FN granskar bristande framsteg för världens biologiska mångfald

Världens länder har fyra år på sig att uppfylla de internationella målen för biologisk mångfald. Inför FN:s sjuttonde partsmöte, COP17, visar en global utvärdering att flera av de överenskomna målen fortfarande är långt ifrån att uppnås. När förhandlingarna inleds i Armeniens huvudstad Jerevan den 19 oktober står ländernas genomförande och finansieringen av naturvårdsarbetet i centrum.

FN:s konvention om biologisk mångfald ska under mötet genomföra den första samlade granskningen av hur länderna arbetar med Kunming–Montréal-ramverket. Överenskommelsen antogs i december 2022 och innehåller 23 åtgärdsmål som ska vara uppfyllda senast 2030. Bland målen finns att skydda minst 30 procent av världens land- och havsområden samt att halvera det globala matsvinnet.

Den globala naturutvärdering som presenterats inför COP17 visar att ländernas nuvarande åtaganden motsvarar ett skydd av omkring 26 procent av landytorna och 12 procent av havsområdena år 2030. FN-konventionens generalsekreterare Astrid Schomaker har framhållit att arbetet behöver gå snabbare för att målen ska kunna uppnås.

Organisationen Campaign for Nature har samtidigt redovisat att 50 länder redan skyddar minst 30 procent av sina land- och inlandsvattenområden. Organisationens genomgång visar att samtliga nationella åtaganden tillsammans skulle kunna öka andelen skyddade land- och inlandsvattenområden från omkring 20 till 27 procent fram till 2030.

Underlaget för FN:s första globala utvärdering bygger bland annat på nationella rapporter och handlingsplaner. Den 9 mars 2026 meddelade sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald att 125 av konventionens 196 parter hade lämnat in sina sjunde nationella rapporter före tidsfristen den 28 februari. En andra global utvärdering ska genomföras vid COP19.

Sveriges chefsförhandlare Charlotta Sörqvist anser att granskningen behöver resultera i tydligare vägledning för det fortsatta genomförandet. Hon framhåller att ett viktigt resultat av COP17 vore ett beslut som visar hur länderna ska arbeta vidare och vilka av de 23 målen som kräver ytterligare insatser.

FN:s miljöprogram UNEP har meddelat att förhandlingarna också ska behandla Yerevan Pathway, ett gemensamt upplägg för hur genomförandet av de globala naturmålen ska påskyndas fram till 2030.

Finansieringen utgör en central del av förhandlingarna. Enligt uppgifter från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, uppgick den årliga finansieringen för biologisk mångfald under perioden 2023–2025 till mellan 75 och 92 miljarder dollar. Kunming–Montréal-ramverket innehåller ett mål om att mobilisera minst 200 miljarder dollar om året senast 2030.

En särskild del av finansieringsmålet gäller internationella ekonomiska resurser till utvecklingsländer. Inom ramverkets mål 19 anges att dessa resurser ska uppgå till minst 20 miljarder dollar årligen senast 2025 och minst 30 miljarder dollar senast 2030. OECD:s uppgifter visar att finansieringen till utvecklingsländer nådde omkring 19 miljarder dollar under 2024. Astrid Schomaker har betonat att tillgången till ekonomiska resurser är avgörande för att länderna ska kunna fullfölja sina åtaganden.

Vid de återupptagna COP16-förhandlingarna i Rom den 28 februari 2025 enades länderna om en fortsatt väg för finansieringen av det globala ramverket. Världsnaturfonden WWF framhöll efter uppgörelsen att de ekonomiska resurserna fortfarande behövde mobiliseras från offentliga verksamheter, privata aktörer och filantropiska organisationer.

Även finansieringen av naturbaserade lösningar kommer att uppmärksammas. FN:s miljöprogram UNEP redovisade i rapporten State of Finance for Nature 2026 att investeringarna uppgick till omkring 220 miljarder dollar, varav 23 miljarder kom från den privata sektorn. Enligt UNEP behöver de årliga investeringarna öka till 571 miljarder dollar 2030 för att motsvara de globala målen för biologisk mångfald, klimat och återställande av mark.

Samma rapport visar att omkring 30 dollar går till verksamheter som skadar naturen för varje dollar som investeras i skydd eller återställande. UNEP pekar på förändringar av sådana finansiella flöden som en viktig del av arbetet med att finansiera naturvård.

Inför COP17 har organisationerna Business for Nature och Finance for Biodiversity Foundation samlat fler än 130 företag och finansiella institutioner bakom en uppmaning till regeringar att förändra ekonomiska stöd som skadar biologisk mångfald. De deltagande aktörerna representerar enligt organisationerna omkring 4 700 miljarder dollar i förvaltade tillgångar.

För Sveriges del genomförs förhandlingarna under en period med övergångsregering. Charlotta Sörqvist förklarar att den svenska delegationen därför kommer att hålla fast vid de ståndpunkter som tidigare fastställts under förberedelserna. Sverige kommer inte att ansluta sig till några nya koalitioner eller initiativ vid mötet.

