Forskare upptäcker okänt ursprung hos återlämnade kranier

En ny undersökning av mänskliga kvarlevor som Karolinska institutet återlämnade till Finland visar att flera av de avlidna hade sitt ursprung utanför landet. Forskarna har ännu inte fastställt vilka länder personerna kom från, men Åbo universitet meddelade den 20 oktober 2026 att deras geografiska ursprung ligger betydligt längre bort än Finland.

Forskargruppen har kunnat utesluta att kvarlevorna med annat geografiskt ursprung tillhör samer. Åbo universitet har samtidigt valt att inte offentliggöra forskarnas preliminära bedömningar eftersom undersökningarna fortfarande pågår.

Totalt överfördes 82 mänskliga kvarlevor från Karolinska institutet till Finland i augusti 2024. Samlingen bestod huvudsakligen av kranier som tidigare hade använts för antropologiska undersökningar. En stor del av materialet hade hämtats från finländska gravplatser under 1873, då forskare samlade in mänskliga kvarlevor för vetenskapliga studier.

Forskningsprojektets ledare, docent Ulla Nordfors, har förklarat att huvuddelen av de kranier som med säkerhet kan kopplas till kända gravplatser i Finland redan har återbegravits. Arbetet fortsätter däremot med att fastställa identiteten och ursprunget hos de övriga avlidna.

Undersökningarna genomförs inom forskningsprojektet KAROL, som inleddes 2025 med finansiering från Kone-stiftelsen och Finska Kulturfondens Birkalandsfond. Åbo universitet har beskrivit hur forskarna använder både naturvetenskapliga analyser och historiskt källmaterial för att undersöka personernas bakgrund, hälsa och levnadsförhållanden.

Identifieringsarbetet kompliceras av att äldre dokumentation saknas. Svenska Yle rapporterade den 20 oktober 2026 att en brand vid Karolinska institutet under 1800-talet förstörde handlingar som hade kunnat ge information om kvarlevornas ursprung.

Karolinska institutets historiska uppgifter visar dessutom att vissa kranier hade överförts från Helsingfors universitets anatomiska institution till anatomiprofessorn Anders Retzius. I det materialet ingick kvarlevor från människor som avlidit under fängelsestraff på Sveaborgs fästning.

Forskarna arbetar inte enbart med genetiska analyser. Karolinska institutet redovisade den 10 april 2026 att undersökningarna också omfattar isotopprover, jordprover och textilmaterial. Materialet används för att undersöka bland annat historiska kostvanor, hälsotillstånd och individuella levnadsförhållanden.

Ett exempel på forskningens resultat presenterades av SVT Nyheter den 22 januari 2026. Forskarna hade då hittat mjölkprotein i tänderna hos en kvinna som levde under 1600-talet i Pälkäne. Ulla Nordfors förklarade att upptäckten gav konkreta belägg för att mjölk hade konsumerats under perioden och kunde ge ytterligare kunskap om äldre tiders matvanor.

Återlämningen av kvarlevorna föregicks av en flerårig process. Krav på att de mänskliga kvarlevorna skulle återföras till Finland framfördes 2018 av en särskild återlämnandekommitté. Karolinska institutets dåvarande rektor Ole Petter Ottersen begärde i oktober 2022 att regeringen skulle avgöra frågan. Den svenska regeringen gav sitt formella godkännande den 18 april 2024.

Efter överföringen genomfördes flera återbegravningar i Finland. Den 8 september 2024 begravdes 45 kranier vid Sankt Mikaels gamla kyrkoruin i Pälkäne. Svenska Yle rapporterade att ceremonin leddes av biskop Matti Repo och kyrkoherde Jari Kemppainen. Finlands dåvarande forsknings- och kulturminister Sari Multala höll ett tal under ceremonin.

Ytterligare elva kranier hade identifierats som hämtade från Norra Savolax och Norra Karelen. Svenska Yle rapporterade att dessa skulle föras vidare till Kuopio och Joensuu efter att undersökningarna avslutats.

Den 21 juni 2025 begravdes åtta andra återlämnade kranier på Pielavesi kyrkogård. Nilakan församling meddelade att kvarlevorna ursprungligen hade förts till Sverige i samband med Gustaf Retzius forskningsresa 1873.

Återlämningen har även uppmärksammats i internationell forskning. En studie som publicerades 2026 i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Heritage Studies behandlade återförande av mänskliga kvarlevor från historisk rasforskning i Finland och Irland. Forskarna granskade bland annat den finländska processen från de lokala kraven 2018 fram till återbegravningen av 45 personer i Pälkäne 2024.

Samtidigt fortsätter arbetet vid Åbo universitet med de kvarlevor vars geografiska ursprung fortfarande är oklart. Forskarna har ännu inte offentliggjort några slutliga slutsatser om varifrån dessa personer kom.