Flera svenska växter kan ge allvarlig förgiftning

AI-genererad illustration

Nyheter

Flera svenska växter kan ge allvarlig förgiftning

Av Malin NilssonPublicerad: 8 aug 11:424 min

De flesta tillbud där barn smakar på växter eller bär innebär enligt Giftinformationscentralen ingen eller liten risk. Det finns samtidigt ett mindre antal växter där även små mängder kan orsaka allvarlig förgiftning. Dit hör bland annat fingerborgsblomma, nerium, sprängört, stormhatt och änglatrumpet.

Torbjörn Tyler, intendent på Biologiska museet vid Lunds universitet, uppger att både barn och vuxna ibland smakar på giftiga växter. Sverige har enligt honom relativt få sådana arter jämfört med många andra länder, men exempelvis odört, sprängört och spikklubba kan innebära risker. Vanligtvis krävs förtäring för att en förgiftning ska bli allvarlig, men vissa växter är så giftiga att symtom kan uppstå efter att någon tagit på dem och därefter slickat på fingrarna.

Peter Hultén, apotekare på Giftinformationscentralen, uppger att många samtal kommer från föräldrar vars barn har slickat på eller ätit en växt och därefter fått besvär. Allvarliga förgiftningar förekommer men är enligt Peter Hultén ovanliga, särskilt bland barn. Vanligare reaktioner är utslag, sveda i munnen och magbesvär som kan pågå i några dagar. Giftinformationscentralen hanterade under 2025 totalt 117 480 samtal från allmänhet och sjukvård, i genomsnitt 322 frågor per dygn. Det var den högsta totala samtalsnivån hittills.

Personer som misstänker att de har blivit förgiftade av en växt bör enligt Peter Hultén kontakta vården. 1177 uppmanar samtidigt till att inte framkalla kräkning innan Giftinformationscentralen har kontaktats, eftersom kräkning sällan behövs och i vissa situationer kan förvärra skadan.

Giftiga växter går inte att identifiera som farliga enbart genom utseendet. Flera av arterna har funnits länge i Sverige och är inte nya invasiva växter. Odört och bolmört har däremot blivit mindre vanliga. Torbjörn Tyler förklarar minskningen med att dessa arter ofta växer kring hus, ladugårdar och andra miljöer som numera röjs oftare.

Odört, Conium maculatum, beskrivs av Jordbruksverket som en tvåårig och mycket giftig ört med karakteristiskt obehaglig lukt. Bolmört innehåller giftiga ämnen, däribland atropin, och förgiftning kan leda till medvetslöshet. Belladonna kan orsaka bland annat hallucinationer och hjärtklappning, medan klängliljans rotknöl är särskilt giftig och kan ge magsmärtor, kräkningar och diarré.

Fingerborgsblomma är mycket giftig vid förtäring och symtomen kan dröja flera timmar. Karolinska Institutets Svensk MeSH beskriver Digitalis-släktet, där fingerborgsblomma ingår, som giftiga växter som producerar hjärtstimulerande glykosider. Nerium innehåller ämnen som kan påverka hjärtat, och allvarliga förgiftningar har inträffat i samband med medicinsk användning.

Spikklubbans frön, blad och blommor innehåller atropin. Änglatrumpet kan ge muntorrhet, hjärtklappning, yrsel och hallucinationer. Stormhatt kan ge snabbt insättande symtom, bland annat en brännande känsla i mun och svalg. Tidlösa är mycket giftig och innehåller kolchicin i frön, lökar och blommor. Ricinväxtens hårda, bönliknande frön är mycket giftiga och kan bland annat orsaka diarré, medan ricinolja är ofarlig att äta.

Sprängört hör till de växter där även små mängder kan vara livsfarliga. Dödsfall har inträffat när växtens rötter har förväxlats med ätliga rötter. Statens veterinärmedicinska anstalt uppger att hela växten är giftig och att rotknölar och gröna frön är särskilt farliga. Växtsaft som läcker ut kan enligt myndigheten också innebära en risk för vattnet där sprängörten står.

Sveriges lantbruksuniversitet uppger att unga skott, roten och den nedre delen av sprängörtens stam innehåller de högsta gifthalterna och att giftigheten finns kvar även efter att växtdelarna har torkat. Sprängört växer bland annat vid sjöar och badplatser där barn kan vistas. Torbjörn Tyler anser att röjning kan vara motiverad på sådana platser, även om växten kan återkomma eftersom miljön är naturlig för arten.

Torbjörn Tyler avråder däremot generellt från att använda bekämpningsmedel eller andra metoder för att ta bort giftiga vilda växter enbart på grund av deras giftighet. Han framhåller att arterna är en del av naturen och att borttagning kan få andra följder för omgivningen.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående. Den återger fakta och uttalanden från flera källor, såsom Giftinformationscentralen, experter vid Lunds universitet, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Sveriges lantbruksuniversitet, utan att journalisten gör egna värderingar eller drar egna slutsatser. Svenska risker och exempel på giftiga växter presenteras utan förstärkningar eller förminskningar från skribenten. Eventuellt laddade ord som "allvarlig förgiftning", "mycket giftig" och liknande hör till källornas egna bedömningar eller vedertagna faktauppgifter och betraktas inte som journalistens värderande språk. Det finns inga spekulationer eller känslomässigt styrande formuleringar i texten. Artikeln håller sig till uppgifter och tips från experter och myndigheter och undviker egna slutsatser om exempelvis policy eller effekter av åtgärder. Därför bedöms textens oberoende och neutralitet som hög. Poängen är något lägre än maximal då vissa formuleringar med ord som "motiverad" i sista stycket är återgivna från källan (Torbjörn Tyler), men det finns en liten möjlighet att sådana ord kan tolkas som något mild förstärkning. Eftersom det inte framkommer som journalistens egen slutsats påverkas det endast marginellt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
90%
0%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst en mittenposition eftersom innehållet är faktabaserat, centrerat kring expertkunskap och myndighetsinformation, utan ideologiska värderingar. Den lyfter fram sakliga fakta om risker och rekommendationer utan att driva politiska frågor om statens roll, marknadslösningar eller sociala skyddsnät, vilket är typiskt för en pragmatisk, institutionstro mittlinje.

Rubrik och framing:
Artikeln presenterar en verklighetsbild där giftiga växter i Sverige utgör en potentiell hälsorisk, särskilt för barn. Problemet är växtgifter, medan experter och myndigheter framställs som tillförlitliga källor som ger råd och information för att hantera riskerna.

Språk och ton:
Språket är faktabaserat och informativt med fokus på expertutlåtanden. Det saknas värdeladdade ord eller starka värderingar som gynnar någon politisk riktning, vilket antyder en neutral och saklig ton.

Källbalans:
Artikeln baseras främst på myndigheter och experter som Giftinformationscentralen, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och forskare från universitet. Det saknas uttryckliga representanter för någon politisk aktör eller ideologisk motpart.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga politiska eller ideologiska perspektiv saknas, såsom diskussion om statens ansvar för miljö- och folkhälsosäkerhet eller bevarandet av biologisk mångfald. Artikelns fokus är strikt faktuell utan hänsyn till bredare samhällspolitiska frågor om miljöreglering eller marknadsbaserade alternativ.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.