
AI-genererad illustration
Isförlust från Grönland och Antarktis höjer haven
Grönland och Antarktis har tillsammans förlorat 11,3 biljoner ton is sedan 1970-talet. Förlusten motsvarar mer än tre centimeters höjning av den globala havsnivån, enligt en ny sammanställning från The Ice Sheet Mass Balance Inter-comparison Exercise, IMBIE. IMBIE använder 360 miljarder ton förlorad is som motsvarighet till en millimeter global havsnivåhöjning. Dataserien omfattar Grönland från den 1 juli 1971 till den 31 december 2023 och Antarktis från den 1 januari 1979 till den 31 december 2023.
British Antarctic Surveys Polar Data Centre anger att sammanställningen bygger på 45 oberoende satellitbaserade uppskattningar, varav 21 gäller Antarktis och 24 Grönland. Resultaten kombinerar satellitaltimetri, gravimetri och den så kallade input-output-metoden. ESA beskriver den sistnämnda metoden som en jämförelse mellan mängden is som lämnar det grundade istäcket och ytans massbalans, där bland annat snöackumulering, smältning, återfrysning och sublimation ingår. Antarktis redovisas dessutom separat för Västantarktis, Östantarktis och Antarktiska halvön, och IMBIE skiljer mellan förändringar i ytans massbalans och förändringar som orsakas av isens dynamik.
Den största delen av den långsiktiga isförlusten beror enligt studien inte på avsmältning vid ytan utan på att glaciärer rinner snabbare ut i havet, enligt studien där polarforskare har sammanställt satellitdata från 1970-talet och framåt. Det visar att den långsiktiga trenden drivs av istäckenas dynamiska reaktion på ett uppvärmt hav, säger Inès Otosaka, som lett studien, i en kommentar. Forskarna bakom en global havsnivåanalys publicerad i Science Advances 2026 använde de nya IMBIE-serierna och anger att satellitmaterialet bland annat korrigeras för kompaktering av snö och firn samt glacial isostatisk landhöjning innan uppskattningarna kombineras.
Isförlusten har ökat kraftigt sedan 1990-talet. På Grönland steg den årliga förlusten från omkring 60 miljarder ton under 1980-talet till 264 miljarder ton under 2010-talet. För Antarktis ökade motsvarande förlust från cirka 48 miljarder ton om året under 1980-talet till 202 miljarder ton under 2010-talet. NOAA:s Arctic Report Card anger att Grönlands istäcke har haft negativ nettomassbalans varje år sedan slutet av 1990-talet. En fullständig förlust av dagens grönländska istäcke skulle enligt NOAA motsvara omkring sju meters global havsnivåhöjning. Polarisarna står i dag för ungefär en fjärdedel av den globala havsnivåhöjningen.
Under åren 2020–2023 har isförlusten tillfälligt avtagit. Rekordstora snöfall över östra Antarktis har kompenserat för glaciärförluster på andra håll, samtidigt som flera mildare somrar på Grönland har minskat ytsmältningen med ungefär hälften. En studie publicerad i Nature 2026 fann att den ovanligt stora snöackumuleringen i östra Antarktis 2021–2023 främst skedde i Queen Mary Land och Wilkes Land och kompenserade för fortsatta förluster i Västantarktis. Forskarna kopplade snömängderna till ovanligt ihållande uppvärmning av den tropiska varmpoolen, vilket förändrade atmosfärens cirkulation och ökade nederbörden över delar av Antarktis. De bedömde utvecklingen som tillfällig och inte som en varaktig återhämtning av istäcket.
Andrew Shepherd, professor och grundare av IMBIE, uppger att drygt tre centimeters havsnivåhöjning kan framstå som begränsad men att den innebär att ytterligare mellan sex och nio miljoner människor utsätts för risk för kustöversvämningar och erosion. Shepherd framhåller också att globala sammanställningar behövs eftersom istäckena bedöms förlora betydligt mer is under kommande årtionden. NASA:s Jet Propulsion Laboratory anger att IMBIE startades 2011 som ett gemensamt initiativ med stöd från NASA och ESA för att sammanföra olika satellitmätningar av istäckenas massbalans och att resultaten används som underlag i IPCC:s klimatutvärderingar.
IMBIE:s föregående stora sammanställning från 2023 kombinerade 50 satellitundersökningar och beräknade att Grönland och Antarktis tillsammans förlorade 7 560 miljarder ton is mellan 1992 och 2020. IMBIE konstaterade samtidigt att de sju år med störst sammanlagd isförlust under den undersökta satellitserien hade inträffat under dess sista årtionde. Den nya studien är publicerad i tidskriften Scientific Data.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är i stor utsträckning saklig och neutralt språkbrukad. Den återger forskningsresultat och data med tydliga källhänvisningar (IMBIE, British Antarctic Survey, ESA, NOAA, Nature, Science Advances, NASA JPL, etc.) och följer principen att påståenden ofta anges som vad studier eller experter säger, inte som journalistens egna åsikter. Det finns få eller inga värderande uttryck skrivna av journalisten, och texten håller en konsekvent neutral ton genom hela artikeln. Källor används konsekvent även när samma uppgifter upprepas över flera meningar, enligt den angivna källstrukturen i texten. Poängen förs inte ned av citerade eller återgivna uttalanden; snarare förstärks trovärdigheten eftersom flera oberoende källor citeras. Sammanhanget mellan meningarna byggs upp kring studier och institutioner utan journalistiska slutsatser eller spekulationer. Den dubbla karaktären av data (statistiska uppgifter + tolkningar från forskare) är tydligt märkt som sådant och inte journalistens egna ställningstaganden. Enda möjliga förbättringsområdet vore ännu tydligare markering av vilka siffror som är uppgifter från specifika källor, men den nuvarande hanteringen är redan mycket tydlig och neutralt språkdriven.
Förklaring:
Artikeln stöder i hög grad en teknokratisk, forskningsbaserad ram som prioriterar väl underbyggda vetenskapliga källor och institutioner utan att driva tydliga politiska lösningar eller kritik mot marknad/ stat. Denna starka betoning på expertis och saklig analys antyder en huvudvikt mot mitten.
Rubrik och framing:
Vetenskaplig risk- och förändringsberättelse om isförlusten på Grönland och Antarktis och dess påverkan på havsnivåer.
Språk och ton:
Saklig och objektiv ton som bygger på forskningskällor och uppföljningar.
Källbalans:
Primärt forsknings- och myndighetskällor (IMBIE, NOAA, NASA, ESA) med citat från ledande forskare; tydlig betoning på internationella vetenskapliga organisationer.
Utelämnanden och kontext:
Frånvaro av diskussion om politiska åtgärder, ekonomiska konsekvenser eller industriansvar; begränsad representation av alternativa röster eller kritiska perspektiv på klimatpolitik och kostnader för anpassning.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
USA förstärker skyddet av undervattenskablar i Arktis
USA har skickat två atomdrivna ubåtar för att skydda kritisk infrastruktur på havsbotten, framför allt...

Kapstaden vill flytta 60 babianer till inhägnader
Myndigheterna i Kapstadsområdet planerar att flytta omkring 60 vilda babianer från Simon’s Town till ett...

Vincent Brown åtalas för folkmordsbrott i Rwanda
Den 65-årige Vincent Brown, tidigare känd som Vincent Bajinya, har åtalats i Storbritannien för brott...

Kakabaveh uppmanar partierna att prioritera politiska krav
Magdalena Andersson har fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att bilda en regering som...
