Iran uppges ha startat robotproduktion under jord

Iran har återupptagit tillverkningen av ballistiska robotar i flera underjordiska anläggningar, uppger källor i USA och Mellanöstern. Produktionen sker främst med delar som redan fanns i iranska lager och uppges fortfarande vara mindre omfattande än före kriget på grund av skador på landets produktionsanläggningar.

Underrättelseuppgifter pekar på aktivitet vid flera underjordiska anläggningar, bland annat i Khojir öster om Teheran. Washington Posts analys av satellitbilder från den 24 mars identifierade minst 88 förstörda byggnader vid Khojir. Vid Shahroud hade minst 28 byggnader skadats eller förstörts, medan 12 byggnader hade träffats vid Parchin och 19 vid Hakimiyeh. I en genomgång den 29 mars bedömde Washington Post att de fyra centrala produktionsanläggningarna Khojir, Parchin, Hakimiyeh och Shahroud hade utsatts för omfattande skador och att minst 29 robotbaser hade träffats.

Israels försvarsmakt meddelade den 8 mars att anläggningar i Parchin och Shahroud hade angripits. Israels försvarsmakt uppgav att målen i Parchin bland annat omfattade produktion av material till robotstridsspetsar, råvaror för robotmotorer samt utrustning för blandning och gjutning av raketbränsle. De nya uppgifterna om pågående produktion står mot tidigare amerikanska och israeliska utsagor om att den iranska robotindustrin i stort sett hade slagits ut.

En amerikansk källa bedömer att Iran sannolikt började återuppta produktionen i begränsad skala efter överenskommelsen med USA och president Donald Trump i mitten av juni. USA och Iran undertecknade den 17 juni ett samförståndsavtal om ett omedelbart stopp för militära operationer och en 60 dagar lång period för förhandlingar om ett slutligt avtal. Av avtalet framgick att USA skulle börja avveckla den marina blockaden vid undertecknandet och häva den helt inom 30 dagar, samtidigt som Iran åtog sig att möjliggöra fri passage för handelsfartyg genom Hormuzsundet under förhandlingsperioden.

USA:s centralkommando meddelade efter juniöverenskommelsen att blockaden av trafik till och från iranska hamnar hade hävts. En amerikansk tjänsteman uppgav i samband med beskedet att 146 fartyg hade dirigerats om under blockadperioden och att nio hade oskadliggjorts. USA:s finansdepartement meddelade den 10 juni att nio personer och företag hade sanktionerats för stöd till vapenanskaffning åt Irans revolutionsgarde och försvarsdepartement, däribland aktörer i Kina och Hongkong som hade deltagit i anskaffningen.

Center for Strategic and International Studies konstaterade i en rapport den 23 juni att Irans militära industri är beroende av utländska produkter med både civila och militära användningsområden samt avancerad tillverkningsutrustning. Center for Strategic and International Studies pekade ut Kina, Pakistan och transportvägar över Kaspiska havet som möjliga vägar för återanskaffning efter krigsskadorna. Organisationen uppgav också i en uppdatering den 17 juni att Iran fortfarande hade tusentals ballistiska robotar och kryssningsrobotar av olika typer och beskrev arsenalen som den största och mest varierade i Mellanöstern.

Irans högsta nationella säkerhetsråds chef Mohsen Rezaei uppgav i september att Iran hade utvecklat en förbättrad version av den ballistiska roboten Qassem Basir. Mohsen Rezaei angav en räckvidd på minst 1 200 kilometer och en stridsspets på omkring ett halvt ton. Han uppgav samtidigt att Qassem Basir hade testats mot ett amerikanskt krigsfartyg, vilket var ett nytt offentligt iranskt uttalande om landets robotkapacitet efter att striderna hade återupptagits.