Martin Forster gör om föräldraråden efter 17 år

Martin Forsters föräldrahandbok Fem gånger mer kärlek har fått en omfattande omarbetning 17 år efter den första utgåvan 2009. I den nya versionen har omkring tre fjärdedelar av innehållet uppdaterats, samtidigt som grundtanken om att barn bör få betydligt mer positiv än negativ uppmärksamhet ligger fast. Natur & Kultur gav ut den nya inbundna upplagan den 14 augusti 2026.

Martin Forster är docent, legitimerad psykolog och filosofie doktor i psykologi vid Karolinska Institutet. Hans forskning är främst inriktad på utveckling, utvärdering, implementering och spridning av insatser för föräldrar och barn. Inför arbetet med den nya boken gick han igenom senare forskning för att bedöma vilka tidigare råd som fortfarande hade stöd och vilka som behövde nyanseras eller ändras.

En förändring är att Martin Forster numera tydligare betonar att föräldrar kan vara bra nog utan att lyckas följa alla rekommendationer. Sedan den första boken kom har han själv blivit pappa till tre barn, vilket enligt honom har påverkat innehållet. Erfarenheten har gjort honom mer medveten om hur svårt det kan vara att omsätta råd i vardagen och han konstaterar att han själv ofta misslyckas med det.

Ett exempel gäller situationer där barn får utbrott. Martin Forster beskriver hur även en irriterad ton kan bidra till att en konflikt låser sig, trots att föräldern inte höjer rösten. I den nya upplagan har han därför lagt till rådet att föräldern kan avbryta situationen, försöka på nytt och be barnet om ursäkt när det blivit fel.

Principen bakom bokens titel bygger på forskning om att positiva händelser behöver väga tyngre än negativa i nära relationer. Martin Forster framhåller att samma grundtanke kan användas i familjer och att tid tillsammans utan något särskilt mål kan stärka relationen. Samtidigt betonar han att familjer har olika behov och beskriver därför innehållet mer som olika pusselbitar än som regler som alla ska följa på samma sätt.

För vissa familjer kan mer lek och gemensam tid vara viktigast, medan andra behöver större fokus på struktur och vardagsrutiner. Martin Forster lyfter bland annat gemensamma middagar som ett sätt att skapa ordning och krav i vardagen. Den nya utgåvan innehåller också ett utökat avsnitt om sömn och nya förslag på hur råden kan anpassas till tonåringar.

Även synen på beröm har justerats. Martin Forster hade tidigare rekommenderat att beröm bör vara specifikt, exempelvis genom att tydligt beskriva vad barnet gjort bra. Inför den nya upplagan tog han del av en studie som inte visade någon fördel med sådant specifikt beröm jämfört med enklare respons som tack. Forskarna Laura Perry Senn, Makenzie W. Bayles och Jennifer L. Bruzek har samtidigt visat att forskningsstödet för att beskrivande eller specifikt beröm generellt fungerar bättre än vanligt beröm är blandat. I ett av deras experiment fungerade beröm som förstärkare för två av sex förskolebarn.

Skärmanvändning har fått betydligt större utrymme än i den tidigare upplagan, där datorspel endast berördes i en bilaga. Martin Forster rekommenderar bland annat att skärmar begränsas till vissa tider, att föräldrar sätter sig in i vad barn gör på nätet och att familjen planerar perioder utan skärmar. Han framhåller samtidigt att det saknas en metod som tydligt har visat sig fungera bäst och förespråkar att skärmfria dagar eller halvdagar kombineras med planerade alternativa aktiviteter.

Folkhälsomyndigheten uppdaterade den 1 juni 2026 sina rekommendationer om föräldrars egna skärmvanor efter ett regeringsuppdrag. Myndigheten uppger att forskningsunderlaget visar att vuxnas skärmanvändning i barns närhet kan påverka både samspelet med barnet och barnets egna vanor. Som tumregel rekommenderar Folkhälsomyndigheten högst omkring en timmes skärmtid per dag för barn mellan två och fem år och betonar att användningen inte bör tränga undan sömn, fysisk aktivitet, lek eller socialt samspel.

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att ettåringar inte har stillasittande skärmtid och att barn mellan två och fyra år har högst omkring en timme sådan skärmtid per dag. WHO lyfter samtidigt betydelsen av fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och samspel med vuxna.

Parallellt med sitt författarskap arbetar Martin Forster vidare med forskning om föräldrastöd. Vid Karolinska Institutet medverkar han bland annat i en randomiserad studie där ABC-tonår jämförs med den internetbaserade Föräldrawebben samt i studier av Komet i grupp och via internet inom primärvården i Stockholm.

Martin Forster tog även initiativ till den ideella föreningen Utilitas 2025 och är föreningens ordförande. Bakgrunden var ett projekt vid Karolinska Institutet mellan 2018 och 2025 där omkring 150 kommuner fick möjlighet att utbilda lokala instruktörer i föräldrastödsprogrammen ABC och Komet.