Tobias Hübinette berättar om återkommande vredesutbrott efter domen

Tobias Hübinette beskriver hur han vid återkommande tillfällen har tappat kontrollen i situationer där han känt sig hårt pressad. I en intervju som publicerades den 30 oktober 2026 berättar forskaren om vredesutbrotten och kopplar dem delvis till erfarenheter från sin uppväxt.

Intervjun genomfördes av Magnus Thorén i Kvartals podcast Fredagsintervjun. Samtalet handlar bland annat om de händelser som ledde till att Hübinette dömdes för olaga hot och ofredande. På frågan om han känner igen beskrivningen av att han ibland får så kallade meltdown svarar han att liknande episoder har inträffat ungefär vart tionde år.

Hübinette berättar att han redan under förskoletiden hade kraftiga vredesutbrott. Vid några tillfällen slog han sönder saker efter att ha blivit retad av andra barn. Han tror att reaktionerna kan ha samband med sin uppväxt som adopterad från Sydkorea, men säger att han inte kan förklara den exakta kopplingen.

Han beskriver tillstånden som situationer där pressen blir för stor och slutar med att han tappar kontrollen under flera timmar. Hübinette säger till Magnus Thorén att han försöker förstå varför händelserna har återkommit med ungefär tio års mellanrum. Han hoppas att det inte ska inträffa igen och framhåller att det inte får upprepas.

Den 10 juni 2026 dömdes Tobias Hübinette av Stockholms tingsrätt till 150 dagsböter på 260 kronor vardera, sammanlagt 39 000 kronor, för olaga hot och två fall av ofredande. Han ålades även att betala 10 000 kronor i skadestånd.

En del av åtalet om olaga hot ogillades. Domstolen ansåg inte att det var styrkt att en av målsägandena hade uppfattat de aktuella meddelandena som skrämmande. I sin bedömning konstaterade Stockholms tingsrätt att meddelandena hade skickats under stark affekt. Trots att brotten riktats mot närstående bedömdes straffvärdet ligga på bötesnivå.

Händelsen bakom domen inträffade i augusti 2025 och föregicks av en konflikt som bland annat handlade om skolval för ett barn. Riks uppgav att fler än 100 meddelanden skickades under ett dygn i en gemensam sms-grupp. I ett av meddelandena förekom ett hot om att förstöra mottagarnas liv så mycket som möjligt.

Hübinette hade tidigare en tjänst som docent i internationell pedagogik vid Karlstads universitet, där han varit anställd sedan 2015. Hans forskning omfattade bland annat kritiska ras- och vithetsstudier.

I april 2026 meddelade Karlstads universitets HR-chef Ingrid Ganrot att universitetet inte ansåg det lämpligt att Hübinette hade kontakt med studenter medan rättsprocessen pågick. Han stoppades därför från undervisning innan anställningen avslutades.

Anställningen upphörde den 10 maj 2026, vilket Karlstads universitet bekräftade för SVT Nyheter. Ingrid Ganrot bekräftade senare för P4 Värmland den 12 maj att överenskommelsen om att avsluta anställningen omfattade ett avgångsvederlag på 648 000 kronor. Hon ville inte kommentera bakgrunden till uppgörelsen med hänvisning till de inblandade.

Efter att ha lämnat universitetet driver Hübinette ett eget forskningsprojekt utan anknytning till någon högskola eller något universitet. Arbetet handlar om utlandsadopterade och självmordsproblematik.

I intervjun med Magnus Thorén tar Hübinette även upp Sverigedemokraternas interna diskussion om etnicitet och svensk identitet. Han resonerar också kring hur hans egen uppfattning om svenskhet, kultur och biologi har förändrats genom åren.

Gör rubriken mer nyhetsdriven. Strama upp inledningen. Byt ut engelska uttrycket.