Island avgör om EU-förhandlingarna ska återupptas

Island håller på lördagen en rådgivande folkomröstning om landet ska återuppta anslutningsförhandlingarna med Europeiska unionen. Alltinget beslutade den 28 maj 2026 att omröstningen skulle hållas den 29 augusti, och förtidsröstningen inleddes den 27 juli. Den officiella frågan gäller alltså om förhandlingarna ska startas på nytt, inte om Island ska bli medlem i EU.

Utgången väntas bli jämn. I Gallups sista mätning före omröstningen fick nej-sidan 51,6 procent och ja-sidan 48,4 procent bland dem som tagit ställning. Undersökningen genomfördes den 24–27 augusti och omfattade 4 583 personer. Bland väljare mellan 18 och 29 år uppgav 60 procent att de tänkte rösta nej. Statsvetaren Eiríkur Bergmann vid Bifröstuniversitetet beskriver läget som det jämnaste han har sett i isländsk politik.

Debatten har förändrats sedan Island senast förhandlade om EU-medlemskap. Förhandlingarna lades på is 2013 och i mars 2015 bad den isländska regeringen att landet inte längre skulle betraktas som kandidatland. När processen avbröts hade Island öppnat 27 förhandlingskapitel och preliminärt avslutat 11.

Eiríkur Bergmann pekar på säkerhetspolitiken som en viktig del av den nya diskussionen. Han framhåller USA:s agerande gentemot Grönland och menar att argument som har använts från amerikansk sida om Grönland också skulle kunna riktas mot Island. Island saknar egen militär och förlitar sig på Nato samt ett bilateralt försvarsavtal med USA. Enligt Eiríkur Bergmann har fler islänningar börjat ifrågasätta den ordningen. Statsminister Kristrún Frostadóttir har även lyft USA:s tullpolitik som ett argument för närmare anknytning till EU.

Motståndet mot medlemskap är samtidigt starkt. Island blev självständigt 1944 och för delar av nej-sidan är nationellt självbestämmande en central fråga. Den 33-åriga kontorsarbetaren Vilborg Inga Magnúsdóttir ifrågasätter varför Island skulle ansluta sig till EU när hon anser att situationen redan fungerar väl. I den avslutande tv-debatten före omröstningen deltog bland andra Kristrún Frostadóttir för ja-sidan, medan oppositionsledaren Guðrún Hafsteinsdóttir företrädde nej-sidan.

På ja-sidan lyfts bland annat inflationen och det säkerhetspolitiska läget. Hästuppfödaren Hrafnkell Gudnason, 59 år, tänker rösta ja eftersom han anser att det blivit mer riskfyllt för ett litet land att stå utanför EU och att medlemskap i en större politisk gemenskap skulle ge ökad trygghet.

Om ja-sidan vinner avser regeringen enligt utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir att först sammankalla Alltingets utrikesutskott, informera EU om resultatet och tillsätta en förhandlingsdelegation. Därefter kan samtalen återupptas. Utrikesdepartementets bedömning är att nya förhandlingar kan börja före utgången av 2026 och pågå i omkring 18–24 månader.

En av de svåraste frågorna väntas bli fisket. Eiríkur Bergmann bedömer att ett framtida avtal skulle få svårt att vinna stöd om Island inte behåller både formell och praktisk kontroll över sina fiskevatten. Fisket har länge varit en central del av landets ekonomi och fisk- och skaldjursprodukter står för en betydande del av exporten. Om förhandlingarna leder fram till ett färdigt avtal väntar dessutom en andra folkomröstning om själva medlemskapet.

Island står redan nära EU ekonomiskt genom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Den gemensamma inre marknaden omfattar EU:s 27 medlemsländer samt Island, Norge och Liechtenstein och gäller fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Omkring två tredjedelar av Islands utrikeshandel sker med EU-länder.

Vallokalerna är öppna mellan klockan 9 och 22 isländsk tid, vilket motsvarar klockan 11 till midnatt svensk tid. Efter stängningen räknas rösterna i Reykjavík, Hafnarfjörður, Selfoss, Borgarnes och Akureyri. Rösträkningen är offentlig så långt lokalerna tillåter det. Preliminära resultat väntas kort efter att vallokalerna har stängt och ett slutligt resultat sannolikt tidigt på söndagen.

Island har knappt 400 000 invånare och är Nordens klart minsta land sett till befolkningen. Landet ligger över gränsen mellan den nordamerikanska och den eurasiatiska kontinentalplattan, vilket ger omfattande geologisk aktivitet. Vulkanismen har historiskt orsakat stora katastrofer, men den geotermiska energin används i dag i stor omfattning för värme och el. Turismen har samtidigt blivit en av landets viktigaste näringar vid sidan av det traditionellt betydelsefulla fisket.