25 år efter skolmordet berättar prästen om livsvalet

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

25 år efter skolmordet berättar prästen om livsvalet

Av Redaktionen•Publicerad: 25 okt 06:09•4 min

Den 25 oktober 2026 har det gått 25 år sedan 18-åriga Frida Norgren dödades i en knivattack på Västermalms gymnasium i Sundsvall. Hennes 19-årige pojkvän Kristofer Stenskog skadades svårt men överlevde. Gärningsmannen var en 19-årig elev på skolan som senare dömdes för mord och mordförsök.

En av lärarna som befann sig på skolan under händelsen var Annette Nordlinder. Hon arbetar i dag som präst och beskriver skolmordet som en avgörande händelse bakom hennes beslut att byta yrkesbana.

När attacken inträffade hade Annette Nordlinder arbetat drygt ett år som lärare i svenska och engelska på skolans estetiska program. Hon var då 31 år och relativt nyutexaminerad.

I en intervju med tidningen Vi, publicerad den 28 juni 2024, berättade Annette Nordlinder att hon befann sig i skolans biosalong tillsammans med en klass när en kollega kom in och meddelade att eleverna måste stanna kvar. Först därefter fick hon kännedom om vad som hade inträffat.

Knivattacken ägde rum i ett klassrum den 25 oktober 2001. Omkring tio elever bevittnade händelsen, enligt Sveriges Radios rapportering samma dag. Gärningsmannen överlämnade sig till polisen ungefär två timmar efter dådet.

Händelsen väckte stor uppmärksamhet i Sverige och påverkade hela skolan. Dagen efter attacken, den 26 oktober, häktades den misstänkte 19-åringen av Sundsvalls tingsrätt på sannolika skäl misstänkt för mord och mordförsök.

Åtal väcktes vid Sundsvalls tingsrätt den 14 november 2001. När rättegången inleddes den 13 december erkände mannen att han hade utfört knivattacken, men förnekade att han haft för avsikt att döda någon.

Vid rättegångens avslutning den 19 december yrkade åklagaren Göran Kvist att mannen skulle dömas för mord och mordförsök. Försvarsadvokaten Per Larsson ansåg i stället att gärningarna skulle bedömas som grov misshandel och vållande till annans död.

Domen var ursprungligen planerad att meddelas tidigare, men sköts upp en vecka. Domaren Sten Sikström förklarade den 4 januari 2002 att domstolens höga arbetsbelastning och flera tidskrävande brottmål låg bakom förseningen.

Den 11 januari 2002 dömde Sundsvalls tingsrätt gärningsmannen till sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning för mord och mordförsök. Han skulle även betala sammanlagt omkring 575 000 kronor i skadestånd till Kristofer Stenskog och Frida Norgrens anhöriga.

En rättspsykiatrisk undersökning hade visat att mannen led av en allvarlig psykisk störning och var i behov av vård. Tingsrätten bedömde samtidigt att han måste ha förstått att hans agerande kunde orsaka den kvinnliga elevens död.

För Annette Nordlinder blev tiden efter mordet början på en personlig förändring. I intervjun med tidningen Vi berättade hon att lärarna i hennes arbetslag upplevde att stödet efter händelsen var otillräckligt och att de själva behövde arbeta för att få hjälp.

Samtidigt fick hon kontakt med präster och diakoner som kom till skolan efter attacken. Annette Nordlinder har beskrivit hur mötet med kyrkans personal gav henne ett tidigare okänt perspektiv på livet. Trots den svåra situationen upplevde hon ett lugn som så småningom kom att påverka hennes yrkesval.

Omkring årsskiftet 2001–2002 föreslog hennes mamma att hon skulle utbilda sig till präst. Annette Nordlinder valde senare att följa den inriktningen och prästvigdes den 13 januari 2008, drygt sex år efter skolmordet.

Efter prästvigningen tjänstgjorde hon i flera församlingar i Sundsvall. Hon arbetade även ett år på Lofoten och tre år i Finnmark i norra Norge.

I januari 2021 tillträdde Annette Nordlinder som kyrkoherde och chef för Svenska kyrkans verksamhet i Alnö församling. Utnämningen meddelades av Svenska kyrkans Härnösands stift den 15 mars samma år.

Skolmordet har också fortsatt att påverka andra personer med anknytning till händelsen. I en intervju 2015 berättade Kristofer Stenskog, som då bodde i Skellefteå, att han fortfarande bar med sig erfarenheterna från attacken. Han framhöll betydelsen av att uppmärksamma och hjälpa människor som mår psykiskt dåligt innan allvarliga våldshändelser inträffar.

Västermalms gymnasium hade 2017 infört en säkerhetsplan med rutiner för både inrymning och utrymning vid hotfulla situationer. Rektorn Nils Nyborg, som ansvarade för säkerhetsarbetet, uppgav då att skolans personal fick regelbunden utbildning i hur rutinerna skulle tillämpas.

Den 5 februari 2025 publicerades även arkivmaterial med intervjuer från dagen efter skolmordet. Materialet innehöll delar av den ursprungliga nyhetsrapporteringen från Västermalms gymnasium i oktober 2001.

När 25 år nu har passerat berättar Annette Nordlinder att hon fortfarande återkommer till händelsen i sina tankar. Framför allt tänker hon på Frida Norgrens föräldrar och syskon och den sorg som familjen har levt med sedan mordet.

För Annette Nordlinder kom mötet med kyrkans företrädare efter dådet att bli en betydelsefull del av vägen från läraryrket till arbetet som präst.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten är i stort saklig och neutral i sitt språk. Faktauppgifter som datum, rättsprocess, domslut och åtgärder återges utan journalistiska värderingar eller egna slutsatser och kopplas till källor (t.ex. 'enligt Sveriges Radio', 'i intervjun med tidningen Vi'). Citat och uppgivna påståenden från personer behandlas som vad de själva har sagt, inte som journalistens egna åsikter. Språket undviker förstärkningar, emotionell dramatik och omtolkningar av händelser till aktörers belägenhet utifrån journalistens egen bedömning. Texten binder samman informationen på ett sätt som gör källornas roll tydlig och minimerar spekulation. Det finns få eller inga formuleringar som upplevs som journalistens egna värderingar eller som syftar till att manipulera läsaren känslomässigt. Sammantaget uppnås en mycket hög grad av oberoende skrivsätt, även om det förekommer beskrivningar av påverkan som framförs som återgivna uppgifter eller vittnesmål snarare än journalistiska påstandar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
60%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar en mittlig politisk riktning genom att fokusera på individuella upplevelser och institutsbaserade lösningar (skola, kyrka) utan att driva på tydliga vänster- eller högerpolitiska reformer. Den betonar behovet av stöd och pragmatiska åtgärder samt en balancerad, icke-partipolitisk berättelse.

Rubrik och framing:
Personcentrerad berättelse som fokuserar på prästen/överlevandes livsval och betonar institutioners roll i efterverk; konflikten mellan säkerhet och stödtonas ned.

Språk och ton:
Respektfullt och empatiskt, betonar mänskliga konsekvenser och positiva insatser från offentliga institutioner såsom skola och kyrka.

Källbalans:
Fokuserar främst på Annette Nordlinders berättelse och kyrkligt perspektiv; sekundära röster från elevens pojkvän och skolledare nämns i begränsad omfattning; få myndighets- eller policyröster.

Utelämnanden och kontext:
Saknas bredare kontext om skolors säkerhetspolicy, mentalhälsoresurser och systemic våldsprevention; begränsad mångfald av röster inklusive myndigheter eller rättsväsendets perspektiv.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.