Friedrich Merz pressas inför två avgörande delstatsval

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz går in i söndagens delstatsval i Berlin och Mecklenburg-Vorpommern med svaga opinionssiffror för CDU och dess bayerska systerparti CSU. Flera nationella mätningar under veckan har placerat unionspartierna på 18–20 procent, nivåer som beskrivits som historiskt låga. AfD har samtidigt noterats till 29 procent nationellt, medan De gröna ligger några procentenheter bakom CDU och CSU.

I Berlin visar Forschungsgruppe Wahlen Politbarometer Extra för ZDF från den 18 september att Die Linke får 22 procent, CDU 20 procent, AfD 18 procent, De gröna 15 procent och SPD 12 procent. Undersökningen omfattade 1 611 personer och genomfördes den 14–17 september. CDU riskerar därmed att förlora sin ledande ställning till Die Linke, som i det föregående valet var mindre än hälften så stor som CDU.

Berlins Landeswahlamt fastställde den 19 september att 2 487 318 personer får rösta i valet till Abgeordnetenhaus. Det är 55 546 fler än vid valet 2023. Myndigheten uppgav att en del av ökningen beror på att 16- och 17-åringar för första gången har rösträtt i delstatsvalet. Inför valet hade 823 215 röstkort för poströstning utfärdats, vilket motsvarar 33,9 procent av de röstberättigade.

I Mecklenburg-Vorpommern är läget också svårt för CDU. Forschungsgruppe Wahlen gav SPD 37 procent och AfD 36 procent i en mätning som genomfördes den 14–17 september bland 1 395 personer. Die Linke fick 9 procent och CDU 6 procent. Andra aktuella siffror har placerat AfD på omkring 37 procent och CDU på omkring 7 procent. I deltagsvalet 2021 skilde 3,4 procentenheter mellan AfD och CDU.

Landeswahlleitung Mecklenburg-Vorpommern uppger att 402 kandidater ställer upp till de 71 platserna i delstatsparlamentet. Totalt deltar 19 partier med landslistor. Valet kommer två veckor efter CDU:s nederlag i Sachsen-Anhalt, där Merz efter resultatet sade att regeringskoalitionens reformarbete skulle fortsätta.

Vid ett framträdande inför företagsledare i Berlin på tisdagen sade Friedrich Merz att valnederlaget den 6 september inte förändrar regeringens inriktning. Han framhöll att reformer måste genomföras och att han själv inte tänker backa från arbetet.

Merz har samtidigt aviserat åtgärder för att få ned bensinpriserna, som ligger på rekordhöga nivåer. Han kunde inte ange hur stora sänkningarna skulle bli eller exakt vilken metod regeringen avser att använda, men sade att ett förslag ska presenteras snart. Bundesregierung uppgav efter Merz tal den 15 september att regeringen ännu inte har beslutat vilket instrument som ska användas och att kanslern kopplade de aktuella prisökningarna på bensinmarknaden till kriget med Iran.

CDU/CSU:s förbundsdagsgruppledare Thorsten Frei föreslog den 16 september att momsen på bensin och diesel sänks från 19 till 7 procent. Han sade att regeringen bör kunna besluta om omedelbara åtgärder med start den 1 oktober.

Trycket på Friedrich Merz har samtidigt ökat inom CDU. Åtta CDU-ledda delstatsregeringschefer gav den 16 september honom sitt uttryckliga stöd i ett gemensamt uttalande. De skrev att CDU bör försöka återvinna väljarnas förtroende genom politiskt arbete i stället för diskussioner om personfrågor. CSU-ledaren och Bayerns ministerpresident Markus Söder har också offentligt ställt sig bakom Merz.

CDU:s presidium ska sammanträda på söndagskvällen efter delstatsvalen. Fler möten i partiledningen följer på måndagen och CDU/CSU:s förbundsdagsgrupp samlas på tisdagen. Merz har dessutom ställt in sin planerade resa till FN:s generalförsamling i New York eftersom han behöver vara i Berlin. Utrikesminister Johann Wadephul ska i stället representera Tyskland och hålla det tyska anförandet i generalförsamlingen.