Iran avrättar tiotals efter regimkritiska protester

AI-genererad illustration

Nyheter

Iran avrättar tiotals efter regimkritiska protester

Av Sofia NilssonPublicerad: 10 sep 15:013 min

Minst 59 män har avrättats i Iran mellan mitten av mars och slutet av augusti 2026 efter politiskt motiverade anklagelser med koppling till nationell säkerhet, enligt Human Rights Watch. Minst 29 av dem hade gripits i samband med de regimkritiska protesterna i december 2025 och januari 2026. Human Rights Watch och Abdorrahman Boroumand Center uppger att fem av avrättningarna genomfördes offentligt och att flera av de avrättade var 18 eller 19 år gamla.

Human Rights Watch och Abdorrahman Boroumand Center uppger att minst 58 av de 59 personerna hade dömts för vagt formulerade brott, däribland krig mot Gud, korruption på jorden, väpnat uppror, spioneri eller verksamhet för fientliga stater. I protestrelaterade fall har tiden mellan gripande och avrättning varierat från drygt fem veckor till mindre än åtta månader. Human Rights Watch bedömer att avrättningarna strider mot internationell rätt och hänvisar bland annat till uppgifter om erkännanden som ska ha framtvingats genom tortyr.

Amnesty International identifierade den 28 juli minst 60 personer som riskerade avrättning med koppling till protesterna. Tre av dem hade varit barn när de greps. Iran Human Rights uppgav den 21 juli att fler än 70 personer som gripits efter januariprotesterna riskerade avrättning enbart i Isfahans centralfängelse. Av dessa hölls 26 vid tidpunkten i isoleringsutrymmen inför möjliga verkställigheter.

Iran Human Rights uppgav den 5 september att organisationen hade registrerat totalt 528 avrättningar i Iran under årets första åtta månader. Bland de avrättade fanns enligt organisationen 31 demonstranter, 13 politiska fångar med anknytning till förbjudna oppositionsgrupper och 14 personer som dömts i spionerimål. Majid Adineh avrättades enligt Iran Human Rights den 23 augusti efter att ha gripits i Karaj i samband med protesterna i januari. Organisationen registrerade honom som den 29:e personen med koppling till januariprotesterna som avrättats sedan den 19 mars.

Iranska myndigheter genomförde den 28 juli offentliga avrättningar av Abolfazl Sepahi Badjani och Amirhossein Safari Hosseinabadi på Alikhani Square i Isfahan efter domar med koppling till januariprotesterna. Irans rättsväsende uppgav att Ghaem Hosseini avrättades den 20 augusti efter att ha dömts till döden för bland annat krig mot Gud och korruption på jorden. Iran Human Rights identifierade Ghaem Hosseini som en 21-årig afghansk medborgare och den femte avrättade i det så kallade Alikhani Square-målet.

Hengaw uppgav att revolutionsdomstolens avdelning 1 i Isfahan den 31 augusti dömde tio personer, däribland en kvinna, till döden i det så kallade Shohada Square-målet med koppling till protesterna i januari. De tio dödsdömda fick samtidigt sammanlagt 110 års fängelse. Ytterligare sex åtalade i samma mål dömdes enligt Hengaw till sammanlagt 146 års fängelse.

Advokaten Shahrzad Shahbazi uppgav i början av september att avdelning 39 i Irans högsta domstol hade godkänt en begäran om ny prövning för den dödsdömde Alireza Sepahi. En annan avdelning vid revolutionsdomstolen i Isfahan avvisade därefter omprövningen utan förhandling och skickade enligt Shahrzad Shahbazi ärendet vidare för verkställighet.

FN:s särskilda rapportörer och arbetsgrupper konstaterade i en kommunikation daterad den 28 augusti att Irans lag om skärpta straff för spioneri och samarbete med Israel och andra så kallade fientliga stater antogs av parlamentet den 28 september 2025 och godkändes av Väktarrådet den 1 oktober 2025. Lagen innehåller bestämmelser om dödsstraff. FN:s särskilda människorättsmekanismer har i ett separat Iranärende dokumenterat 42 identifierade personer i samband med protesterna i december 2025 och januari 2026 och behandlat uppgifter om godtyckliga gripanden, påtvingade försvinnanden, tortyr och dödsstraff efter brister i rättssäkerheten.

Human Rights Watch uppmanar FN:s medlemsstater att agera för att de ansvariga ska kunna ställas till svars. USA:s president Donald Trump har tidigare sagt att USA kommer att vidta åtgärder om Iran avrättar demonstranter.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk som noggrant återger information från olika källor som Human Rights Watch, Amnesty International, Iran Human Rights, FN och iranska myndigheter. De hårda uttrycken som 'krig mot Gud' och 'korruption på jorden' återges tydligt som juridiska termer eller citerade anklagelser och påverkar inte poängen eftersom de tillskrivs källor. Journalisten gör inga egna värderingar, spekulationer eller förstärkningar och undviker dramatiskt eller styrande språk. Informationen presenteras faktamässigt och källhänvisningarna är tydliga och konsekventa. Poängen sänks marginellt eftersom formuleringen "Human Rights Watch bedömer att avrättningarna strider mot internationell rätt" är en återgiven bedömning från en källa, men den förklaras klart och sakligt. En eventuell förbättring vore att undvika formuleringar som "Human Rights Watch uppmanar" utan ytterligare fördjupning av kontext eller konsekvenser. Sammantaget är artikeln mycket neutral och oberoende i sin språkbehandling.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterriktning genom att fokusera på brott mot mänskliga rättigheter, repression av utsatta grupper (protester och politiska fångar), och kritik mot en auktoritär regim som staten och rättsväsendet i Iran. De starka källorna från människorättsorganisationer och FN förstärker bilden av ett behov av större internationell ansvarstagande och solidaritet med förtryckta, vilket överensstämmer med vänsterns fokus på sociala skyddsnät, kritik mot maktstrukturer och skydd för marginaliserade grupper. Artikeln innehåller lite eller inget stöd för högerns betoning på kontroll, ordning eller nationell säkerhet, och är mer kritisk än balanserad, vilket drar ner mitten. Därför är huvudvikten på vänster.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är att Irans regim systematiskt genomför politiskt motiverade avrättningar, inklusive av unga demonstranter, och bryter mot internationella rättigheter. Problemet framställs som Iranska myndigheter och regimens rättssystem, medan offren är regimkritiska demonstranter och politiska fångar. Lösningen antyds vara internationellt ansvarstagande och påtryckningar.

Språk och ton:
Artikeln använder ett faktabaserat språk men betonar brott mot mänskliga rättigheter och orättvisor för den regimkritiska gruppen, vilket gör myndigheterna negativt framställda och offren sympatetiska. Det förstärker bilden av en repressiv stat med rigid kontroll.

Källbalans:
Källorna är främst människorättsorganisationer (Human Rights Watch, Amnesty International, Iran Human Rights), FN:s rapportörer samt försvarare för de dödsdömda. Det finns inga röster från iranska myndigheter eller regimens företrädare som direkt försvarar deras agerande, vilket ger en ensidig bild.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från iranska myndigheter eller regimens motiv, vilket hade kunnat erbjuda en annan syn på säkerhetsläget eller rättsliga processer. Ekonomiska eller geopolitiska konsekvenser nämns inte. Mer kontext om landets säkerhetsutmaningar eller rättssystemets struktur hade nyanserat bilden.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.