Ishockey kostar 25 000 kronor om året för barn

Ishockey hör till de dyraste idrotterna för barn i Sverige. En undersökning som RF-SISU Uppland presenterade i mars 2026 visade att den genomsnittliga årskostnaden uppgick till 25 000 kronor per barn. Samtidigt beskriver föräldrar till hockeyspelande barn hur omfattande träning, laggemenskap och självständighet gör att de anser utgifterna motiverade.

Kostnaderna skiljer sig mellan idrotterna. I RF-SISU Upplands undersökning låg genomsnittet för ett barns huvudsakliga idrott på 11 700 kronor per år. Konståkning var dyrare än ishockey med en genomsnittlig kostnad på 33 300 kronor. Även Riksidrottsförbundets forskningsrapport Smakar det så kostar det från 2024 placerade ishockey och tennis högst bland de undersökta barnidrotterna, med kostnader på omkring 24 000 kronor per barn och år.

I beräkningarna från Riksidrottsförbundet ingick bland annat medlemsavgifter, träningsavgifter, utrustning, cuper och transporter. RF-SISU Halland redovisade den 21 maj 2026 en undersökning med 454 föräldrar till sammanlagt 773 barn. Familjernas mediankostnad för föreningsidrotten var 15 000 kronor om året. Ishockey identifierades som en av de mest kostsamma aktiviteterna tillsammans med simidrott, ridsport och konståkning.

Utgifterna för hockey kan variera betydligt beroende på utrustning och förening. Ett par skridskor kan kosta omkring 3 000 kronor, medan även hockeyklubbor finns i olika prisklasser och kan fungera som statusmarkörer bland spelarna. Det finns samtidigt billigare alternativ. En hockeyförälder beskriver hur även familjer med begränsade ekonomiska resurser kan prioritera sporten och nämner studerande föräldrar vars barn spelar hockey.

Föräldern anser att hockeyns kostnader behöver jämföras med andra hushållsutgifter. Resor, motorintressen, inredning och dyrare livsmedel kan också innebära stora ekonomiska åtaganden. Samtidigt framhålls att ishockeyns kostnader är så höga att många familjer saknar möjlighet att låta sina barn delta.

Centrum för idrottsforskning konstaterade i rapporten Den allvarsamma leken att ekonomiska skillnader mellan hushållen påverkar barns tillgång till idrott. Organisationen identifierade ishockey och tennis som särskilt kostnadskrävande aktiviteter och pekade på att höga avgifter kan begränsa deltagandet.

Riksidrottsförbundet presenterade den 7 april 2025 även en undersökning genomförd tillsammans med Ungdomsbarometern. Där framgick att var femte ungdom hade avslutat en idrottsaktivitet under det föregående året. Brist på tid, ekonomiska utgifter och långa avstånd angavs som hinder. Malin Träff, talesperson för barn- och ungdomsidrott vid Riksidrottsförbundet, framhöll att avstånden innebär ytterligare svårigheter för familjer med begränsad ekonomi.

För den hockeyförälder som beskriver familjens vardag vägs utgifterna mot antalet träningstillfällen. Utslaget på ett helt år motsvarar föreningsavgiften ungefär 40 kronor per träning. Till detta kommer tillgången till tränare och möjligheten att ingå i ett lag.

Träningsmängden är omfattande och kräver både tid och planering. Föräldern beskriver hur barnen deltar i många aktiviteter på isen samtidigt som familjens transporter till och från träningarna tar en betydande del av vardagen. Det är framför allt barnens pappa som ansvarar för skjutsningen.

Enligt förälderns egna erfarenheter påverkas barnens sömn, koncentration och välbefinnande positivt av träningen. Familjen upplever samtidigt att det går att kombinera ishockeyn med andra aktiviteter, förutsatt att vardagen organiseras noggrant.

Samtidigt har Svenska Ishockeyförbundet rapporterat en ökning av verksamheten för flickor. Under säsongen 2024/2025 ökade antalet föreningar med särskilda hockeyskolor för flickor med 30 procent. Förbundet meddelade också under 2025 att svensk ishockey för första gången hade passerat 10 000 registrerade flick- och damspelare under föregående säsong.

I augusti 2025 presenterade Svenska Ishockeyförbundet även ett flerårigt samarbetsavtal mellan Tre Kronors Hockeyskola och Leo's Lekland. Det var hockeyskolans första samarbete med en extern partner. Sofie Wallin, föreningsutvecklingsansvarig vid Svenska Ishockeyförbundet, uppgav att samarbetet skulle användas för att nå fler barnfamiljer och väcka intresse för ishockey.

För familjer med barn som redan spelar omfattar hockeyvardagen ofta kvällar och helger i ishallen. Träningarna kan pågå sent, även vid 22.30-tiden en fredag. Föräldrarna väntar utanför omklädningsrummen medan barnen byter om och umgås med lagkamraterna.

Enligt förälderns beskrivning kan det gå snabbt för spelarna att göra sig klara inför ett ispass, medan ombytet efteråt tar betydligt längre tid. Barnen stannar gärna kvar tillsammans och det kan dröja omkring 45 minuter innan de lämnar omklädningsrummet.

Föräldern beskriver ishallens miljö som en kombination av äldre jargong, svettig utrustning och stark social samhörighet. Familjens åttaåring förknippar lukten och miljön med trygghet. Trots kostnaderna, transporterna och den tid som hockeyn tar i anspråk är det framför allt barnens gemenskap och engagemang som gör att föräldern anser att sporten är värd pengarna.

Samtidigt har Svenska Ishockeyförbundet rapporterat en ökning av verksamheten för flickor. Under säsongen 2024/2025 ökade antalet föreningar med särskilda hockeyskolor för flickor med 30 procent. Förbundet meddelade också under 2025 att svensk ishockey för första gången hade passerat 10 000 registrerade flick- och damspelare under föregående säsong.

I augusti 2025 presenterade Svenska Ishockeyförbundet även ett flerårigt samarbetsavtal mellan Tre Kronors Hockeyskola och Leo's Lekland. Det var hockeyskolans första samarbete med en extern partner. Sofie Wallin, föreningsutvecklingsansvarig vid Svenska Ishockeyförbundet, uppgav att samarbetet skulle användas för att nå fler barnfamiljer och väcka intresse för ishockey.