Historiska orgelpipor får nytt liv i Holm

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Historiska orgelpipor får nytt liv i Holm

Av Per Eriksson•Publicerad: 29 sep 06:48•3 min

En ny kyrkoorgel har tagits i bruk i Holms kyrka i Sundsvall efter ett åtta år långt restaureringsarbete. Instrumentet består till största delen av material från äldre orglar med anknytning till de västernorrländska orgelbyggarna Johan Gustaf Ek och Erik Petter Billström. Sveriges Radio uppgav den 29 september 2026 att projektet har kostat omkring fem miljoner kronor och att cirka 95 procent av piporna är återbrukade.

Den nygamla orgeln invigdes under helgen 26–27 september 2026. Medelpads norra pastorat uppgav att en orgelkonsert hölls den 26 september och att en invigningsgudstjänst genomfördes dagen därpå. Orgeln har 21 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Majoriteten av pipmaterialet kommer från de historiska instrumenten, medan vissa delar har nytillverkats för att instrumentet ska fungera som en helhet.

Johan Gustaf Ek byggde enligt Medelpads norra pastorat en orgel i Holm 1863. Materialet återanvändes senare när kyrkans orgel byggdes om efter att den äldre träkyrkan hade rivits. År 1958 ersattes den dåvarande orgeln i Holm med ett instrument från firma Hagström, som stod kvar fram till den aktuella restaureringen. Pastoratet uppger också att Ek byggde en större orgel i Indals kyrka 1861–1863. Den rekonstruerades 1994–1996 med bevarat historiskt pipmaterial.

En annan viktig del av Holmorgeln kommer från Erik Petter Billströms orgel i Lidens kyrka. Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister anger att Billström byggde den orgeln 1862 och att Setterquist & Son Orgelbyggeri installerade ett nytt orgelverk i kyrkan 1921. Holmbygdens hembygdsförening uppgav att delar från Billströms instrument riskerade att kastas sommaren 2018 sedan tornet där de förvarades hade bedömts som brandfarligt vid en brandsyn.

Delarna inventerades systematiskt i början av september 2018 och flyttades därefter till en lada i Holm för magasinering, enligt Holmbygdens hembygdsförening. Föreningen uppgav att Billströms orgel hade elva manualstämmor, där omkring 90 procent av pipmaterialet fanns kvar, samt tre pedalstämmor med helt bevarat pipmaterial.

Arbetet med att förena material från de olika orglarna genomfördes av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad. Orgelbyggaren Catarina Grönlund beskriver arbetet som tekniskt utmanande eftersom delarna behövde anpassas till ett gemensamt instrument. Medelpads norra pastorat uppgav att den ungerske orgelbyggaren Attila Farago ansvarade för intonationsarbetet för att få materialet från de olika historiska instrumenten att klinga som en enhet. Grönlunds Orgelbyggeri uppger att företaget grundades 1903 i Kåge utanför Skellefteå och senare flyttade verksamheten till Luleåområdet.

Projektledaren Hans-Ola Ericsson, professor i orgel, har själv en lång koppling till Holms kyrka och började spela orgel där som barn. Han beskriver det som känslomässigt att åter höra klangen från det historiska pipmaterialet. Enligt Hans-Ola Ericsson har arbetet också handlat om att bevara och respektera det orgelbyggarhantverk som utfördes i området under 1860-talet.

Medelpads norra pastorat uppgav att projektet även omfattar folkbildning och utställningar och har finansierats med stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Leader.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar mycket hög neutralitet i språket. Den förlitar sig på flera källor och återger deras uppgifter med tydliga källhänvisningar (t.ex. 'uppgav', 'enligt', 'anger'), vilket håller journalistens roll som återgivare av fakta. När uttryck används som beskriver personer eller processer, är de oftast kopplade till källor eller personer som uttalat dem (t.ex. Catarina Grönlund, Hans-Ola Ericsson), vilket innebär att eventuella laddade ord kommer från källorna och inte journalisten själv. Ingen egen värdering, slutsats eller spekulation från journalisten framträder. Texten följer händelseförloppet och bevarar sammanhanget mellan meningarna genom kontinuerlig attribution. Även när känslomässiga eller subjekativa beskrivningar förekommer (t.ex. en persons upplevelse) är de tydligt tillskrivna källor och inte journalistens egna åsikter. Sammantaget framstår artikeln som mycket oberoende i språkbruket (bedömningen kan trots detta justeras nedåt om framtida delar inte följer samma tydliga källbaserade struktur).

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framställer återanvändningen av historiskt pipmaterial som ett pragmatiskt, institutionsbaserat kulturbevarandeprojekt. Den betonar samverkan mellan kyrka, hembygdsförening, orgelbyggarföretag och offentligt/EU-stöd, vilket speglar ett mittenperspektiv som värdesätter teknokratiska lösningar och behoven av stabila institutioner framför radikala förändringar. Bristen på kritiska röster eller diskutabla politiska alternativ stärker innehållets centriska lutning.

Rubrik och framing:
Bevarande av kulturellt arvegods genom offentlig- och ideell samverkan, finansierat med EU-stöd

Språk och ton:
informativt

Källbalans:
Stort utrymme för kyrkliga företrädare, hembygdsförening och orgelbyggarföretag samt akademisk expertis; få kritiska röster eller motargument.

Utelämnanden och kontext:
Vissa perspektiv saknas: församlingsmedlemmars vardagsekonomi, bredare politiska synpunkter på offentliga kulturstöd, och eventuella ekonomiska risker eller alternativ finansiering.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.