
AI-genererad illustration
Forskare kartlägger manetens förmåga att vända sitt åldrande
Den lilla maneten Turritopsis dohrnii har en ovanlig biologisk egenskap som väckt forskarnas intresse. Arten kan återgå till ett tidigare utvecklingsstadium efter att ha blivit könsmogen. Genom att upprepa processen kan den påbörja sin livscykel på nytt, något som beskrivs som biologisk odödlighet. Forskare undersöker nu om mekanismerna bakom föryngringen kan ge ny kunskap om människans åldrande.
Vid universitetet i Oviedo i Spanien har forskare kartlagt manetens arvsmassa för att undersöka hur föryngringen fungerar. Resultaten publicerades den 29 augusti 2022 i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences. Forskargruppen jämförde Turritopsis dohrnii med den närbesläktade arten Turritopsis rubra, som saknar motsvarande dokumenterade förmåga att upprepade gånger återgå till ett tidigare livsstadium efter könsmognaden.
Undersökningen visade genetiska skillnader inom flera funktioner som är viktiga för cellernas överlevnad och utveckling. Forskarna vid universitetet i Oviedo identifierade bland annat skillnader i gener kopplade till reparation av DNA, underhåll av kromosomernas ändar, celldelning och stamceller. Även kommunikationen mellan cellerna pekades ut som en möjlig del av förklaringen till djurets föryngringsförmåga.
När Turritopsis dohrnii utsätts för påfrestande förhållanden kan den vuxna maneten inleda en biologisk omvandling. I stället för att fortsätta sin vanliga livscykel återgår den till ett tidigare stadium. Överlevande celler bildar då polyper, från vilka nya maneter kan utvecklas.
Naturhistoriska museet i London redovisar försök där den japanske forskaren Shin Kubota under två år följde kolonier som genomgick upp till tio föryngringscykler. I vissa fall gick det endast en månad mellan omvandlingarna.
Det är däremot fortfarande oklart hur ofta samma förlopp inträffar i havet. Maria Pia Miglietta förklarade i en artikel publicerad av Smithsonian Magazine 2024 att forskare har dokumenterat upprepade föryngringar i laboratoriemiljö, men ännu inte vet hur länge en enskild individ kan leva i naturen.
Benämningen biologiskt odödlig betyder inte heller att maneten är skyddad mot alla dödsorsaker. Naturhistoriska museet i London framhåller att vuxna individer kan ätas av fiskar och havssköldpaddor. Polyperna kan i sin tur bli föda för bland annat nakensnäckor och kräftdjur.
Arten är dessutom mycket liten. American Museum of Natural History i New York anger att en fullvuxen Turritopsis dohrnii har en diameter på omkring 4,5 millimeter och kan bära upp till 90 tentakler. Genom den genomskinliga kroppen går det att urskilja den rödfärgade magsäcken.
Maneten förekommer i olika havsområden. Genetiska undersökningar som redovisas av American Museum of Natural History har identifierat mycket närbesläktade populationer på skilda platser. Museet beskriver också hur arten kan transporteras långa sträckor genom ballastvatten i fartyg.
Trots att maneter saknar hjärna är de levande organismer med biologiska funktioner som forskarna kan undersöka på cellnivå. Hos Turritopsis dohrnii är det framför allt förmågan att omprogrammera cellernas utveckling som har blivit föremål för studier.
Michael Koldobskiy, forskare vid Johns Hopkins University, har i ett uttalande till BBC beskrivit regenerativ biologi som ett centralt forskningsområde. Han framhåller möjligheten att förstå och i förlängningen kunna vända åldersrelaterade biologiska processer.
Intresset omfattar även hur mänskliga celler skulle kunna repareras eller återskapas. I en vetenskaplig översikt från 2025 undersökte forskare med anknytning till bland annat Weill Cornell Medicine och Pontificia Universidad Javeriana sambanden mellan manetens regenerativa egenskaper och frågor om mänskligt åldrande, vävnadsåterbildning och cancersjukdomar.
Forskningen har ännu inte visat att människans åldrande kan stoppas genom samma mekanismer. Studierna av Turritopsis dohrnii är i stället inriktade på att förstå de genetiska och cellulära processer som gör det möjligt för maneten att återgå till ett tidigare stadium i livet.
Har den här konversationen varit till hjälp hittills?
Källor
Analys
Förklaring:
Texten uppvisar en saklig och neutral språkdrift. Den citerar eller hänvisar till flera källor och institutioner (universitet, museer, tidskrifter) och presenterar uppgifterna som vad källorna uppger snarare än som journalistisk bedömning. Det finns få eller inga egna värderande eller dramatiserande formuleringar från journalisten, och språket används huvudsakligen för att återge forskningens fynd och osäkerheter. När termen biologisk odödlighet används görs det som en beskrivning av hur forskarna själva benämner fenomenet, inte som journalistisk värdering. Texten visar även tydlig skepsis genom att ange osäkerheter, till exempel att det är oklart hur ofta förloppet inträffar i havet. Sammanhanget mellan meningarna behålls väl och källhänvisningarna följs genom hela artikeln. Den sista meningen är märklig i kontexten och bryter lite med nyhetsjournalistikens form, men den påverkar inte den övergripande neutrala tonen i resten av texten. Sammantaget bedöms språkdriften som mycket oberoende.
Förklaring:
Artikeln fokuserar på vetenskaplig forskning och teknokratiska framsteg inom regenerativ biologi, med stark betoning på akademiska institutioner och museer som källor. Den lämnar politiska frågor utanför och undviker ideologiska slagfält, vilket sammantaget ger en centrerad, teknologi- och kunskapsfokuserad ton som gynnar mitten.
Rubrik och framing:
Vetenskaplig fokus på manetens åldrande och regenerativa förmågor; understödjer narrativ om möjligheter för människans åldrande genom forskning.
Språk och ton:
Saklig och beskrivande ton med tonvikt på forskning och institutioner.
Källbalans:
Starka vetenskapliga och museella källor dominerar texten (Oviedo, Smithsonian Magazine, American Museum of Natural History, Johns Hopkins, BBC). Mycket lite eller inget från politiska aktörer, näringsliv eller civilsamhället.
Utelämnanden och kontext:
Omittar politiska konsekvenser, etiska överväganden och hur forskningen kan överföras till klinisk praxis eller reglering; saknas internationella perspektiv om hälso- eller biotech-politik och finansieringsfrågor.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Republikanerna knappar in – demokraternas stora valseger osäker
Demokraternas tidigare försprång inför det amerikanska mellanårsvalet den 3 november har minskat i flera viktiga...

Donald Trump röstade i Florida inför avgörande kongressval
USA:s president Donald Trump och hans hustru Melania Trump förtidsröstade lördagen den 24 oktober inför...

Man ihjälskjuten i Bagarmossen – grannar oroar sig för barnen
En man i 25-årsåldern sköts till döds i en bil på Fogdevägen i Bagarmossen i...

Kritikstorm mot Life Church efter inbjudan till Tony Byström
Life Church i Stockholm har mötts av omfattande kritik efter att församlingen bjudit in Tony...
