Forskare varnar för tre samtidiga hot mot mänskligheten

Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar utgör tillsammans tre omfattande miljöhot mot mänskligheten. Det framhåller Erik Kjellström, professor i klimatologi, under SMHI:s konferens Prio i Norrköping, där svenska klimatexperter samlas för att diskutera klimatets utveckling och samhällets anpassning.

Erik Kjellström beskriver de tre miljöproblemen som en sammanhängande planetär kris. FN:s miljöprogram UNEP behandlar samma områden i sin strategi för 2026–2029, som publicerades den 4 februari 2026. Strategin omfattar klimatstabilitet, bevarande av ekosystem på land och i vatten samt åtgärder mot föroreningar.

Utvecklingen av den biologiska mångfalden framgår även av Sveriges lantbruksuniversitets Artdatabankens arbete med den svenska rödlistan. I mars 2026 meddelade Artdatabanken att 23 103 arter hade bedömts. Av dessa klassificerades 5 217 som rödlistade och 2 373 som hotade.

Samtidigt visar klimatmätningar att temperaturökningen i Sverige är större än det globala genomsnittet. Erik Kjellström förklarar att uppvärmningen i Sverige, sett över perioder på 100 år eller längre, är nästan dubbelt så omfattande. Jämfört med 1860-talet, då mätningarna inleddes, uppgår temperaturökningen i ett utjämnat långtidsmedelvärde till 2,8 grader.

Klimatforskaren Gustav Strandberg konstaterar att klimatförändringarna redan påverkar Sverige och att uppvärmningen fortsätter så länge utsläppen av växthusgaser inte upphör. Erik Kjellström framhåller samtidigt att den långsiktiga temperaturutvecklingen är osäker eftersom omfattningen i hög grad beror på framtida utsläpp.

Enligt Erik Kjellström finns också osäkerheter kring hur de storskaliga vindmönstren i atmosfären kommer att förändras. Han beskriver att fortsatt ökande koldioxidhalter och temperaturer innebär att klimatet avlägsnar sig alltmer från tidigare förhållanden.

Sommaren 2025 drabbades norra Sverige av en utdragen värmebölja. Erik Kjellström bedömer att temperaturen i landsdelen under den perioden var omkring två grader högre än den skulle ha varit utan människans klimatpåverkan.

Väderförhållandena skilde sig från sommaren 2026, som på många håll präglades av regn. SMHI:s sammanställning visar samtidigt betydande regionala skillnader. Juni var varmare än normalt i Sverige, medan norra delarna av landet hade svalare väder under juli och augusti.

SMHI presenterade den 25 juni 2026 en nationell klimatriskanalys där skyfall, värmeböljor och skred identifierades som allvarliga risker för människor, miljö och samhällsfunktioner. Även Folkhälsomyndigheten har kartlagt klimatrelaterade risker genom en nationell risk- och sårbarhetsanalys.

Folkhälsomyndigheten identifierade 14 hälsorisker kopplade till klimatförändringarna och bedömde att värmeböljor utgör den största risken. Bland övriga risker på hög nivå finns översvämningar, vattenburen smitta, luftföroreningar, skogsbränder och infektioner som sprids genom fästingar.

Tillgången till färskvatten är den fråga som oroar Gustav Strandberg mest. Han framhåller att vatten är en grundläggande förutsättning för människors överlevnad och att samhället redan har ett omfattande behov av klimatanpassning.

SMHI:s hydrologiska klimatanalyser visar att perioder med låga vattenflöden och låga sjönivåer väntas bli vanligare i södra Sverige när temperaturen stiger. Myndigheten pekar på förändringar i både nederbörd och avdunstning som faktorer som påverkar vattentillgången.

SMHI bedömer dessutom att antalet dagar med låg markvattenhalt kommer att öka i hela landet vid fortsatt uppvärmning. Utvecklingen påverkar bland annat risken för skogsbränder, förutsättningarna för skogsbruk och jordbrukets behov av bevattning.

Statistiska centralbyrån redovisade att Sveriges sammanlagda vattenanvändning under 2020 låg ungefär på samma nivå som 2015, men jordbrukets vattenanvändning ökade samtidigt som industrins användning av havsvatten minskade.

Branschorganisationen Svenskt Vatten redovisade i april 2023 att industrin svarade för omkring 61 procent av den svenska sötvattenanvändningen under 2020. Organisationen framhöll att växande vattenbehov inom industrin kan öka konkurrensen om tillgängliga vattenresurser.

Samtidigt visar Naturvårdsverkets preliminära statistik från juni 2026 att Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser minskade med knappt tre procent under 2025 jämfört med föregående år. Utsläppen uppgick till 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Naturvårdsverket konstaterade att minskningen huvudsakligen kom från inrikes transporter, industrin samt produktionen av el och fjärrvärme. Jordbrukets utsläpp ökade däremot med fyra procent. Myndigheten planerar att publicera den slutliga utsläppsstatistiken för 2025 i december 2026.

Gustav Strandberg framhåller att behovet av klimatanpassning blir större för varje dag. Han bedömer att Sverige ännu inte har anpassat sig till dagens klimatförhållanden och att eftersläpningen fortsätter att växa när klimatet förändras.

Erik Kjellström betonar att klimatförändringarna redan pågår och att problemen förvärras så länge utsläppen av växthusgaser inte begränsas. Han beskriver kombinationen av uppvärmning, minskad biologisk mångfald och föroreningar som ett omfattande problem för hela mänskligheten.