israels parlamentsval den 27 oktober. Ett nytt krig skulle enligt hans bedömning kunna göra det nödvändigt att senarelägga valet.

Benjamin Netanyahus kansli tillbakavisade den 13 oktober påståenden om att premiärministern försökte inleda ett nytt krig mot Iran före det israeliska valet. Kansliet bekräftade däremot att Netanyahu hade återkommande kontakter med Donald Trump och andra högt uppsatta amerikanska företrädare. Några närmare uppgifter om samtalens innehåll lämnades inte.

Parallellt med de militära förberedelserna fortsatte diplomatiska kontakter mellan Washington och Teheran. Qatars utrikesdepartement meddelade den 6 oktober, genom kommunikationschefen Ibrahim bin Sultan Al Hashmi, att landet fortfarande förmedlade meddelanden mellan USA och Iran. Samtalen omfattade flera frågor som berörde relationerna mellan länderna.

En central fråga i förhandlingarna var situationen i Hormuzsundet. Irans säkerhetschef Mohsen Rezaei, sekreterare i landets högsta nationella säkerhetsråd, förklarade den 11 oktober att USA:s svar på Irans sju villkor för att åter öppna sundet inte var tillräckligt. Rezaei meddelade att Washington hade accepterat vissa krav, medan andra fortfarande behövde förtydligas.

Säkerhetsläget i området var fortsatt allvarligt. Den brittiska sjösäkerhetsorganisationen UK Maritime Trade Operations registrerade minst fem incidenter mot handelsfartyg under de 48 timmarna fram till den 14 oktober. Bland händelserna fanns drönarangrepp mot tankfartyg och andra kommersiella fartyg.

Uppgifter från Internationella sjöfartsorganisationen IMO, som återgavs av The Guardian den 14 oktober, visade dessutom att containerfartygen GFS Pride och Cape Dao hade sjunkit i närheten av Hormuzsundet. Det Singaporeflaggade GFS Pride utsattes för ett angrepp den 13 oktober. Cape Dao hade tidigare träffats av en projektil den 23 september.

Irans president Masoud Pezeshkian träffade den 20 oktober Pakistans arméchef Asim Munir i Teheran för samtal om möjligheterna att återuppta fredsförhandlingarna. Reuters rapporterade att mötet ägde rum efter att tidigare diplomatiska försök mellan Iran och USA hade stannat av.

Samma dag framhöll USA:s särskilda sändebud Thomas J. Barrack vid Global Security Forum i Doha att en vapenvila och ett återöppnande av Hormuzsundet borde prioriteras. Barrack betonade att Qatar, Pakistan, Oman och Schweiz hade deltagit i diplomatiska försök att minska motsättningarna mellan Washington och Teheran.

Det israeliska valet var samtidigt föremål för politiska uttalanden från USA. Vicepresident JD Vance meddelade den 20 oktober att han inte avsåg att stödja någon kandidat inför parlamentsvalet den 27 oktober. Vance motiverade sitt ställningstagande med att han inte ville ingripa i andra länders valkampanjer och att hans arbete var inriktat på det amerikanska mellanårsvalet. Donald Trump hade tidigare offentligt uttryckt sitt stöd för Benjamin Netanyahu.

Trots att den planerade israeliska offensiven stoppades i början av oktober hade möjligheten till nya angrepp inte avförts från den militära planeringen. Något nytt datum för en operation hade inte bekräftats, samtidigt som förhandlingarna mellan USA och Iran fortsatte genom internationella medlare.