Island röstar om nya EU-förhandlingar

Islands väljare avgör under lördagen om landet ska återuppta de avbrutna förhandlingarna om medlemskap i Europeiska unionen. Folkomröstningen är rådgivande och gäller den fråga som Alltinget fastställde genom en resolution den 28 maj 2026. Vallokalerna stänger vid midnatt svensk tid och det slutliga resultatet väntas tidigt på söndagsmorgonen.

Statsminister Kristrún Frostadóttir, vars regering driver en EU-vänlig linje, sade i samband med sin röstning att frågan nu ligger hos väljarna. Hon beskrev alternativen som att antingen återuppta förhandlingarna för att försöka nå en överenskommelse eller lägga EU-frågan åt sidan. Regeringen har tidigarelagt folkomröstningen med ett år.

Förtidsröstningen började den 27 juli 2026. RÚV uppgav kvällen före folkomröstningen att drygt 63 000 personer redan hade röstat, vilket motsvarar nära en fjärdedel av landets omkring 265 000 röstberättigade. Antalet förtidsröster är rekordhögt och valdeltagandet i Reykjavik har varit högre än vid det senaste parlamentsvalet. En Gallupundersökning under veckan visade en knapp ledning för nejsidan, men skillnaden låg inom den statistiska felmarginalen.

Islands tidigare medlemskapsförhandlingar har varit avbrutna i mer än ett decennium. EU-kommissionen uppger att 27 förhandlingskapitel hade öppnats och 11 preliminärt avslutats innan processen stoppades. Om nya förhandlingar leder fram till ett färdigt medlemskapsavtal skulle de isländska väljarna därefter behöva ta ställning till avtalet i ytterligare en folkomröstning.

USA:s president Donald Trumps återkommande uttalanden om att ta kontroll över Grönland har blivit en del av debatten inför omröstningen. Vissa islänningar anser att ett EU-medlemskap skulle kunna ge ytterligare skydd om USA även skulle rikta intresse mot Island. Island är redan medlem i Nato. Oron har samtidigt förstärkts av att Donald Trump vid flera tillfällen har sagt Island när han talat om Grönland.

Motståndet mot ett EU-medlemskap är samtidigt nära kopplat till fiskerinäringen. Statistics Iceland fastställde att marina produkter svarade för 38,9 procent av värdet av Islands samlade varuexport under 2025. Kritiker befarar att ett medlemskap skulle kunna ge andra EU-länder större tillgång till isländska fiskevatten. Liknande farhågor bidrog till att förhandlingarna stoppades 2015.

Islands regering har signalerat att den vid återupptagna förhandlingar skulle försöka få till en särskild lösning för fisket, med möjlighet att söka ett fullständigt undantag från EU:s gemensamma fiskeripolitik. Omkring 80 procent av Islands fiskekvoter ägs samtidigt av cirka 20 företag, varav flera kontrolleras av några av landets rikaste familjer.

Familjerna bakom delar av fiskerinäringen uppges i det dolda ha finansierat kampanjer mot EU-medlemskap och försökt påverka politiker. Thorólfur Geir Matthíason, ekonomiprofessor vid Islands universitet, har beskrivit deras ekonomiska inflytande som omfattande och pekat på verksamheter inom bland annat fiske, detaljhandel och bränsleförsäljning.