Polsk domstolskris växer – två toppdomare stängs av

Tre personer har gripits efter att ha tagit sig genom staketet till Polens författningsdomstol i Warszawa. Polisen har säkrat området utanför byggnaden sedan protesterna brutit ut efter beslutet att tillfälligt stänga av domstolens president Bogdan Święczkowski och vice ordförande Bartłomiej Sochański.

Warszawas poliskommando uppgav den 30 oktober att insatsen begränsades till utomhusområdet och den allmänna gatan Aleja Szucha. Poliserna gick inte in i själva domstolsbyggnaden och ingrep inte heller mot domstolens egen bevakningspersonal.

Avstängningarna beslutades av domaren Anna Korwin-Piotrowska med stöd av artikel 130 i den polska lagen om de allmänna domstolarnas organisation. Bestämmelsen ger möjlighet att omedelbart tillfälligt avbryta en domares tjänsteutövning i väntan på ett beslut från disciplin-domstolen. Ett sådant avbrott får gälla i högst en månad. Enligt uppgifter från den polska nyhetsbyrån PAP, publicerade genom Puls Biznesu, omfattar beslutet både domarnas dömande uppdrag och deras ledningsfunktioner.

Som motivering angav Anna Korwin-Piotrowska bland annat att de båda domarna hade hindrat att ett fullständigt sammanträde med samtliga domare som valts av parlamentet sammankallades. Det fanns även invändningar mot hur domstolens dömande sammansättningar hade utsetts.

Justitieminister och riksåklagare Waldemar Żurek meddelade den 30 oktober att han lämnat in fem ansökningar om att häva de båda domarnas immunitet. Fyra av framställningarna gäller Bogdan Święczkowski och en avser Bartłomiej Sochański. Handlingarna omfattar sammanlagt 224 sidor. Därutöver överlämnades 50 volymer med dokumentation om de misstänkta brott som ansökningarna gäller.

Materialet lämnades till Anna Korwin-Piotrowska, som enligt Waldemar Żurek är den domare vid författningsdomstolen som har längst tjänstgöringstid.

Författningsdomstolen har motsatt sig åtgärderna. I ett uttalande på sitt officiella konto på X hävdade domstolen att dess webbplats hade tagits över olagligt. Den vidhöll samtidigt att Bogdan Święczkowski fortfarande är domstolens president och Bartłomiej Sochański dess vice ordförande. Domstolen ifrågasatte även Anna Korwin-Piotrowskas ställning som domare och beskrev förfarandet som ett försök till statskupp.

Även Zbigniew Kapiński, förste president för Polens högsta domstol, riktade kritik mot avstängningarna och polisens närvaro vid domstolen. Han anser att reglerna för vem som får ersätta författningsdomstolens president inte ger stöd för att frånta en sittande president hans befogenheter. Kapiński varnade också för att polisen inte bör användas för att sätta press på den dömande makten.

Säkerhetsfrågan hade tagits upp i två separata framställningar till polisen. Warszawas poliskommando uppgav att rikspoliskommandot hade fått en skrivelse från riksåklagaren Waldemar Żurek med begäran om särskild uppmärksamhet kring domstolens säkerhet. En domare vid författningsdomstolen hade dessutom varnat för möjliga hot mot domarnas och de anställdas liv och hälsa samt risken för ordningsstörningar.

President Karol Nawrocki avbröt samtidigt sin planerade resa till Senegal med anledning av händelseutvecklingen. Enligt presidentkansliet skulle besöket i Dakar genomföras på inbjudan av Senegals president Bassirou Diomaye Faye. Programmet omfattade bland annat samtal om relationerna mellan länderna, ekonomiskt samarbete och möjligheterna till en permanent polsk närvaro i G20.

Presidentens kanslichef Paweł Szefernaker meddelade att Nawrocki planerade att träffa Zbigniew Kapiński direkt efter återkomsten till Polen.

Konflikten kring författningsdomstolen är en del av den långvariga motsättningen om rättsväsendets ställning i Polen. Landets högsta juridiska institutioner har blivit en central konfliktpunkt mellan den nuvarande pro-europeiska regeringen och oppositionspartiet Lag och rättvisa (PiS), som är nationalkonservativt.

PiS styrde Polen mellan 2015 och 2023. Partiet har av kritiker i både Polen och EU anklagats för att ha skaffat sig kontroll över rättsliga institutioner genom reformer av rättsväsendet. Reformpolitiken ledde tidigare till ekonomiska sanktioner från EU.

När premiärminister Donald Tusk tillträdde 2023 lovade han att återupprätta rättsväsendets oberoende. Regeringens försök att genomföra förändringar har emellertid blockerats av två efterföljande presidenter med nära kopplingar till PiS, däribland Karol Nawrocki.

Donald Tusk kommenterade situationen på X på fredagskvällen. Han framhöll att återställandet av rättssäkerheten är en skyldighet och beskrev processen efter PiS tid vid makten som svår och ibland smärtsam. Han betonade samtidigt att regeringen behöver agera för att genomföra förändringarna.

Förtydliga avstängningarnas juridiska status Gör inledningen mer nyhetsfokuserad