Fyra svenska sjödrönare övervakar känsliga kablar i Östersjön

Den svenska marinen har tagit fyra obemannade sjödrönare i operativ tjänst för övervakning av Östersjön. Drönarna ska bland annat bevaka områden med kritisk undervattensinfrastruktur och upptäcka fartyg som rör sig i närheten av känsliga installationer. Systemen har varit i drift under några veckor.

Bakom införandet står Försvarsmakten och Försvarets materielverk, FMV, som har ingått avtal med det amerikanska marinteknikföretaget Saildrone. Farkosterna ägs fortfarande av företaget, medan marinen bestämmer vilka havsområden som ska övervakas. Saildrone sköter styrningen och överför insamlad information i realtid.

Marinens operationschef, kommendör Paula Wallenburg, framhåller att drönarna ska komplettera den befintliga sjöbevakningen. Hon beskriver lösningen som ett resurseffektivt sätt att utföra uppgifter som inte kräver bemannade örlogsfartyg. Syftet är inte i första hand att minska kostnaderna, utan att låta marinens större fartyg användas till mer avancerade uppdrag.

De obemannade farkosterna presenterades för medierna i Nynäshamn på torsdagen. Försvarsminister Pål Jonson och justitieminister Gunnar Strömmer deltog vid presentationen. Pål Jonson beskrev införandet som en betydelsefull utveckling för marinen, som nu får tillgång till obemannade system för verksamhet på havsytan.

De svenska sjödrönarna är av modellen Saildrone Voyager. Varje farkost är omkring tio meter lång och har ett utseende som påminner om en mindre segelbåt. Normal hastighet anges till sju till åtta knop. Saildrone uppger att modellen har en sex meter hög vinge, ett djupgående på två meter och en teknisk uthållighet på upp till 100 dagar mellan servicetillfällena.

Farkosterna kan arbeta under flera månader utan att återvända till hamn och är konstruerade för att klara mycket hårda väderförhållanden. Den svenska utrustningen omfattar radar, vanliga kameror och kameror för mörkerövervakning. Det finns även högtalare som kan användas för att anropa andra fartyg eller personer som närmar sig drönarna.

Övervakningssystemen kan registrera och följa fartygsrörelser, identifiera farkoster som inte sänder automatiska identifieringssignaler genom AIS och förmedla aktuella lägesbilder. De kan också varna för verksamhet i närheten av undervattenskablar och annan infrastruktur till havs eller i skärgården.

Saildrone erbjuder dessutom Voyager med utrustning för att mäta bland annat vattentemperatur, salthalt, syrehalt, våghöjd och vindförhållanden. Modellen kan även utrustas med system för kartläggning av havsbotten. Företagets uppgifter gäller tillgängliga utrustningsalternativ och innebär inte att dessa sensorer finns installerade på de fyra farkoster som används av Sverige.

USA:s flotta beskriver Voyager som ett system där vindkraft kombineras med diesel- och eldrift för att vid behov tillfälligt öka hastigheten. Den amerikanska flottan använde modellen i januari 2025 inom operation Southern Spear i Karibiska havet och Stilla havet. Uppdraget omfattade underrättelseinhämtning och övervakning av sjöfart med koppling till narkotikaverksamhet.

I Östersjön har tre av de svenska drönarna visats på en operativ lägesbild under pågående verksamhet. De befann sig då öster om Gotland, där omfattande fartygstrafik passerar områden med känsliga undervattenskablar och annan infrastruktur. Drönarna rörde sig inom programmerade övervakningszoner som marinen hade valt ut.

Kim Løye Sørensen, chef för Saildrones Europakontor i Köpenhamn, tillät inte att den aktuella lägesbilden fotograferades. Informationen på skärmen visade bland annat farkosternas positioner och rörelser i övervakningsområdet.

Försvarsmakten meddelade den 21 oktober att avtalet med Saildrone har utformats inom det nordiska försvarssamarbetet NORDEFCO. Avtalskonstruktionen gör det möjligt för andra nordiska länder att ingå egna överenskommelser med företaget utifrån respektive lands behov.

Danmark har redan erfarenhet av tekniken. Försvarspublikationen Nordic Defence Sector rapporterade den 21 oktober 2026 att danska tester med Saildrone-system inleddes i danska vatten under 2025. Danska myndighetsföreträdare identifierade då frågor om datainsamling, val av sensorer och juridiska förutsättningar som behövde klarläggas innan ett eventuellt inköp.

Den polska sjöfartspublikationen Gospodarka Morska rapporterade den 20 oktober 2026 att avtalsvärdet för Sveriges fyra sjödrönare inte hade offentliggjorts. Publikationen redovisade även att de första motsvarande farkosterna registrerades under dansk flagg i september 2026.

Sveriges införande sker samtidigt som Nato utvecklar användningen av obemannade övervakningssystem i Östersjöområdet. Den 14 januari 2025 presenterade Natos generalsekreterare Mark Rutte operation Baltic Sentry. Han meddelade att insatsen skulle omfatta bland annat fregatter, marina patrullflygplan och en mindre flotta av obemannade sjöfarkoster. Nato skulle även samordna medlemsländernas nationella resurser för att förbättra möjligheterna att upptäcka hot mot undervattensinfrastruktur.

Inom Natos projekt Task Force X-Baltic testades eller användes sammanlagt 70 luftburna och sjöburna drönare mellan mars och oktober 2025. Verksamheten genomfördes tillsammans med allierade marina förband i Östersjöområdet.

Nato bekräftade den 12 februari 2026 att Sverige tillsammans med Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen och Polen hade enats om att påskynda införandet och anskaffningen av ny teknik för marina operationer och skydd av undervattensinfrastruktur.

Den 23 juli 2026 meddelade Nato Allied Command Transformation att Task Force X-Baltic hade gått in i en andra fas. I denna del av samarbetet ansvarar deltagande länder själva för upphandling och operativ användning av obemannade övervakningssystem i Östersjön.

Saildrone har samtidigt planer på att utöka sin europeiska verksamhet. Försvarspublikationen Janes redovisade den 5 februari 2026 uppgifter från företagets Europachef Robert Kleist om en planerad årlig produktion av mellan 10 och 15 Voyager-farkoster i Europa. Robert Kleist uppgav också att omkring tio länder i regionen hade visat intresse för tekniken eller förhandlade om avtal.

Kim Løye Sørensen bedömer att ytterligare europeiska länder kommer att ansluta sig till samarbetet kring sjödrönarna. Företagets plan är att länderna ska kunna följa särskilt utvalda fartyg och därigenom skapa ett sammanhängande övervakningsnätverk över stora delar av Östersjön, även i dess östra områden.

Saildrone har för närvarande omkring 80 farkoster av samma storleksklass som de svenska sjödrönarna i drift på olika platser i världen. För den svenska marinens del är den omedelbara uppgiften att använda de fyra nya systemen för löpande sjöövervakning och tidig varning, medan de bemannade fartygen fortsatt ansvarar för mer kvalificerade marina operationer.