Gymnasieelever oroas inte för AI:s påverkan på jobben

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Gymnasieelever oroas inte för AI:s påverkan på jobben

Av Sofia Nilsson•Publicerad: 25 okt 05:39•4 min

Artificiell intelligens får en allt större roll på den svenska arbetsmarknaden, men bland eleverna på Bromangymnasiet i Hudiksvall tycks utvecklingen inte väcka någon större oro. Under skolans yrkesmässa diskuterade ungdomarna sina framtida yrkesval med representanter från olika arbetsgivare.

Årets mässa genomfördes torsdagen den 22 oktober 2026 mellan klockan 09.00 och 13.00. Bromangymnasiet hade bjudit in över 60 arbetsgivare, och skolan uppgav att antalet utställare var större än vid någon tidigare upplaga. Företag och organisationer fanns representerade på skolans tre våningsplan, medan seminarier om olika yrken och branscher hölls i aulan.

Eleverna som intervjuades under arrangemanget hade varierande önskemål om framtida arbeten. Trots att AI används inom allt fler verksamheter uttryckte ingen av de tillfrågade ungdomarna någon större oro för att tekniken skulle begränsa deras möjligheter på arbetsmarknaden.

Omayma Benyoucefi resonerade kring att vissa yrken kan försvinna när tekniken utvecklas. Hon kopplade samtidigt förändringarna till att arbetsuppgifter kan utföras mer effektivt.

Studie- och yrkesvägledaren Stina Selin på Bromangymnasiet upplever inte att elever i större utsträckning än tidigare söker vägledning på grund av oro för AI:s betydelse för framtida arbetstillfällen. Hon framhåller att flera branscher står inför omfattande förändringar, men att det är svårt att i förväg bedöma exakt hur utvecklingen kommer att se ut. Selin anser också att det är viktigt att vara förberedd på att arbetsmarknaden förändras.

Utvecklingen syns redan i företagens användning av artificiell intelligens. Statistiska centralbyrån redovisade i maj 2026 att 35 procent av svenska företag med minst tio anställda använde AI under 2025. Året dessförinnan låg motsvarande andel på omkring 25 procent. Bland företag med minst 250 anställda uppgick användningen till 71,9 procent.

Skillnaderna mellan branscherna var betydande. Statistiska centralbyråns statistiker Fredric Nyström redovisade att 89,6 procent av företagen inom informationsteknik och kommunikationsverksamhet använde AI under 2025. Inom transport och magasinering var motsvarande andel 12,3 procent.

Även internationella undersökningar visar att tekniken kan påverka arbetsuppgifter inom många yrken. Internationella arbetsorganisationen ILO bedömde i en rapport från maj 2025 att ungefär var fjärde arbetstagare i världen hade ett yrke där åtminstone vissa arbetsmoment kunde påverkas av generativ AI. Samtidigt placerades 3,3 procent av den globala sysselsättningen i den högsta kategorin för exponering.

ILO identifierade administrativa kontorsyrken som en av de yrkesgrupper som är mest exponerade för tekniken. Organisationens bedömning var dock att AI inom de flesta yrken framför allt kommer att förändra arbetsuppgifterna, snarare än att helt ersätta dem, eftersom många arbetsmoment fortfarande kräver mänsklig medverkan.

En analys från Arbetsförmedlingen innehöll en uppskattning om att 21 procent av de arbetade timmarna på den svenska arbetsmarknaden skulle kunna automatiseras under en tioårsperiod. Myndigheten lyfte samtidigt behovet av ökad teknisk kompetens och utbildningar som gör det möjligt att byta yrkesinriktning.

Liknande slutsatser presenterades av AI Sweden i februari 2026 utifrån arbetet inom Arbetsmarknadens AI-råd. Rådet bedömde att merparten av de svenska yrken som exponeras för AI framför allt kan få förändrade eller förstärkta arbetsuppgifter. En mindre grupp yrken identifierades som mer utsatta för risken att arbetstillfällen trängs undan.

Artificiell intelligens ingår också som ett ämne i gymnasieskolan. Skolverket införde i samband med övergången till ämnesbetyg den 1 juli 2025 en indelning av ämnet i två nivåer i stället för två kurser. Undervisningen ska enligt myndighetens ämnesplan omfatta hur tekniken fungerar, dess betydelse för samhället samt juridiska och etiska frågor. Eleverna ska även ges möjlighet att använda digitala verktyg och arbeta praktiskt med programmering.

På Bromangymnasiets yrkesmässa fanns bland annat maskintillverkaren Huddig med bland de planerade deltagarna. Företaget meddelade den 18 mars 2026 att det skulle närvara den 22 oktober för att informera eleverna om sin verksamhet och möjliga karriärvägar inom branschen.

Mässan har arrangerats även tidigare år. Under 2025 deltog över 50 arbetsgivare och omkring 1 400 elever. Hudiksvalls kommun har dessutom redovisat utvärderingar från de två föregående åren, där 98 procent av utställarna och omkring 70 procent av eleverna gav arrangemanget något av de två högsta betygen på en femgradig skala.

Årets arrangemang gav eleverna möjlighet att möta arbetsgivare och diskutera olika yrkesalternativ samtidigt som frågor om AI och förändringar på arbetsmarknaden aktualiserades. Stina Selin konstaterar att utvecklingen är svår att förutse och betonar betydelsen av att ungdomarna är beredda på att arbetslivet kan förändras.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar ett i stort sakligt och neutralt språk. Den förmedlar elevernas oro (eller brist på oro) som vad de tillfrågade uppgav, utan journalisten självförsök att lägga till känsloladdade tolkningar. Flera olika källor används och anges i texten (SCB, ILO, Arbetsförmedlingen, AI Sweden, Skolverket, med flera), och språket tyder på att dessa uppgifter följs av en hänvisning till källorna snarare än artikeln som söker skapa övertygande effekter. Källhänvisningar och uppgifter används konsekvent genom texten (t.ex. enligt uppgifter, redovisade), vilket minskar risk för journalistens egna slutsatser eller värderingar. Tonen är övervägande återhållsam och saklig utan förstärkningar, dramatiseringar eller att aktörer framställs som bättre eller sämre än vad fakta kräver. Sammanfattningsvis upplevs texten som mycket oberoende i språkets utformning, även om den innehåller refererade påståenden från källor.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar en pragmatisk, institutionell väg framåt med fokus på utbildning, teknikkunskap och omställning, vilket reflekterar en mitteninriktning. Den belyser behovet av förberedelse och saklig information från myndigheter och experter utan att förespråka starka statliga ingrepp eller marknadskonservativa utgångspunkter, vilket gynnar en centristisk, teknokratiskt orienterad syn.

Rubrik och framing:
AI-påverkan ses som hanterbar; fokus på utbildning och beredskap snarare än hot.

Språk och ton:
Neutral/pragmatisk

Källbalans:
Bred men tyngd mot myndighets- och forskningskällor samt skolans personal och elever

Utelämnanden och kontext:
Saknas röster från fackföreningar och arbetstagare i utsatta branscher, samt bredare policy- och omställningsåtgärder och eventuella negativa konsekvenser av automation

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.