Globalt värmerekord slogs under augusti

AI-genererad illustration

Nyheter

Globalt värmerekord slogs under augusti

Av RedaktionenPublicerad: 7 sep 20:323 min

Augusti 2026 blev den varmaste augustimånaden som hittills registrerats globalt i Copernicus klimatdatabas ERA5, vars mätserie börjar 1940. Preliminära data visade att temperaturen låg omkring 0,13–0,14 grader över det tidigare rekordet från 2024 och cirka 1,68 grader över den förindustriella referensnivån. Det tidigare globala augustirekordet låg på 16,82 grader och noterades 2023 och 2024.

Meteorologen Lasse Rydqvist på Klart framhåller att den långsiktigt viktigaste förklaringen är den människodrivna globala uppvärmningen, främst genom utsläpp av växthusgaser. Han betonar samtidigt att rekordet gäller den globala medeltemperaturen och inte innebär att varje enskild plats på jorden hade sin varmaste augusti. Naturliga variationer och aktuella vädermönster påverkar också temperaturen under en enskild månad.

Under sommaren utvecklades El Niño-förhållanden i Stilla havet samtidigt som havstemperaturerna var exceptionellt höga på flera håll. Copernicus Climate Change Service hade redan för juli pekat på El Niño och mycket varma hav som faktorer bakom den höga globala temperaturen. Juli 2026 hade en global medeltemperatur på 16,90 grader och låg 1,47 grader över den uppskattade förindustriella nivån 1850–1900. Månaden var samtidigt delat näst varmaste bland julimånaderna i ERA5-serien.

Mercator Ocean International uppgav att även världshavens genomsnittliga yttemperatur satte rekord för augusti. Augusti 2026 blev den varmaste augustimånaden sedan organisationens mätserie började 1993 och passerade det tidigare rekordet från 2023.

Värmen var särskilt omfattande i delar av Europa och Nordafrika. Nya nationella värmerekord noterades under månaden i bland annat Spanien, Albanien, Kroatien och Algeriet. I Frankrike registrerades hundratals lokala rekord och temperaturer över 40 grader förekom på flera håll. NASA uppgav att Västeuropa i mitten av augusti befann sig i sin femte värmebölja för sommaren och att temperaturer över 40 grader förekom över stora områden.

Météo-France fastställde att Frankrikes tredje värmebölja under sommaren pågick från den 28 juli till den 19 augusti. Perioden varade i 23 dagar och tangerade landets längsta registrerade värmebölja från juli 1983. Météo-France fastställde också att sommaren 2026 var den varmaste i Frankrike sedan mätningarna inleddes 1900, med en genomsnittstemperatur på 24,0 grader. Totalt klassades 53 dagar under tre separata perioder som värmebölja.

Även Italien noterade ett nytt augustirekord. Italiens nationella forskningsråds institut CNR-IBE fastställde en nationell medeltemperatur på 25,6 grader i augusti 2026, den högsta nivån sedan institutets mätserie började 1950. Det tidigare rekordet var 24,6 grader från 2024.

I Spanien beräknade landets system för övervakning av dödlighet, MoMo, att 2 147 dödsfall under augusti kunde hänföras till höga temperaturer. Från årets början uppgick motsvarande antal till 5 232.

Den långvariga värmen sammanföll med omfattande torka. EU-kommissionens Joint Research Centre uppgav den 12 augusti att långvarig nederbördsbrist och återkommande värmeböljor hade bidragit till rekordlåga vattennivåer i Loire, Po, Rhen och Donau. ECMWF uppgav också att västra Europa redan före augustis slut hade drabbats av flera rekordbrytande värmeböljor och att den varma och mycket torra julimånaden bidrog till mycket låga vattenflöden i bland annat Rhen och Donau samt omfattande skogsbränder.

Lasse Rydqvist säger att nya globala temperaturrekord har blivit vanligare när klimatets medeltemperatur stigit. Som exempel anger han att åren 2015–2025 var de elva varmaste år som uppmätts globalt enligt Världsmeteorologiska organisationen, WMO. Han framhåller samtidigt att naturliga variationer gör att varje enskild månad inte behöver sätta nytt rekord. Om den globala uppvärmningen fortsätter bedömer Lasse Rydqvist att augustirekordet sannolikt kommer att slås någon gång framöver, men han säger att det inte går att avgöra om det sker redan 2027 eller 2028.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med en tydligt saklig och neutral ton genomgående. Journalisten presenterar fakta och data från olika källor såsom Copernicus, NASA, Météo-France och nationella institut utan att använda värderande eller förstärkande språk. Alla hårda uttryck, till exempel om temperaturer, rekord eller dödsfall, är tydligt tillskrivna källor och representerar återgivna påståenden. Det finns inga egna slutsatser, spekulationer eller emotionellt laddade formuleringar från journalisten själv. Den enda något värderande formuleringen är ”Meteorologen Lasse Rydqvist på Klart framhåller” och liknande, vilket här endast används för att indikera källans ståndpunkt. Då artikeln mycket konsekvent håller en neutral ton och sakligt språk utan egna värderingar eller känslomässiga styrningar får artikeln nästan full poäng. Poängen sänks marginellt eftersom vissa formuleringar som ”framhåller”, ”betonar” och liknande, även om de är neutrala, markerar en viss styrning i språket men inte i en vinklad riktning.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterideologin genom att lägga fram klimatförändringar som ett strukturellt och mänskligt skapat problem, vilket ofta förknippas med krav på större statlig styrning och omfördelning för att lösa miljökrisen. Den saknar marknadslösningar och betonar vetenskapligt stöd för klimatåtgärder, vilket är typiskt för en vänsterinriktad klimatsyn. Mittens perspektiv finns i artikeln genom saklighet och expertfokus, men högerperspektivet får mycket lite utrymme då exempelvis individuell ansvarssyn eller marknadslösningar inte nämns.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där klimatförändringar och mänskliga utsläpp av växthusgaser framstår som huvudsakliga orsaker till ett globalt värmerekord. Problemet identifieras som den globala uppvärmningen, medan forskare och meteorologer framställs som sakkunniga som förklarar och varnar för utvecklingen. Lösningen antyds ligga i att förstå och hantera klimatförändringar.

Språk och ton:
Sakligt och informativt språk med fokus på klimatdata och vetenskapliga källor. Inga värdeladdade ordval som favoriserar särskilda politiska aktörer, utan tonvikt på fakta och expertutlåtanden.

Källbalans:
Utrymmet domineras av officiella klimatdatabaser, forskningsinstitut och offentliga meteorologer som ger en vetenskaplig förklaring till fenomenet värmerekord. Det saknas röster från politiska motståndare eller debatt om ekonomiska eller politiska åtgärder, vilket ger en fokuserad bild på klimatvetenskapen.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar diskussion om politiska, ekonomiska eller sociala konsekvenser av värmerekordet och möjliga åtgärder. Den nämner inte några debatter om klimatpolitik, marknadslösningar eller ansvarsfördelning mellan stater och individer, vilket skulle kunna ge en mer nyanserad eller konservativ bild.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.