Fyra förskolor och Centralskolan hotas av nedläggning

Kristianstads kommun föreslår omfattande förändringar av skolorganisationen inför höstterminen 2027. Centralskolan och fyra förskolor kan avvecklas, samtidigt som årskurserna fördelas om mellan flera grundskolor. Förslaget ska behandlas av barn- och utbildningsnämnden den 27 oktober och har mötts av kritik från både vårdnadshavare och politiker.

De förskolor som kommunen pekade ut i sitt pressmeddelande den 8 oktober är Centrals förskola, Talldungens förskola, Västra Vrams förskola och Hjärtebacke förskola. Även Centralskolan, som i dag har undervisning från förskoleklass till årskurs sex, föreslås stänga till höstterminen 2027. Vittskövle skola ser däremot inte ut att omfattas av någon nedläggning vid samma tidpunkt.

Bakgrunden är ett sjunkande antal barn och elever. Kristianstads kommun räknar med att grundskolorna kommer att ha omkring 3 000 fler elevplatser än vad som behövs höstterminen 2027. Motsvarande överskott inom förskolan beräknas uppgå till cirka 700 platser.

Redan i maj 2026 redovisade Kristianstads kommun att antalet födda barn hade minskat med ungefär 200 mellan 2020 och 2025. Minskningen motsvarade enligt kommunen omkring elva förskoleavdelningar.

Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik visar också att Kristianstad hade 471 färre invånare vid utgången av 2025 än ett år tidigare. Det var den näst största befolkningsminskningen i landet räknat i antal personer, efter Skellefteå.

Även nationellt har födelsetalen sjunkit. Enligt uppgifter som Statistiska centralbyrån publicerade den 24 februari 2026 föddes omkring 97 500 barn i Sverige under 2025, den lägsta siffran sedan 2002. Den summerade fruktsamheten minskade från 1,43 barn per kvinna 2024 till 1,42 under 2025.

Det kommunala förslaget omfattar fler förändringar än nedläggningarna. Helgedalskolan och Parkskolan föreslås få undervisning från förskoleklass till årskurs tre, i stället för till årskurs sex. Slättängskolan föreslås förändras från en F–9-skola till en skola för årskurserna fyra till nio.

Milnerskolan, som i dag omfattar årskurserna fyra till nio, föreslås i fortsättningen endast ha årskurserna fyra till sex. På Fröknegårdskolan och Nosabyskolan ska undervisningen enligt förslaget begränsas till årskurserna sju till nio. Profilklasser föreslås också enbart bedrivas på högstadiet.

Kommunen vill dessutom införa integrerad anpassad grundskola på Fröknegårdskolan för årskurserna sju till nio från höstterminen 2027. På längre sikt föreslås motsvarande verksamhet på Helgedalskolan för årskurserna ett till sex.

De föreslagna förändringarna inom grundskolan skulle sammanlagt minska kapaciteten med nästan 500 elevplatser. Det är betydligt färre än de cirka 3 000 platser som kommunen bedömer kommer att vara överflödiga höstterminen 2027, vilket har väckt oro för att ytterligare förändringar kan bli aktuella.

Bland de berörda familjerna finns ett missnöje med hur förslaget har presenterats. I Tollarp riskerar ett och ett halvt år gammalt Ewald Born att behöva genomgå sin tredje inskolning på kort tid. Han började på Västra Vrams förskola för bara några månader sedan, men verksamheten finns nu bland dem som föreslås upphöra.

Hans mamma Fanny Born ifrågasätter varför förskolan tog emot nya barn så sent som i augusti. Hon anser att barn- och utbildningsförvaltningen borde ha känt till den förestående förändringen.

Även Sabina Thore i Tollarp berörs genom sonen Liam, vars förskola riskerar nedläggning. Hon anser att kommunen behöver vidta vissa åtgärder, men är kritisk till att ekonomiska hänsyn kan komma att prioriteras framför barnens trygghet och verksamhetens kvalitet.

På Centralskolan har beskedet väckt reaktioner bland eleverna. Elvaåriga Adriana Asllani berättar att flera elever blev ledsna när de fick veta att skolan kan stängas.

Kristoffer Persson, som har en son i första klass på Centralskolan och dessutom en dotter i förskolan, har beskrivit nedläggningsbeskedet som en chock för familjen.

Även inom politiken råder oenighet om hur snabbt förändringarna har tagits fram. Mikael Persson, gruppledare för Vänsterpartiet i Kristianstad, kritiserar de styrande politikerna för att enligt honom ha skyndat på arbetet. Han hänvisar till en tidigare överenskommelse om att utreda skolornas framtida organisation och anser att utredningen inte har fått tillräckligt med tid.

Kristianstads kommun meddelade den 8 maj att samtliga partier i barn- och utbildningsnämnden stod bakom behovet av att ta fram en strategisk plan för förändrade barnkullar. Planen skulle omfatta alternativa scenarier och konsekvensanalyser med hänsyn till bland annat ekonomi, arbetsmiljö, kompetensförsörjning samt barns utveckling och lärande. Även de långsiktiga förändringarna för gymnasieskolan skulle ingå.

En övergripande barnkonsekvensanalys har också genomförts som en del av beslutsunderlaget. Den ska belysa hur barn och elever kan påverkas av förändringarna och hur hänsyn har tagits till barnets bästa.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Monika Åängasköld (M) har inte kunnat medverka i någon intervju. Under det senaste sammanträdet i Kristianstads kommunfullmäktige bemötte hon dock Mikael Perssons kritik. Hon uppgav att hon inte hade uppfattat någon oenighet vid mötena och att det presenterade förslaget bygger på vad som framkommit under det parlamentariska arbetet.

I kommunens pressmeddelande uttrycker Monika Åängasköld förståelse för att förändringarna skapar starka reaktioner bland barn, vårdnadshavare och anställda. Hon framhåller samtidigt nämndens ansvar att fatta långsiktigt hållbara beslut och värna undervisningens kvalitet framöver.

Sabina Månsson Hultgren (S), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, har också kommenterat förslaget. Enligt henne är avsikten att kommunens resurser ska kunna användas där de gör störst nytta och att samtliga elever ska erbjudas en likvärdig utbildning.

Den 27 oktober ska barn- och utbildningsnämnden ta ställning till de föreslagna nedläggningarna och förändringarna av skolorganisationen.