Grov vanvård på gård – två personer åtalas

AI-genererad illustration

Nyheter

Grov vanvård på gård – två personer åtalas

Av Malin Nilsson•Publicerad: 30 okt 21:33•3 min

Två män åtalas för grovt djurplågeri efter omfattande missförhållanden på en lantgård i Tingsryds kommun i Kronobergs län. Vid myndigheternas kontroller hittades kraftigt undernärda nötkreatur, djur med öppna sår och kalvar som hade dött och blivit liggande i gödseln. Åklagaren begär även näringsförbud för den äldre av de två åtalade.

De åtalade är en lantbrukare i 45-årsåldern och en man i 20-årsåldern som arbetade i lantbruksverksamheten. Båda förnekar brott och lägger ansvaret för bristerna i djurhållningen på varandra.

Bakom åtalet ligger en serie kontroller som Länsstyrelsen i Kronoberg genomförde under hösten 2025 och vintern 2026. Myndigheten hade redan i november 2025 krävt att utfodringen skulle förbättras och att djurens hull skulle åtgärdas. Vid en efterföljande inspektion konstaterades i stället att förhållandena hade blivit sämre.

Efter ett nytt tips genomfördes ytterligare en kontroll i februari 2026. På gården fanns då omkring 100 nötkreatur. Majoriteten bedömdes vara undernärda och flera djur hade under en längre tid saknat tillgång till vatten.

När djurskyddshandläggare och polis gick in i ladugården reagerade djuren kraftigt. De råmade och skrek, och när vatten till slut ställdes fram uppstod en intensiv kamp mellan vissa av dem. Andra djur var så utmattade att de knappt reagerade.

Flera handläggare har i polisförhör beskrivit insatsen som den värsta de upplevt under sitt yrkesliv. Veterinärer som kallades till gården konstaterade också att djuren hade utsatts för omfattande lidande.

Förhållandena var särskilt allvarliga i samband med kalvningarna. Det fanns ingen avskild plats där korna kunde föda. I stället skedde kalvningarna direkt på ladugårdsgolvet, där gödsel och avföring täckte underlaget. Nyfödda kalvar blev liggande i smutsen, nedkylda och skakande, medan flera av dem dog utan att kropparna avlägsnades.

En av de döda kalvarna hittades nedtrampad i avföringen och var nästan helt dold. Även utanför ladugården påträffades rester av döda djur på flera platser. De hade legat så länge att veterinärerna inte kunde fastställa vilken typ av djur skelettdelarna kom från.

Åtta nötkreatur behövde avlivas akut. Övriga djur omhändertogs av Länsstyrelsen. Enligt djurskyddshandläggaren Paulina Lind var intresset stort för att ta över djuren, och samtliga fick nya köpare. Inget av djuren behövde skickas till slakt.

Vid omhändertagandet uppgav Länsstyrelsens enhetschef Fredrik Holm att det var mycket ovanligt att myndigheten behövde ta hand om så många nötkreatur vid ett och samma tillfälle.

Lantbrukaren fick senare ett djurförbud av Länsstyrelsen i Kronoberg. Beslutet, som rapporterades den 17 april 2026, omfattar samtliga klövbärande djur och gäller tills vidare.

I sitt yttrande till myndigheten har lantbrukaren uppgett att verksamheten expanderade snabbt och att han drabbades av utmattning under hösten 2025. Han har även hänvisat till att verksamheten därefter minskades och att nya kontrollrutiner infördes i samarbete med en veterinär.

Lantbrukaren överklagade förbudet och begärde i första hand att det skulle upphävas. Som alternativ ville han få möjlighet att fortsätta hålla djur på en annan gård där myndigheten bedömt att förhållandena var godtagbara. Han ville också kunna arbeta med djur som anställd hos andra djurägare. Förvaltningsrätten avslog överklagandet, vilket innebar att djurförbudet blev kvar.

I det aktuella brottmålet yrkar åklagare Henrik Tjäder på att lantbrukaren ska få tre års näringsförbud. Åklagaren kräver dessutom en företagsbot på en miljon kronor.

De båda männen står nu åtalade för grovt djurplågeri med anledning av den långvariga vanvården på gården.

Förtydliga vad åtalet bygger på. Strama upp de mest grafiska detaljerna

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten är övervägande saklig och neutral i sin språkdrift. Fakta presenteras som uppgifter från myndigheter och personer med insyn (t.ex. 'Enligt djurskyddshandläggaren Paulina Lind', 'åklagaren begär', 'förvaltningsrätten avslog överklagandet'), och det finns inga journalistens egna värdeomdömen eller spekulationer om händelserna. Även beskrivet lidande och svåra förhållanden framförs som uppgifter från källor och är inte journalistens egna slutsatser. Grafiska detaljer förekommer som återgivna uppgifter, inte som journalistens egen dramatisering. Den sista meningen 'Förtydliga vad åtalet bygger på. Strama upp de mest grafiska detaljerna' fungerar mer som en redaktionell anvisning än ett politiskt eller värderande påbud, och påverkar inte oberoendet nämnvärt. Sammantaget bedöms texten som mycket oberoende, sannolikt mellan 90 och 95 jämnt, trots några grafiskt laddade detaljer som hanteras som källornas uppgifter.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
40%
40%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar en mittenorienterad/teknokratisk syn genom att lyfta fram statlig tillsyn, rättsliga åtgärder och hård reglering som lösning på djurvälfärdsproblem. Den förstärker en bild där staten spelar en central roll i övervakning och ansvarstagande från privata aktörer, utan att driva en bred omfördelnings- eller frihetsorienterad agenda som höjer vänstern eller högern mer än mitten.

Rubrik och framing:
Framing: Myndigheter och djurvälfärd i fokus; problemet identiferas som grov vanvård av privata lantbrukare, lösningen är rättsliga åtgärder och fortsatt tillsyn.

Språk och ton:
Tonfallet betonar djurens lidande och myndigheters insatser; framställer de åtalade som ansvariga och rättsprocessen som nödvändig, medan myndigheterna upplevs som starkt aktiva i tillsynen.

Källbalans:
Dominerande källor är myndigheter (Länsstyrelsen, djurskyddshandläggare, polis) samt åklagare; de åtalade får begränsat utrymme; viss återkoppling från den åtalade, men ingen tydlig motsvarighet från lantbrukarföreningar eller oberoende experter.

Utelämnanden och kontext:
Väldigt lite kontext om ekonomiska eller strukturella faktorer i lantbrukssektorn, policy- eller tillsynsfrågor, eller alternativa perspektiv från branschen; saknas bredare upplysningar om förebyggande åtgärder och systemnivåreformer.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.