Hanno Pevkur avgår efter kritiserad ammunitionsaffär

Estlands försvarsminister Hanno Pevkur meddelade den 3 september att han avgår efter omfattande kritik mot hanteringen av landets försvarsutgifter och en ammunitionsaffär för Ukraina. Pevkur uppgav att han tar det politiska ansvaret trots att han själv inte deltagit i kontraktsförhandlingarna och sade att han räknar med att fortsätta som försvarsminister tills Estlands parlament samlas den 14 september.

Affären gäller ammunition som Estland köpte för omkring 780 miljoner kronor till Ukraina under en period då ukrainska styrkor hade akut brist på artillerigranater. Estlands centrum för försvarsinvesteringar, RKIK, tecknade det första avtalet med det Italien-registrerade företaget Datasel S.R.L. i augusti 2024 och betalade då ut 15 miljoner euro i en första förskottsbetalning. Pengarna kom från EU:s europeiska fredsfacilitet. Datasel ägs av indiska Neco Defense Munitions, som vid tidpunkten inte tidigare hade tillverkat ammunition.

RKIK ingick två avtal med Datasel under hösten 2024, och ytterligare avtal slöts även efter att den första planerade leveransen hade uteblivit. Leveranserna försenades och när ammunition anlände under 2025 konstaterades kvalitetsproblem. Hanno Pevkur uppgav den 3 september att ammunition värd tiotals miljoner euro finns i ett lager i ett europeiskt land, men att leveransen är ofullständig och inte håller tillräcklig kvalitet. Han avvisade samtidigt beskrivningen att all ammunition skulle vara helt värdelös.

Pevkur uppgav också att försvarsministeriets revisorer och interna kontrollpersonal några månader tidigare hade besökt lagret på nytt för att kontrollera att den ammunition som redovisats faktiskt fanns där. Affären blev offentlig i samband med Estlands riksrevisions granskning av försvarsutgifterna.

Estlands riksrevision konstaterade den 28 augusti 2026 fortsatta allvarliga brister i kontraktshantering, uppföljning av avtal, kontroll av om mottagna varor motsvarade beställningarna samt registrering. Riksrevisionen bedömde att bristerna ökade risken för missbruk av statliga pengar och tillgångar. Revisorerna konstaterade även att RKIK genom avtal om förmedling av försvarsmateriel hade tagit ekonomiska risker och gjort åtaganden som påverkade statsbudgeten, trots att försvarsministeriet i budgetunderlag till parlamentet hade uppgett motsatsen.

I en tidigare granskning konstaterade Estlands riksrevision att försvarsmakten inte kunde styrka riktigheten i lagertillgångar på 723,9 miljoner euro. Det saknades också detaljerade uppgifter om nyregistrerade lagerposter värda 707,8 miljoner euro. I den senaste granskningen var problemen med lagerredovisningen så omfattande att revisorerna inte kunde fastställa riktigheten i ett redovisat lagervärde på omkring 1,2 miljarder euro.

Estlands åklagarmyndighet uppgav att ett straffrättsligt förfarande redan inleddes den 13 oktober 2025 efter den föregående revisionsrapporten. Utredningen gäller riktigheten i de lagersaldon som försvarsministeriet redovisade per den 31 december 2024. Riksåklagare Astrid Asi uppgav att ingen person hade delgivits misstanke och att säkerhetspolisen KAPO leder utredningen. Uppgifterna i den nya revisionsgranskningen analyseras inom samma förfarande.

Estlands regering meddelade den 3 september att Hanno Pevkur, försvarsmaktschefen Andrus Merilo, RKIK-chefen Elmar Vaher och försvarsministeriets kansler Kaimo Kuusk har fått i uppdrag att ta fram en konkret handlingsplan för att snabbt åtgärda de problem som riksrevisionen identifierat.