Hyresgäst nekas krav efter tvist om knarrande golv

Hyresnämnden har avslagit en ansökan från en man i 40-årsåldern som krävt att hyresvärden ska åtgärda ett knarrande parkettgolv i hans hyresrätt. Mannen har beskrivit golvet som ostadigt och uppgett att det ger ifrån sig ljud när någon går på det. Han har även hänvisat till en golvfirma som bedömt att golvet är i obalans.

Hyresvärden har motsatt sig kravet och uppgett att bostaden ligger i ett hus från 1940-talet med ett äldre trägolv, där knarrande ljud inte är ovanliga. Enligt hyresvärden är störningen inte så omfattande att golvet behöver bytas. Mannen flyttade in under våren och hyresvärden har uppgett att tidigare hyresgäster inte har framfört motsvarande klagomål.

Under handläggningen lämnade hyresgästen in ett läkarintyg om att han behöver kunna gå upp och använda toaletten nattetid. Ett vittne uppgav också att något verkade vara fel på en golvyta på omkring en kvadratmeter där det knakar vid belastning. Hyresnämnden bedömde trots detta att lägenheten är fullt brukbar och avslog begäran om åtgärdsföreläggande.

Sveriges Domstolar anger att ett åtgärdsföreläggande kräver att en konstaterad brist både kan åtgärdas och innebär ett faktiskt hinder eller men för hyresgästens användning av bostaden. Bagatellartade brister är inte tillräckliga. Vid prövningen ska hyresgästens intresse vägas mot hyresvärdens, samtidigt som nämnden bedömer om en åtgärd är ekonomiskt försvarbar och byggnadstekniskt möjlig. Reglerna finns i 12 kap. jordabalken, där hyresvärdens ansvar för att hålla bostaden i brukbart skick under hyrestiden regleras.

Parterna har också varit oense om ett kylskåp som hyresgästen anser tog för lång tid att byta. Han har begärt 37 500 kronor i skadestånd, vilket hyresvärden motsatte sig. Hyresnämnden fann att det saknades förutsättningar för medling i den delen. Boverket anger att kylskåp ingår bland de anordningar för matlagning som omfattas av en bostadens lägsta godtagbara standard enligt 12 kap. 18 a § jordabalken.

Hyresgästföreningen anger att parterna själva ansvarar för att lämna det underlag som behövs i ett ärende om åtgärdsföreläggande. Vittnen kan höras och hyresnämnden kan i vissa fall besiktiga bostaden. Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna anger samtidigt att en konstaterad brist under vissa förutsättningar kan ge rätt till bland annat hyresnedsättning, skadestånd, avhjälpande på hyresvärdens bekostnad eller åtgärdsföreläggande, men att varje ärende måste bedömas individuellt.

Svea hovrätt har i det vägledande avgörandet RH 2022:26 slagit fast att hyresvärden som utgångspunkt har bevisbördan för att en brist som uppkommit under hyrestiden har orsakats av hyresgästen. Undantag kan gälla för vissa skador som typiskt sett uppkommer genom ovarsamhet.