Grönlandsavtal kan avgöras av Trumps mediebild

Det planerade avtalet om Grönland ska enligt två amerikanska tjänstemän undertecknas på tisdagen i samband med FN:s generalförsamling i New York. Danmarks statsministerium meddelade den 18 september att överenskommelsen inte börjar gälla direkt efter undertecknandet, utan först måste gå igenom nödvändiga nationella parlamentariska procedurer.

Utrikeskommentatorn Kristian Mouritzen bedömer att dagarna fram till undertecknandet kan bli avgörande. Han anser att Donald Trumps inställning kan påverkas av hur avtalet beskrivs i amerikanska medier. Fox News har framställt överenskommelsen som en stor framgång för Trump, medan andra amerikanska medier beskrivit den som en kompromiss. Mouritzen bedömer att avtalet kan falla om Trump anser att mediebilden inte motsvarar den framgång han vill kunna visa upp.

Bedömningen görs samtidigt som Donald Trump möter flera inrikespolitiska problem inför det kommande mellanårsvalet. Bensinpriserna ligger på rekordhöga nivåer, kriget i Iran fortsätter och levnadskostnaderna är fortfarande ett stort problem för många amerikaner. Mouritzen anser därför att Trump har behov av en politisk framgång och betraktar Grönlandsavtalet som en sådan.

Personer med insyn i förhandlingarna uppgav för Washington Post att överenskommelsen begränsar möjligheten att etablera militärbaser på Grönland till Natoländer. Känsliga investeringar ska enligt samma personer begränsas till länder inom Nato och EU. USA får enligt uppgifterna inte någon generell vetorätt över beslut som fattas på Grönland.

Samma personer uppgav att avtalet är tänkt att fortsätta gälla även om Grönland i framtiden lämnar Kungariket Danmark och blir självständigt. Nato:s generalsekreterare Mark Rutte sade i juli att förhandlingarna leds av utrikesministrarna från USA, Grönland och Danmark. Samtalen behandlar bland annat hur investeringar och amerikanska militära arrangemang ska kunna fortsätta om Grönlands konstitutionella ställning förändras.

Personer nära förhandlingarna uppgav för New York Times att representanter för USA, Danmark och Grönland under processen hade träffats i Washington ungefär en gång i månaden. Tidningen uppgav också att amerikansk militär nyligen hade undersökt landningsbanan i Narsarsuaq i södra Grönland inför möjliga framtida militära arrangemang.

Avtalets fullständiga omfattning är ännu inte offentlig. Kristian Mouritzen bedömer att förändringarna jämfört med tidigare överenskommelser är begränsade och att arbetet har inriktats på en lösning som i stora drag följer avtalen från 1917, 1941 och 1951 samt senare tillägg, utan att passera Kungariket Danmarks röda linjer.

Det ursprungliga försvarsavtalet mellan USA och Danmark undertecknades den 27 april 1951. Det ger USA rätt att inom överenskomna försvarsområden bland annat bygga och driva militära anläggningar, stationera personal och använda grönländskt luftrum. Samtidigt slår avtalet fast att dansk suveränitet består.

Mark Rutte uppgav i januari att den amerikanska militära närvaron på Grönland då omfattade omkring 150 personer på rotationsbasis. Han uppgav också att USA historiskt har haft tusentals personer stationerade på ön.

Kristian Mouritzen har under många år arbetat som USA-korrespondent för flera medier och är en framträdande dansk utrikeskommentator. Enligt hans källor har USA:s utrikesminister Marco Rubio och den numera avlidne senatorn Lindsey Graham varit involverade i de diplomatiska samtalen med Danmark. Både den danska regeringen och det grönländska styret har uttryckt försiktig optimism om processen.

Mouritzen bedömer samtidigt att Donald Trump kan anlända till FN-mötet på dåligt humör. Han menar att flera världsledare i större utsträckning har börjat bemöta Trump på andra sätt än genom smicker. Hur avtalet presenteras i USA under de sista dagarna före undertecknandet kan därför, enligt Mouritzen, få betydelse för om processen fullföljs.