24 000 elever pekas ut som hemmasittare

Föräldranätverket Rätten till utbildning uppger att antalet hemmasittande grundskoleelever har ökat från 19 000 till 24 000. Organisationens definition omfattar elever med minst 50 procents frånvaro och siffrorna visar enligt nätverket en ökning med 5 000 på ett halvår. I frågorna till utbildningsminister Simona Mohamsson beskrevs motsvarande ökning som en förändring under ett läsår. Rätten till utbildning uppger även att antalet har ökat med 10 000 sedan pandemin.

Någon heltäckande nationell statlig frånvarostatistik för skolväsendet finns inte. Skolverket har tidigare konstaterat att sådan nationell statistik saknas, vilket gör att uppgiften om 24 000 elever inte direkt kan jämföras med en officiell rikstäckande siffra. Skolverket uppgav i mars 2026 att knappt 1,1 miljoner elever går i grundskolan under läsåret 2025/26, omkring 9 900 färre än föregående läsår.

Christian Wettergren, ordförande för Rätten till utbildning, beskriver utvecklingen som mycket allvarlig. Han anser att en mer repressiv skola och färre elevassistenter är bidragande orsaker och att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, ofta drabbas. Christian Wettergren säger att frånvaro på minst 50 procent ofta handlar om skolångest eller skolfobi snarare än skolk och att omfattande frånvaro kan försämra elevens anknytning till skolan och skapa problem i familjen.

Specialpedagogiska skolmyndigheten beskriver problematisk skolfrånvaro som något som ofta utvecklas gradvis och uppger att en ökande frånvaro kan göra det allt svårare för eleven att återvända, bland annat genom att eleven halkar efter i skolarbetet eller får svårare att komma tillbaka till klassen. Örebro universitet uppger att forskaren Björn Johansson har beskrivit ångest, mobbning och den sociala situationen hemma eller i skolan som möjliga orsaker som kan förekomma samtidigt.

Flickor är överrepresenterade i Rätten till utbildnings undersökning. Christian Wettergren beskriver att många flickors svårigheter inte blir synliga i skolan innan problemen har blivit omfattande. Specialpedagogiska skolmyndigheten uppger att flickor med NPF har större risk för inåtvända symtom än både pojkar med NPF och flickor utan NPF och att problemen därför kan vara svårare för omgivningen att upptäcka. Riksförbundet Attention uppger att organisationens underlag om problematisk skolfrånvaro bland barn med NPF bygger på djupintervjuer, fokusgrupper och enkäter med barn och vårdnadshavare.

Specialpedagogiska skolmyndigheten sammanfattade i augusti 2026 en svensk studie om elever med autism och långvarig skolfrånvaro. Elever och lärare i studien pekade bland annat på tydliga rutiner, anpassad lärandemiljö, trygga relationer, tidig upptäckt och individuellt stöd som viktiga faktorer vid en återgång till skolan.

Utbildningsminister Simona Mohamsson uppgav i en skriftlig kommentar att hon är oroad över den höga skolfrånvaron. Hon hänvisade till förändringar som bland annat omfattar tidigare stödinsatser, en mer närvarande elevhälsa, undervisning i mindre grupper och skolsociala team. Simona Mohamsson uppgav även att Liberalerna går till val på att fördubbla de skolsociala teamen och att flera reformer som beslutats under mandatperioden snart ska träda i kraft.

Regeringen har förstärkt satsningen på skolsociala team med 100 miljoner kronor under 2026. Den totala finansieringen uppgår därmed till 400 miljoner kronor per år under 2026–2028. Socialstyrelsen beskriver teamen som samverkan mellan skola och socialtjänst för bland annat elever med upprepad eller längre frånvaro. Teamen kan bestå av exempelvis kuratorer, specialpedagoger och personal från socialtjänstens öppenvård.

Socialstyrelsen uppgav i sin lägesrapport 2026 att 228 av landets 290 kommunala skolhuvudmän hade tagit del av statsbidraget för skolsociala team under minst ett av åren 2023–2025. Endast en enskild huvudman hade inte gjort det. I samma uppföljning uppgav Socialstyrelsen att flera team hade beskrivit förbättrad trivsel och minskad skolfrånvaro bland elever som fått stöd, samtidigt som myndigheten såg behov av tydligare ansvarsfördelning mellan berörda aktörer på vissa håll.

Regeringen gav i december 2025 Socialstyrelsen och Skolverket i uppdrag att särskilt följa arbetet med skolsociala team för elever med hög skolfrånvaro och elever i utsatta situationer. En delredovisning ska lämnas senast den 1 december 2026 och en slutredovisning senast den 1 december 2027.

Skolinspektionen meddelade i mars 2026 att myndigheten genomför en tematisk tillsyn av hur 30 grundskolor med årskurs 7–9 hanterar elevfrånvaro. Skolbesöken genomförs under hösten 2026 och en samlad rapport är planerad till våren 2027. Skolinspektionen uppgav i april 2026 att en separat kvalitetsgranskning av 50 mellanstadieskolor ska undersöka rektorernas styrning av det förebyggande frånvaroarbetet och personalens arbete med att tidigt upptäcka frånvaro. En övergripande rapport planeras under 2027.

Christian Wettergren anser att de åtgärder som Simona Mohamsson beskriver främst riktar sig till elever som redan befinner sig i skolan och inte är tillräckliga för de 24 000 elever som enligt Rätten till utbildning sitter hemma. Han vill i stället se en utbyggnad av distansundervisningen som ett alternativ för elever som inte klarar att närvara i skolan.

Christian Wettergren anser också att mer repressiva lagförslag riskerar att pressa fler elever ut ur skolsystemet. Han uppger att Rätten till utbildning har beräknat samhällskostnaden för de elever som inte får gymnasieexamen till 15 miljarder kronor per årskull och efterlyser tidigare insatser för att fånga upp barn med omfattande frånvaro.

Simona Mohamsson uppgav att elever med omfattande frånvaro ska veta att samhället ser dem och att ett reformarbete pågår för att de ska få stöd tidigare och kunna återvända till skolan och sina klasskamrater.