Fysikmodell kopplar stora väljarkårer till jämna val

Forskare har använt den omkring 100 år gamla Isingmodellen från fysiken för att undersöka varför val i stora väljarkårer ofta slutar jämnt. Studien är gjord av Olivier Devauchelle, Piotr Szymczak och Piotr Nowakowski och publicerades den 4 april 2024 i tidskriften Physical Review E under titeln Dislike of general opinion makes for tight elections. American Physical Society utsåg artikeln till en Editors' Suggestion.

Modellen bygger på att människors politiska sympatier kan påverkas både av personer i deras närmaste omgivning och av kunskap om den allmänna opinionen. Olivier Devauchelle beskriver antagandet som att en väljare samtidigt kan tendera att hålla med människor i sin närhet och vilja avvika från det läger som uppfattas dominera opinionen. Forskarna har lagt in denna negativa inställning till det ledande lägret i den klassiska Isingmodellen, som ursprungligen används för att beskriva hur delar i ett fysiskt system påverkar varandra och kan skapa magnetism.

Olivier Devauchelle, Piotr Szymczak och Piotr Nowakowski uppger i studien att valdata från ungefär de senaste 30 åren visar ett storleksberoende mönster. Länder med fler än omkring en miljon väljare har ofta haft den typ av jämn uppdelning som modellen beskriver, medan mindre väljarkårer oftare har gett mer samstämmiga resultat. Nature Reviews Physics beskriver forskarnas så kallade split-society phase som beroende av systemets storlek och uppger att modellen i högre grad går mot konsensus när väljarkåren är mindre.

Som exempel analyserar forskarna det polska presidentvalet 2020. Opinionsmätningarna närmade sig ett jämnt läge under de sista två veckorna, och Andrzej Duda fick slutligen 51,0 procent av de avgivna rösterna. Forskarna visar samtidigt att väljarstödet var geografiskt grupperat. Östra Polen lutade mer mot Andrzej Duda, medan den västra delen i högre grad stödde Rafał Trzaskowski. Därutöver fanns lokala kluster kring städer.

Forskarna kopplar modellens jämna uppdelning till att väljarna känner till den allmänna opinionen och därmed påverkar varandra både lokalt och i förhållande till opinionsläget. Modellen beskriver under vissa förutsättningar två politiska läger av ungefär samma storlek, samtidigt som lägren kan vara geografiskt åtskilda.

Peter Esaiasson vid Göteborgs universitet bedömer att tankegången inte är orimlig och anser att teorin är intressant och värd att undersöka närmare. Göteborgs universitet listar Peter Esaiasson som senior forskare vid institutionen för statsvetenskap och anger praktisk demokratisk politik och frågor om hur demokrati fungerar som centrala delar av hans forskning.

Olivier Devauchelle är verksam vid Institut de Physique du Globe de Paris, som listar studien bland hans vetenskapliga publikationer från 2024. Piotr Szymczaks forskarsida vid Warszawas universitets fysikfakultet listar samma studie bland hans publikationer och anger också att Physical Review E valde artikeln som en Editors' Suggestion.