Friedrich Merz pressas efter historiskt CDU-bakslag

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz beskriver helgens delstatsval i Berlin och Mecklenburg-Vorpommern som katastrofala för CDU, men säger att han inte tänker lämna sin post. Merz uppger i stället att regeringens reformarbete ska fortsätta med stadga, uthållighet och tålamod. Han hänvisar till Tysklands ekonomiska och politiska problem och bedömer att svåra och sannolikt impopulära reformer därför är ännu mer angelägna.

I Mecklenburg-Vorpommern fick CDU preliminärt 4,9 procent och missade femprocentsspärren till delstatsparlamentet. Resultatet innebär att CDU för första gången inte blir representerat i ett tyskt delstatsparlament och är partiets lägsta resultat i ett delstatsval sedan 1949. AfD, Alternativ för Tyskland, ökade med mer än 21 procentenheter till drygt 38 procent och blev största parti. SPD fick 35,5 procent, Die Linke 6,5 procent och De gröna 5,7 procent. BSW stannade på 4,8 procent och hamnade, liksom CDU, utanför parlamentet. SPD, Die Linke och De gröna har tillsammans underlag för en parlamentarisk majoritet.

I Berlin blev Die Linke största parti med omkring 25,5 procent, vilket motsvarar en ökning med cirka 13 procentenheter. CDU tappade omkring nio procentenheter och fick cirka 19 procent. Berlins valledning redovisade på morgonen den 21 september ett valdeltagande på 74,2 procent, 11,3 procentenheter högre än vid föregående val. SPD fick 12,1 procent av andrarösterna, De gröna 14,3 procent och AfD 16,3 procent.

Efter Berlinvalet uppgav SPD och De gröna att de var beredda att diskutera ett regeringssamarbete med Die Linke. De grönas partiledare Felix Banaszak sade samtidigt att ett sådant samarbete kräver ett tydligt åtagande från Die Linke mot antisemitism. Die Linkes toppkandidat Elif Eralp uppgav efter valet att partiet vill fortsätta arbetet med att föra stora privata bostadsbestånd till offentlig ägo. Planerna berör omkring 220 000 bostäder och knyter an till folkomröstningen 2021, då 58 procent röstade för initiativet.

Koalitionens reformpaket omfattar 34 åtgärder. Regeringen uppgav i juli att pensionsreformen ska behandlas av förbundsdagen före utgången av 2026 och att skattesänkningar på omkring tio miljarder euro per år planeras, bland annat genom högre grund- och barnavdrag samt höjt barnbidrag. Merz reformlinje omfattar även förslag om höjd pensionsålder och stramare regler för sjuklön. SPD-ledningen hade begärt nya förhandlingar om pensions- och omsorgsreformerna samt 2027 års budget.