FN varnar för 2,8 graders uppvärmning – politiker oense

Den globala uppvärmningen riskerar att nå 2,8 grader med den klimatpolitik som bedrivs i dag. FN:s miljöprogram UNEP bedömer i en ny rapport att Parisavtalets mål om att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader inte längre kan nås utan ett tillfälligt överskridande. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna gör olika bedömningar av rapportens betydelse och vilka åtgärder som krävs.

Miljöpartiet och Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen betonar i stället osäkerheten kring framtida temperaturförändringar och anser att 1,5-gradersmålet länge varit orealistiskt.

UNEP presenterade den 21 oktober beräkningar som visar att världens växthusgasutsläpp behöver minska med 18 procent till 2030, 45 procent till 2035 och 69 procent till 2040 jämfört med 2025 års nivåer. Minskningarna krävs för att följa rapportens scenario där överskridandet av 1,5 grader hålls så begränsat som möjligt.

Även om samtliga länder genomför sina nuvarande nationella klimatåtaganden fullt ut skulle de globala utsläppen bara minska med 5–8 procent till 2030 och 11–15 procent till 2035, enligt UNEP. Skillnaden mellan ländernas åtaganden och de utsläppsminskningar som krävs är därmed betydande.

UNEP Copenhagen Climate Centre har redovisat att rapportens mest ambitiösa scenario innebär att den globala temperaturen tillfälligt stiger till omkring 1,7–1,8 grader vid mitten av århundradet. Därefter finns möjlighet att återvända till högst 1,5 graders uppvärmning år 2100, med en beräknad sannolikhet på ungefär 50 procent. För att begränsa temperaturökningen krävs bland annat omfattande lagring av koldioxid, en teknik som ännu inte används i den omfattning som skulle behövas.

USA pekas ut som ett särskilt problem i rapporten. Landets president Donald Trump har lämnat Parisavtalet och de amerikanska utsläppen har ökat mer än i något annat land. UNEP redovisar att USA:s utsläpp steg med 133 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2025. Bakom ökningen låg främst större efterfrågan på elektricitet och ökad produktion av kolkraft.

Anne Olhoff, rapportförfattare och chef för UNEP Copenhagen Climate Centre, bedömer att förändringarna i USA:s klimatpolitik kan medföra ytterligare omkring 0,1 grads global temperaturökning fram till år 2100.

Amanda Lind vill att Sverige snabbt vidtar åtgärder för att minska utsläppen. Hon lyfter fram utbyggnad av förnybar energi, effektivare energianvändning och en avveckling av fossila bränslen som centrala delar i Miljöpartiets klimatpolitik. Hon hänvisar till att FN identifierar dessa områden som viktiga för att begränsa uppvärmningen.

Miljöpartiets språkrör kopplar också rapportens slutsatser till den svenska regeringsbildningen. Amanda Lind anser att processen behöver gå snabbare och riktar kritik mot Tidöregeringens klimatpolitik under de senaste fyra åren. Hon vill att en ny regering skyndsamt stärker Sveriges klimatarbete.

Martin Kinnunen delar uppfattningen att regeringsbildningen gärna får avslutas snabbare men avvisar sambandet med UNEP:s rapport. Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson anser att de internationella klimatberäkningarna inte har någon direkt koppling till hur en svensk regering bildas.

Han framhåller att den globala temperaturen redan har stigit och att 1,5-gradersgränsen i praktiken är nära att vara passerad. Därför anser han inte att rapportens slutsatser är överraskande.

Kinnunen pekar också på Sveriges begränsade andel av de globala utsläppen. Hans bedömning är att betydande utsläppsminskningar skulle kunna uppnås om större utsläppsländer närmade sig Sveriges nivå på klimatarbetet.

Naturvårdsverkets preliminära statistik från den 17 juni 2026 visar att Sveriges territoriella växthusgasutsläpp uppgick till 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2025. Det motsvarar en minskning med knappt 3 procent jämfört med föregående år.

Utsläppen från inrikes transporter sjönk samtidigt med 4 procent trots att det totala trafikarbetet ökade med 2 procent. Naturvårdsverket pekar på större användning av biodrivmedel och fortsatt elektrifiering som förklaringar till utsläppsminskningen.

När Martin Kinnunen får frågan om hur allvarlig en global uppvärmning på 2,8 grader skulle vara framhåller han att osäkerheten är stor. Han bedömer att utsläppen kommer att minska över tid och pekar på att teknisk utveckling snabbt kan förändra energianvändningen. Samtidigt anser han att det återstår att se hur fort fossila bränslen kan ersättas.

Kinnunen hänvisar även till oroligheterna i Iran, som han menar har bromsat övergången från kol till naturgas. Han beskriver utvecklingen som negativ eftersom övergången till gas enligt hans bedömning har varit en viktig orsak till minskade utsläpp i flera länder.

Internationella energiorganet IEA konstaterar i rapporten Electricity 2026 att de globala koldioxidutsläppen från elproduktion låg på ungefär samma nivå under 2025 som året före. Under de två föregående åren hade utsläppen ökat med 1,5 respektive 1,4 procent. IEA framhåller utbyggnaden av förnybar energi och kärnkraft som viktiga förklaringar till att ökningen avstannade.

Samtidigt visar mätningar från Världsmeteorologiska organisationen WMO att koncentrationen av koldioxid i atmosfären fortsätter att stiga. Den globala genomsnittshalten nådde 423,9 miljondelar under 2024. Ökningen på 3,5 miljondelar från föregående år var den största som registrerats sedan moderna mätningar inleddes 1957.

Klimatforskaren Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, varnade vid Reuters Sustainability Europe-konferensen den 20 oktober 2026 för att den globala uppvärmningen accelererar. Han framhöll bland annat förändringar i Amazonas regnskog och Atlantens havscirkulation som betydande klimatrisker.

Det internationella klimatarbetet fortsätter samtidigt inför FN:s klimatmöte COP31, som ska hållas i Antalya i Turkiet den 9–20 november 2026. FN:s klimatkonvention UNFCCC har meddelat att värdlandsavtalet trädde i kraft den 18 september 2026 efter att Turkiet slutfört sina nationella godkännandeförfaranden.

Turkiets Murat Kurum har nominerats till ordförande för COP31, medan Australiens Chris Bowen ska leda förhandlingarna.

FN:s klimatpanel IPCC avslutade dessutom sitt möte i Addis Ababa i oktober 2026 utan att nå en överenskommelse om tidsplanen för nästa omfattande vetenskapliga klimatutvärdering. Arbetet med tidsplanen är relevant för den globala översynen av Parisavtalets genomförande som planeras till 2028.

Sveriges klimatminister Romina Pourmokhtari från Liberalerna har avböjt att kommentera UNEP:s rapport. Hon hänvisar till att hon för närvarande ingår i en övergångsregering.