Forskare ska kartlägga våldsdömda unga kvinnors liv

Forskare vid Umeå universitet ska undersöka livsvillkoren för tjejer och unga kvinnor som dömts för våldsbrott. Genom intervjuer och dagböcker ska forskarna kartlägga kvinnornas erfarenheter av våld, utsatthet och tiden på anstalt. Studien omfattar även deras behov av stöd före och under fängelsevistelsen.

Projektet heter Våldet och verkställigheten: Dömda tjejers och unga kvinnors livsvillkor innan och under anstaltsvistelse och pågår från den 1 januari 2026 till den 31 december 2028. Forskningsrådet Forte har beviljat projektet 4 992 000 kronor inom utlysningen Projektbidrag 2025. Diarienumret hos Forte är 2025-01321.

Forskningsledare är Linda Arnell, docent i socialt arbete vid Umeå universitet. Hon genomför studien tillsammans med Azade Azad, biträdande professor i psykologi vid Högskolan Kristianstad, och Anna-Karin Larsson vid Örebro universitet.

Forskargruppen ska intervjua 20 kvinnor mellan 15 och 29 år som dömts för våldsbrott. Deltagarna ska berätta om sina erfarenheter under uppväxten och fram till anstaltsvistelsen. De ska också skriva dagböcker. Därutöver ska kriminalvårdspersonal intervjuas om sitt arbete med målgruppen.

Linda Arnell beskriver forskningen om kvinnor på anstalt som begränsad. Enligt henne är det särskilt viktigt att undersöka kvinnornas tidigare livssituation för att kunna identifiera behov av stöd redan under uppväxten, innan de använder våld eller begår brott.

Örebro universitet anger att projektet utgår från narrativ kriminologi. Forskarna ska även studera hur kön, klass, etnicitet och ålder har betydelse i kvinnornas berättelser om sina livsvillkor. I ett pressmeddelande den 1 september 2026 beskrev Umeå universitet hur kvinnornas livsberättelser ska kombineras med kriminalvårdspersonalens erfarenheter för att undersöka hur stödinsatser kan utformas.

Bakgrunden är bland annat en ökning av antalet kvinnor som döms till fängelse. Antalet steg varje år mellan 2018 och 2024. Polismyndigheten har samtidigt uppmärksammat att fler unga kvinnor döms för våldsbrott.

Brottsförebyggande rådet, Brå, redovisar att antalet handlagda brottsmisstankar mot kvinnor ökade med 33 procent mellan 2016 och 2025. För män var motsvarande ökning 12 procent. Män stod fortfarande för 79 procent av samtliga handlagda brottsmisstankar under 2025. Under det senaste decenniet har kvinnornas andel av de brottsmisstänkta ökat med 3 procentenheter.

Under 2024 registrerade Brå 1 546 domslut där kvinnor fick fängelse som huvudpåföljd. Det var 254 fler än året innan, motsvarande en ökning med 20 procent. För män steg antalet med 3 procent under samma period.

År 2025 uppgick det totala antalet domslut med fängelse som huvudpåföljd till 15 643, en ökning med 4 procent jämfört med 2024. Den sammanlagda utdömda strafftiden ökade samtidigt med 7 procent. Dessa uppgifter omfattar både kvinnor och män.

I en födelsekohortstudie från december 2025 konstaterade Brå att det blivit vanligare att kvinnor lagförs för våldsbrott i de undersökta födelsekohorterna. Någon motsvarande tydlig utveckling kunde inte identifieras bland män.

Polismyndigheten har också beskrivit hur kriminella nätverk rekryterar både flickor och pojkar till grova brott via sociala medier och krypterade meddelandetjänster. Rekryteringen kan enligt polisen ske digitalt utan geografisk anknytning. Ungdomarna kan även utsättas för hot och påtryckningar.

Tidigare forskning visar att tjejer och unga kvinnor som döms för grova brott ofta själva har erfarenheter av våld och övergrepp. Linda Arnell framhåller att kvinnor i större utsträckning än pojkar och män har erfarenheter av utsatthet för sexuellt våld. Forskargruppen vill därför undersöka både kvinnornas hälsa och deras behov av insatser.

Azade Azads forskning vid Högskolan Kristianstad omfattar utvecklingspsykologiska och rättspsykologiska frågor om barns och ungas livsvillkor. Hon har även studerat flickor som dömts för brott och deras erfarenheter av vård och behandling på särskilda ungdomshem.

Den 16 juni 2026 publicerade Azade Azad och Johanna Carlsson en vetenskaplig studie där tio flickor mellan 15 och 18 år, dömda till ungdomstjänst, intervjuades vid två tillfällen under 18 månader. Studien identifierade utbildning, självständighet och sociala relationer som centrala delar av flickornas framtidsmål.

Linda Arnell disputerade i socialt arbete 2019 och forskar även om tjejer i kriminella gäng, med fokus på delaktighet, utsatthet och våld. Hon är dessutom koordinator för forskningsnätverket FlickForsk, Nordic Network for Girlhood Studies.

Forskarna hoppas att det nya projektets resultat ska kunna användas för att utveckla stöd, behandling och förebyggande arbete. Kunskapen kan även utgöra underlag för resursfördelning och framtida kriminalpolitiska beslut.

Linda Arnell betonar att en central del av arbetet är att förstå kvinnornas uppväxtförhållanden. Målet är att få kunskap som kan användas för att sätta in rätt stöd tidigare i livet och därigenom förebygga våld och kriminalitet.