Det är femte gången som Charlotta Sörqvist leder Sveriges förhandlingsdelegation. Hon beskriver samtidigt ett växande intresse för frågorna, bland annat från näringslivet och andra organisationer. Enligt Sörqvist skapar detta möjligheter till fortsatt dialog även mellan FN:s partsmöten.

Ingen svensk minister kommer att närvara vid COP17. Sverige företräds på politisk nivå av statssekreteraren Daniel Westlén. Delegationen består av 26 personer från bland annat Regeringskansliet, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Sida och Sametinget.

Den 5 februari 2026 beslutade regeringen om en ny svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, med diarienummer KN2026/00242. Strategin ersätter Sveriges tidigare plan från 2013 och ingår i det nationella underlaget för FN:s globala uppföljning.

Regeringen meddelade dessutom den 9 februari att två nya etappmål införts i det svenska miljömålssystemet. Det ena behandlar stadsgrönska och det andra förbättrad mångfald av vilda pollinatörer. Båda ingår i Sveriges nationella genomförande av Kunming–Montr Montréal-ramverket.

Naturvårdsverket redovisade i juli 2026 att EU:s strategi för biologisk mångfald omfattar ett mål om rättsligt skydd för minst 30 procent av unionens landyta och 30 procent av havsområdena till 2030. Myndigheten deltar i det svenska arbetet med strategin.

Inför FN-mötet har Sverige också deltagit i nordiska förberedelser. Regeringskansliet meddelade den 28 september att Daniel Westlén deltagit i ett nordiskt miljömöte där en gemensam ministerdeklaration behandlades. Deklarationen omfattade förberedelser inför COP17, klimatmötet COP31 och det första partsmötet inom det internationella havsavtalet BBNJ. Arbetet syftade till att samordna de nordiska ländernas prioriteringar.

Världsnaturfondens policychef Ankin Ljungman efterlyser ett tydligt åtagande från länderna att omsätta den globala överenskommelsen i praktiken. Hon framhåller att länderna var överens om behovet av att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald när ramverket antogs 2022. Enligt Ljungman kommer ytterligare förseningar att medföra högre kostnader och göra det svårare att återställa förlorad natur.

Ankin Ljungman betonar även betydelsen av samarbeten som etableras vid sidan av de formella förhandlingarna. Hon anser att länderna behöver kombinera internationella beslut med egna initiativ och gemensamma insatser utanför förhandlingsrummen.

Den internationella naturvårdsunionen IUCN har inför COP17 efterlyst förstärkt vetenskapligt och tekniskt samarbete, större ekonomiska resurser och bättre möjligheter för urfolk och lokalsamhällen att delta i arbetet. Organisationen vill också se en närmare samordning mellan naturvårdsfrågorna och internationella insatser inom klimat, jordbruk och hälsa.

Naturskyddsföreningen kommer att följa förhandlingarna på plats i Armenien. Organisationens generalsekreterare Karin Lexén har meddelat att föreningen representeras av Ulrik Westman, policychef för det internationella arbetet. Naturskyddsföreningen ska även samarbeta med partnerorganisationer från Afrika, Asien och Sydamerika under mötet.

Flera särskilda initiativ finns på programmet. FN:s miljöprogram UNEP har meddelat att plattformen Yerevan Platform on Mountain and Freshwater Ecosystems ska lanseras den 26 oktober. Arbetet inriktas på bergs- och sötvattenmiljöer som påverkas av bland annat smältande glaciärer, uttorkade vattenområden och förlust av arter knutna till dessa ekosystem.

Den 29 oktober ska UNEP presentera rapporten Nature's Comeback om framstegen inom restaurering av natur. Samma dag ska fem nya internationella restaureringsinitiativ uppmärksammas inom FN-programmet World Restoration Flagships.

COP17 omfattar även två andra internationella avtal. Det tolfte partsmötet för Cartagenaprotokollet om biosäkerhet hålls tillsammans med det sjätte partsmötet för Nagoyaprotokollet, som reglerar tillträde till genetiska resurser och rättvis fördelning av nyttan från deras användning.

Enligt sekretariatet för FN:s konvention om biologisk mångfald hade 129 av Cartagenaprotokollets 173 parter och 95 av Nagoyaprotokollets 142 parter lämnat in nationella rapporter inför 2026 års utvärdering. Uppgifterna presenterades den 9 mars.

FN:s partsmöten om biologisk mångfald arrangeras normalt vartannat år. Förkortningen COP står för Conference of the Parties och anger mötet mellan parterna i FN:s konvention om biologisk mångfald. Årets möte är det sjuttonde i ordningen och pågår i Jerevan mellan den 19 och 30 oktober.

Det globala ramverk som nu granskas antogs vid COP15 i kanadensiska Montréal 2022. Överenskommelsen fick namnet Kunming–Montréal eftersom mötet ursprungligen skulle ha hållits i den kinesiska staden Kunming, men flyttades till Kanada till följd av de covidrestriktioner som då gällde i Kina. Ramverket har kommit att beskrivas som naturens motsvarighet till Parisavtalet om klimatet.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?