Första människan smittad av shamondavirus – avled i Frankrike

En man i östra Frankrike har avlidit efter att ha konstaterats smittad av shamondavirus, som tidigare endast varit känt för att orsaka infektioner hos djur. Mannen dog i början av oktober och är det första dokumenterade humanfallet i världen. Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC undersöker om viruset orsakade eller bidrog till dödsfallet.

Patienten hade ett kraftigt nedsatt immunförsvar och genomgick behandling för en allvarlig sjukdom. Han fördes till sjukhus i Lyon, där han drabbades av neurologiska komplikationer. Franska hälsomyndigheter bedömer att komplikationerna med hög sannolikhet hade samband med virusinfektionen.

Frankrikes generaldirektör för hälsa, läkaren Grégory Emery, betonade den 22 oktober att mannen redan vårdades för en mycket allvarlig sjukdom och saknade ett fungerande immunförsvar. Emery framhöll samtidigt att det enskilda sjukdomsfallet inte innebar att någon allmän hälsokris hade konstaterats.

ECDC meddelade torsdagen den 22 oktober att myndigheten följer fallet noggrant. En utredning pågår för att klarlägga vilken betydelse virusinfektionen hade för patientens död. Myndigheten samarbetar även med EU:s referenslaboratorium för att utveckla testmöjligheterna och stödja medlemsländerna i arbetet med att upptäcka eventuella ytterligare fall hos människor.

Frankrikes nationella institut för hälsa och medicinsk forskning, Inserm, meddelade samma dag att franska hälsomyndigheter även hade informerat Världshälsoorganisationen WHO om det konstaterade humanfallet.

Shamondaviruset sprids genom bett från blodsugande svidknott, som tillhör en annan myggfamilj än vanliga knott. Mannen tros ha blivit smittad genom ett bett i östra Frankrike. ECDC har samtidigt klargjort att forskarna ännu inte har identifierat exakt vilken svidknottsart som överför viruset.

Smittskyddsmyndigheten framhåller också att aktiviteten hos de flesta europeiska svidknottsarter minskar när temperaturen sjunker under hösten.

Viruset har förekommit hos djur i Asien och Afrika under flera decennier. Först under sommaren 2026 identifierades det i Europa, där de första konstaterade fallen bland nötkreatur upptäcktes i Tyskland i juni.

Därefter har infektionen registrerats hos djur i Belgien, Frankrike, Irland, Italien, Liechtenstein, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien och den brittiska kanalön Jersey.

De inledande sjukdomsutbrotten skapade svårigheter för veterinärforskare eftersom orsaken till djurens symtom inte kunde fastställas genom de första undersökningarna. Frankrikes nationella forskningsinstitut för jordbruk, livsmedel och miljö, INRAE, har redovisat att riktade laboratorietester på sjuka kor först gav negativa resultat.

Forskarna övergick därför till metagenomiska analyser av bland annat blodplasma, avföring och fosterprover. Metoden gjorde det möjligt att identifiera virusets genetiska material.

Frankrikes veterinärmedicinska akademi, Académie Vétérinaire de France, meddelade den 7 augusti att flera tidiga utbrott bland nötkreatur hade inträffat i departementen Doubs, Ain, Savoie och Haute-Savoie. Prover från djuren skickades till forskningsplattformen METAPATH i Toulouse för vidare undersökningar.

Den 22 augusti meddelade INRAE att forskare vid veterinärhögskolan i Toulouse hade utvecklat ett särskilt diagnostiskt test för att identifiera det nyupptäckta viruset.

Hos nötkreatur kan infektionen orsaka diarré, försämrad aptit och minskad mjölkproduktion. Även missfall och medfödda missbildningar har rapporterats i samband med smittan.

Frankrikes jordbruksministerium förklarade den 22 oktober att shamondavirus tillhör gruppen orthobunyavirus. Det är nära besläktat med Schmallenbergviruset och Akabaneviruset, som också kan orsaka sjukdom hos lantbruksdjur.

Jordbruksministeriet uppgav samtidigt att det saknas belägg för någon betydande direkt smittspridning mellan djur. Däremot kan viruset överföras från dräktiga hondjur till deras avkomma.

Smittan har fått stor geografisk spridning inom Frankrike. Den franska djurhälsoorganisationen GDS Hauts-de-France redovisade den 16 oktober att infektionen hade bekräftats hos nötkreatur i 53 departement. Smittade får hade dessutom konstaterats i ytterligare två departement, liksom ett bekräftat fall hos häst i Hérault.

I Schweiz har landets federala institut för virologi och immunologi, IVI, undersökt prover från aborterade kalvfoster i flera besättningar. Institutet meddelade den 6 augusti att shamondaliknande virus hade påvisats i proverna.

Fyra dagar senare redovisade IVI fullständiga genetiska analyser från flera schweiziska kantoner. Resultaten visade att viruset var nästan identiskt med den variant som tidigare hade identifierats i Tyskland.

Ytterligare genetiska undersökningar har visat att två olika europeiska virusvarianter förekommer. Det tyska veterinärforskningsinstitutet Friedrich-Loeffler-Institut presenterade den 1 september varianterna SHAV-EU1 och SHAV-EU2.

Den först identifierade varianten hade framför allt påträffats i södra Tyskland, Schweiz och Frankrike. Den andra hade konstaterats i prover från nötkreatur i de tyska delstaterna Nordrhein-Westfalen, Niedersachsen, Hessen och Thüringen.

Den brittiska djurhälsomyndigheten Animal and Plant Health Agency, APHA, meddelade den 21 september att shamondaliknande virus även hade identifierats hos hästar med neurologiska sjukdomstillstånd. Myndigheten uppgav att laboratorietester för viruset fanns tillgängliga.

Shamondavirus har dessutom under lång tid förekommit hos andra djurslag, däribland får, getter, hästar och alpackor.

När infektionen började spridas bland europeiska lantbruksdjur framhöll svenska Jordbruksverket att det saknades belägg för att människor kunde infekteras. Det franska sjukdomsfallet är den första dokumenterade förändringen av den kunskapsbilden.

Professor Tom Solomon, chef för pandemiinstitutet vid universitetet i Liverpool, bedömer att risken för människor generellt är mycket liten. Han hänvisar till att viruset har cirkulerat bland flera djurslag under många år utan att tidigare ha konstaterats hos människor.

Solomon anser samtidigt att uppgifterna om sannolikt virusrelaterade neurologiska skador hos den franske patienten är oroande. Han betonar dock att ett exceptionellt sjukdomsfall inte nödvändigtvis betyder att viruset utgör ett betydande hot mot befolkningen i stort.

ECDC:s fortsatta utredning ska klarlägga sambandet mellan virusinfektionen och mannens död, samtidigt som arbetet med diagnostik och övervakning av eventuella nya humanfall fortsätter.