Internationella brottmålsdomstolen tilldelas Sacharov-priset trots amerikanska sanktioner

Europaparlamentet har beslutat att tilldela Internationella brottmålsdomstolen (ICC) årets Sacharov-pris för tankefrihet. Utmärkelsen går till domstolen samtidigt som USA har infört omfattande sanktioner mot dess verksamhet. Beslutet fattades av Europaparlamentets gruppledare och presenterades i Strasbourg av talmannen Roberta Metsola.

Roberta Metsola framhöll vid tillkännagivandet att Europeiska unionen bygger på respekt för multilateralt samarbete och internationella institutioner. Sacharov-priset omfattar 50 000 euro och kommer att delas ut vid en ceremoni i Strasbourg den 16 december 2026.

Internationella brottmålsdomstolen, som har sitt säte i nederländska Haag, meddelade den 9 oktober att USA hade infört sanktioner mot domstolen som institution. Tidigare hade amerikanska myndigheter riktat sanktioner mot sammanlagt 13 domare och åklagare vid ICC. Domstolen beskrev åtgärderna som ett försök att förhindra dess oberoende rättsliga arbete.

USA har även meddelat att ytterligare sanktionsåtgärder ska börja tillämpas inom ett halvår. Europaparlamentets utredningstjänst EPRS redovisade den 19 oktober att restriktionerna kan medföra frysta tillgångar och begränsa ekonomiska transaktioner med amerikanska företag. Särskilt utsatta områden är domstolens betalningssystem och tekniska tjänster.

Bakgrunden till de amerikanska åtgärderna omfattar ICC:s arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och landets tidigare försvarsminister Yoav Gallant. Europaparlamentets utredningstjänst har konstaterat att USA sedan februari 2025 genomfört flera omgångar av sanktioner mot personer verksamma vid domstolen.

Den 9 oktober publicerade det amerikanska finansdepartementets sanktionsmyndighet OFAC fyra särskilda licenser som medger vissa undantag från restriktionerna. Tillåtna transaktioner omfattar bland annat telekommunikation, företagsprogramvara och pensionsutbetalningar. Undantag finns även för vissa ärenden som rör personer som hålls frihetsberövade vid domstolen.

ICC framhöll i sitt uttalande den 9 oktober att 125 stater är anslutna till Romstadgan, som reglerar domstolens mandat. Verksamheten omfattar utredning och lagföring av folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott.

Inom Europeiska unionen finns ett omfattande politiskt stöd för domstolen. Vid sitt möte den 15–16 oktober uppmanade Europeiska rådet EU-kommissionen att ta fram initiativ för att skydda ICC och begränsa effekterna för europeiska företag som tillhandahåller finansiella och andra tjänster till domstolen.

Europeiska rådet riktade samtidigt en uppmaning till USA att återkalla sanktionerna. Rådet framhöll att den uppskjutna tillämpningen av vissa åtgärder skapar utrymme för diplomatiska diskussioner med de länder som anslutit sig till Romstadgan.

En möjlig europeisk motåtgärd är EU:s blockeringsförordning från 1996. Europaparlamentets utredningstjänst har beskrivit hur regelverket kan användas för att hindra europeiska företag från att följa vissa utländska sanktioner. Förordningen innehåller också bestämmelser om ekonomisk ersättning för skador och om att vissa utländska domstolsavgöranden inte ska erkännas inom unionen.

EU-kommissionens talesperson Siobhán McGarry meddelade den 19 oktober att diskussioner om skyddsåtgärder pågick med medlemsstaterna. Något beslut om att aktivera blockeringsförordningen hade då inte fattats. McGarry lyfte även fram Nederländernas centrala roll i arbetet med praktiska lösningar för domstolen.

Frågan har också behandlats inom Europaparlamentet. Den 19 oktober godkände utrikesutskottet ett betänkande som förespråkar ett förstärkt rättsligt, ekonomiskt och praktiskt stöd till ICC. Föredraganden Mounir Satouri betonade särskilt vikten av att berörda personer och organisationer kan behålla tillgången till banktjänster, försäkringar, sjukvård och digitala konton.

Organisationen Coalition for the International Criminal Court meddelade den 20 oktober att den hade skickat ett öppet brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Organisationen krävde att kommissionen omedelbart skulle använda blockeringsförordningen som skydd mot de amerikanska sanktionerna.

Inför beslutet om Sacharov-priset hade Europaparlamentets utrikes- och utvecklingsutskott den 19 oktober utsett tre finalister. Förutom Internationella brottmålsdomstolen och dess tjänstemän återfanns den tanzaniske oppositionspolitikern Tundu Lissu samt de iranska systrarna Taraneh Rahimi och Romina Rahimi bland kandidaterna.

ICC hade nominerats av Europaparlamentets socialdemokratiska partigrupp S&D. Den konservativa partigruppen EPP och gruppen ECR ställde sig bakom Tundu Lissu, medan Patriots for Europe förde fram systrarna Rahimi som sina kandidater.

Sacharov-priset har fått sitt namn efter Andrej Sacharov, den sovjetiske kärnfysikern och dissidenten som även tilldelades Nobelpriset. Utmärkelsen betraktas som en av Europeiska unionens främsta hedersbetygelser och delas ut av Europaparlamentet för insatser som rör tankefrihet och mänskliga rättigheter.