Hundratusentals tvingas arbeta med globala nätbedrägerier

Omkring 300 000 människor från fler än 80 länder utnyttjas i verksamheter där de genom människohandel tvingas genomföra internetbedrägerier åt kriminella nätverk. FN:s migrationsorganisation IOM uppger att omfattningen ökar kraftigt. Många av de utsatta kommer från bland annat Bangladesh, Indonesien, Indien, Kenya och Etiopien, medan områden kring Mekongfloden i framför allt Myanmar och Kambodja har blivit centrala för verksamheten. IOM uppger i sin krisplan för Myanmar 2026 att landet sedan slutet av 2023 har utvecklats till ett globalt centrum för bedrägerianläggningar som drivs av transnationella kriminella grupper. Personer från Asien, Afrika, Sydamerika och Europa har enligt IOM förts dit för att tvingas utföra nätbedrägerier.

Rekryteringen sker bland annat genom falska annonser på sociala medier där människor erbjuds välbetalda arbeten inom kundtjänst eller it-support. Efter ankomsten kan pass och telefoner tas ifrån dem och de hålls instängda under övervakning och hot. De tvingas därefter genomföra bland annat romansbedrägerier och falska kryptoinvesteringar riktade mot människor i andra länder. Arbetsdagarna kan uppgå till 19 timmar. Personer som inte når de ekonomiska mål som satts upp kan utsättas för misshandel, tortyr och sexuellt våld.

Bedrägerierna bedrivs ofta från stora bevakade anläggningar med murar, taggtråd och beväpnade vakter. På områdena kan det även finnas restauranger, butiker, kasinon och karaokeställen. FN:s kontor för narkotika och brottslighet, UNODC, beräknar att människor i Östasien, Sydostasien, Australien och Nya Zeeland förlorade mellan 88 och 114 miljarder amerikanska dollar till internationella nätbedrägerier under 2025. Motsvarande uppskattning för 2023 låg på mellan 18 och 37 miljarder dollar. UNODC uppger att invånare i Kina, Sydkorea och Taiwan hör till de hårdast drabbade i regionen. Beräkningarna omfattar inte offer i övriga delar av världen.

Mina Chiang, grundare av den brittiska organisationen Humanity Research Consultancy, uppger att kriminella grupper gynnas av stöd och skydd från politiska eliter. Mina Chiang pekar särskilt på korruption i Kambodja och uppger att bedrägeriverksamheten i Myanmar utgör en betydande inkomstkälla för militärjuntan. Hon uppger också att det finns indikationer på att regeringstjänstemän själva kan ha ekonomiska intressen i bedrägericentraler.

Teknikutvecklingen har samtidigt förändrat verksamheten. AI-baserade översättningar gör det möjligt att kontakta personer på fler språk, samtidigt som bedrägericentraler söker personer som kan bland annat tyska, polska, spanska och svenska. Mina Chiang har visat ett inlägg från en Telegramgrupp där en 27-årig kvinna med norsk brytning presenterade sig som tillgänglig för arbete och uppgav att hon talade engelska, norska, svenska, thai och laotiska. Kvinnan uppgav även att hon hade erfarenhet av modellarbete och telefonarbete, var baserad i Phnom Penh och kunde använda AI-filter. Mina Chiang bedömde att presentationen sannolikt avsåg arbete med romansbedrägerier. Alla som arbetar i verksamheten har dock inte förts dit genom människohandel, utan vissa söker själva arbete vid anläggningarna.

UNODC pekar ut kinesiska brottssyndikat som den främsta drivkraften bakom bedrägeriindustrin i Sydostasien. En av de koncerner som kopplats till verksamheten är Prince Holding Group och dess kinesiske ledare Chen Zhi, även känd som Vincent. USA:s justitiedepartement uppger att Chen Zhi har åtalats i federal domstol i Brooklyn för konspiration till elektroniskt bedrägeri och penningtvätt i målet 25-CR-312. Amerikanska myndigheter väckte samtidigt en förverkandetalan om bitcoin värda omkring 15 miljarder dollar och uppgav att ett nätverk med koppling till Prince Group hade hanterat pengar från fler än 250 offer i USA.

EU har infört sanktioner mot Prince Holding Group och Chen Zhi. USA:s finansdepartement meddelade den 23 juni 2026 ytterligare sanktioner mot nio personer och 26 organisationer med koppling till Prince Group. Myndigheten pekade bland annat ut Hu Xiaowei som en ledande person i nätverket under Chen Zhi. Kambodjas utrikesminister Prak Sokhonn uppgav i januari 2026 att en utredning hade visat att Chen Zhis kambodjanska medborgarskap inte hade erhållits lagligt och att detta bidrog till beslutet att lämna ut honom till Kina. Kinesiska säkerhetsmyndigheter uppgav genom statlig tv att Li Xiong, som beskrivits som en central person i den misstänkta bedrägeri- och penningtvättsverksamheten kring Chen Zhi, utlämnades från Kambodja till Kina den 1 april 2026.

Kambodjanska myndigheter har under 2026 genomfört omfattande tillslag. Kambodjas regering uppgav den 26 juni att myndigheterna sedan början av 2025 hade riktat insatser mot fler än 500 misstänkta bedrägeriplatser, stängt över 400 olagliga verksamheter och återkallat eller stoppat 25 kasinolicenser. Regeringen uppgav samtidigt att 184 rättsprocesser hade inletts och att 1 761 personer hade åtalats. Kambodjas nationella polis uppgav att omkring 3 320 personer från 32 nationaliteter greps vid tillslag mot 50 platser mellan den 1 och 22 maj 2026 och att 96 misstänkta överlämnades till domstol för rättslig prövning.

Phnom Penhs kommunala domstol beslutade den 9 maj 2026 att häkta 22 utländska medborgare misstänkta för att ha organiserat eller lett en bedrägericentral. Beslutet grundades på Kambodjas nya lag mot teknikbaserade bedrägerier, som trädde i kraft den 7 april 2026 och kan ge livstids fängelse för personer som leder sådan verksamhet.

Myanmar har samtidigt skärpt lagstiftningen. Landets parlament godkände en lag mot internetbedrägerier som möjliggör bland annat dödsstraff för personer som använder våld, tortyr eller frihetsberövande för att tvinga andra att utföra nätbedrägerier. Mina Chiang uppger dock att tillslagen ofta är kaotiska och att resursstarka kriminella grupper snabbt kan flytta verksamheten till andra platser.

FN:s människorättskontor OHCHR uppgav i en rapport från februari 2026 att människor som befrias från bedrägericentraler i många fall fortsätter att utsättas för människorättsproblem efter frigivningen. OHCHR uppmanade därför stater att följa principen att offer för människohandel inte ska straffas för brott som de har tvingats begå.