AI-genererad illustration
Google stoppade SD-annonser efter kringgående av politiskt reklamförbud
Sverigedemokraterna i Stockholms stad använde webbplatsen Stoppabygget.nu för annonser om byggprojekt under valrörelsen. Upplägget gjorde att annonserna klassificerades som annonser från en mäklarverksamhet istället för från ett politiskt parti. Google har därefter tagit ned annonserna med hänvisning till att de stred mot företagets annonsregler.
Stoppabygget.nu lanserades av Sverigedemokraterna i Stockholms stad den 3 juli 2024 för att samla byggprojekt som partiet motsätter sig eller vill granska närmare. I mars 2026 fanns omkring 150 platser med byggplaner på webbplatsen. Gruppledaren Gabriel Kroon uppgav under våren 2026 att kampanjen även omfattade flygblad till omkring 300 000 hushåll och hade kostat uppemot en miljon kronor.
Gabriel Kroon uppgav också att Sverigedemokraterna vill göra stopp för flera av projekten på webbplatsen till ett krav i förhandlingar om partiet får inflytande över styret i Stockholm efter valet. Redan sommaren 2025 försvarade Gabriel Kroon informationen om avsändaren och uppgav att det längst ned på varje projektsida framgick att SD Stockholm stod bakom webbplatsen.
De aktuella annonserna innehöll riktade budskap om byggprojekt som partiet vill stoppa. Sverigedemokraterna angavs inte som avsändare i själva annonserna. EU:s regler om transparens och inriktning av politisk reklam, TTPA, började tillämpas fullt ut den 10 oktober 2025 och omfattar politisk reklam på EU-nivå samt nationell och lokal nivå.
Mediemyndigheten uppger att politiska reklammeddelanden ska ha både tydlig märkning och ett transparensmeddelande. Informationen ska bland annat ange sponsorns identitet, eventuell koppling till ett val och vilken teknik som använts för inriktning eller leverans av annonser. Den svenska kompletterande lagen gäller sedan den 1 januari 2026 och ger Mediemyndigheten möjlighet att besluta om bland annat varning, föreläggande, vite och sanktionsavgift.
Google började tillämpa sina särskilda begränsningar för politisk annonsering i EU i september 2025. För bland annat Display & Video 360 inleddes tillämpningen den 22 september. Begränsningen omfattar annonser från eller på uppdrag av politiska aktörer samt annonser som är utformade för att påverka val, röstbeteende eller lagstiftningsprocesser.
Integritetsskyddsmyndigheten ansvarar för tillsynen över användningen av personuppgifter vid riktad politisk onlinereklam, medan Mediemyndigheten har huvudansvaret för övriga delar av TTPA. Integritetsskyddsmyndigheten publicerade den 16 mars 2026 särskild vägledning inför det svenska valet och uppgav att reglerna i många situationer kräver samtycke när personuppgifter används för att rikta politiska annonser.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är överlag sakligt och neutralt skriven med en tydlig och faktabaserad ton. Journalisten använder inga laddade ord, egna värderingar eller spekulationer. Texten redovisar information och uppgifter, såsom uttalanden från Gabriel Kroon och fakta om regelverk och myndigheters ansvar, utan att förstärka, förminska eller dra egna slutsatser. Eventuella laddade uttryck (som ’stoppa’ och ’kringgående’) framstår som återgivna beskrivningar av händelser och åtgärder snarare än journalistens egna värderande ord. Det finns inga uttryck som försöker styra läsarens känslor eller som gör aktörer bättre eller sämre än fakta kräver. Den enda mindre anmärkningen är ordet ’kringgående’ i rubriken som kan uppfattas som något laddat, då det inte är tydligt tillskrivet en källa, men dess påverkan är begränsad. Detta gör att totalpoängen dras ner något men kvarstår på en hög neutral och oberoende nivå.
Förklaring:
Artikeln förhåller sig mest till sakliga fakta kring regelverk, myndigheters roll och SD:s kringgående av regler utan att ta ställning i ideologiska frågor. Den neutrala framställningen, fokus på regler och myndigheter och brist på ideologisk värdering pekar mot en mitteninriktning. Vissa element som kritik mot SD:s agerande och tonvikt på regulativa institutioner ger en liten vänstervinkel, medan frånvaro av diskussion om frihet- och ansvarsperspektiv gör att högern inte gynnas lika starkt.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden kretsar kring problem med kringgående av politiska reklamförbud av Sverigedemokraterna, där Google agerar som ansvarig part som stoppar annonser. SD framstår som regelbrytare och Google som upprätthållare av annonsregler, medan regelverket och myndigheter ges en central roll.
Språk och ton:
Artikeln använder neutrala och faktabaserade ordval utan värdeladdade termer som skulle gynna SD eller Google starkt. Språket återger informationen utan förstärkningar eller förminskningar av aktörernas agerande utifrån politisk riktning.
Källbalans:
Fokus ligger på uttalanden från SD:s gruppledare och information från Googles tillämpning av regler samt relevanta myndigheter som Mediemyndigheten och Integritetsskyddsmyndigheten. Det finns inte med uttalanden från andra partier eller kritiska röster som kunde erbjuda ett bredare perspektiv.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar ett bredare diskussion om politisk reklam generellt och om hur andra partier respekterar eller kringgår regler. Det saknas perspektiv på eventuella frihetsaspekter kring politisk opinion och marks frihet, vilket kunde ha erbjudit mer höger- eller mittenorienterad kritik av regelverket.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
JD Vance tonar ned striderna med Iran
USA:s vicepresident JD Vance sade den 3 september att han inte betraktar de pågående striderna...
Andrew Tate åtalas på nytt i Rumänien
Rumäniens åklagarmyndighet DIICOT färdigställde den 31 augusti 2026 ett nytt åtal mot Andrew Tate och...
Regeringen utreder femicid och haverikommission vid kvinnomord
Regeringen tillsätter en särskild utredare för att se över lagstiftningen om mäns våld mot kvinnor....
Centerpartiet lovar slopa lönekrav för arbetskraftsinvandring
Centerpartiet vill avskaffa det nuvarande lönegolvet för arbetskraftsinvandring och i stället låta kollektivavtalens lönenivåer styra....
