HD godkänner omfattande vistelseförbud mot utpekad nätverksledare

Högsta domstolen har godkänt ett preventivt vistelseförbud som omfattar stora delar av Göteborg. Beslutet gäller en man som polisen pekar ut som ledande inom ett kriminellt nätverk i Biskopsgården på Hisingen. Avgörandet är första gången som Högsta domstolen klargör vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett sådant förbud ska få meddelas.

Domstolen slår fast att bedömningen måste göras i två steg. Först ska risken kopplad till det kriminella nätverket prövas. Därefter ska en individuell bedömning göras av den person som förbudet riktas mot. Personen måste ha anknytning till nätverket och det ska finnas anledning att befara att han eller hon kan främja viss allvarlig brottslighet inom gruppen.

I det aktuella ärendet anser Högsta domstolen att de rättsliga förutsättningarna är uppfyllda. Polismyndigheten bedömer att mannen har en ledande ställning i nätverket och att hans deltagande i dess brottsliga verksamhet är väl dokumenterat.

Rättsfallet har sin bakgrund i motsättningarna mellan de kriminella nätverken Södra Biskopsgården och Norra Biskopsgården, enligt uppgifter från Dagens Juridik.

Åklagarmyndigheten har tidigare beskrivit hur fyra åklagare tillsammans med polisen genomfört en samordnad insats mot kriminella nätverk i Göteborg. Arbetet inleddes i december 2025 med åtgärder som omfattade 22 personer. I mars 2026 följde ytterligare en insats riktad mot omkring 40 personer, där även personer med anknytning till andra nätverk ingick.

Bland åklagarna som arbetat med preventiva vistelseförbud i Göteborg finns Oscar Johansson, Maria Thorell och Carl-Henrik Andersson. Oscar Johansson har särskilt lyft fram att insatsen omfattade ett stort antal personer och att förbuden avsåg geografiskt omfattande områden.

I ett närliggande ärende redovisade riksåklagaren den 24 juni 2026 att kammaråklagaren Carl-Henrik Andersson den 3 december 2025 hade beslutat om preventivt vistelseförbud med elektronisk övervakning för en person som polisen klassificerade som en ledande aktör inom Södra Biskopsgården. Det ärendet hade målnummer Ä 4039-26 i Högsta domstolen och Ä 3248-26 i Hovrätten för Västra Sverige. Det är inte fastställt att uppgifterna avser samma person som i det nu aktuella avgörandet.

Möjligheten att besluta om preventiva vistelseförbud infördes den 1 februari 2024. Lagstiftningen gör det möjligt att förbjuda en person att vistas på allmän plats inom ett bestämt geografiskt område även om personen inte har dömts för något brott.

Ett sådant förbud kan riktas mot den som medvetet främjar en grupps brottsliga verksamhet i ett område, om det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen kommer till användning. Reglerna omfattar också främjande av annan brottslighet som är ägnad att allvarligt skada allmänhetens trygghet.

Det är åklagare som beslutar om vistelseförbud efter anmälan från polisen. Besluten gäller som längst sex månader åt gången och kan överklagas till domstol. Den som överträder ett förbud riskerar böter eller fängelse i högst ett år.

Polismyndighetens nationella statistik visar att 108 preventiva vistelseförbud beslutades under 2025. Föregående år var antalet 154.

I februari 2026 presenterade Polismyndigheten också en utvärdering av hur förbuden hade påverkat våldsbrottsligheten. Undersökningen, som byggde på arbete inom polisregion Stockholm, visade att våldsbrotten minskade med 13 procent i områden där preventiva vistelseförbud användes under den tid förbuden gällde. I jämförbara områden utan motsvarande åtgärder uppgick minskningen till 4 procent.

Reglerna för preventiva vistelseförbud är samtidigt föremål för en statlig översyn. Den 7 oktober 2026 meddelade regeringen att ett delbetänkande hade överlämnats med förslag till förändringar i lagstiftningen.

Ett av förslagen är att åklagare och domstolar under vissa förutsättningar ska kunna besluta om husrannsakan för att delge en person ett beslut om vistelseförbud. Utredningen föreslår även ett skärpt straffansvar för den som avsiktligt försvårar elektronisk övervakning av ett sådant förbud.

För uppsåtliga handlingar som hindrar övervakningen föreslås fängelse i högst ett år, utan möjlighet att döma till böter.

Delbetänkandet Preventiva vistelseförbud, SOU 2026:62, har skickats på remiss av Justitiedepartementet under diarienummer Ju2026/02183. Remissinstanserna har fram till den 8 februari 2027 på sig att lämna synpunkter.

Utredningen beskriver också de särskilda handläggningsregler som gäller för personer under 21 år. När ett preventivt vistelseförbud aktualiseras för en person i den åldersgruppen ska Polismyndigheten underrätta socialnämnden. Om personen är under 18 år ska som huvudregel även ett offentligt biträde utses.