Flera höstval kan förändra det globala maktläget

Flera val under hösten kan påverka maktbalansen i några av världens största länder samtidigt som krig, internationella konflikter och politiska motsättningar sätter regeringar under press. USA, Israel, Ryssland och Brasilien går alla in i politiskt avgörande perioder, samtidigt som Bosnien-Hercegovina håller val och Förenta nationerna söker en ny generalsekreterare.

I USA hålls mellanårsval den 3 november, när samtliga 435 platser i representanthuset och 35 platser i senaten står på spel. Donald Trump har snart genomfört två år av sin mandatperiod och har hittills haft stöd av republikansk majoritet i hela kongressen. Ett demokratiskt övertagande av representanthuset skulle göra det svårare för presidenten att få igenom sin inrikespolitiska agenda. Donald Trump skulle samtidigt behålla betydande befogenheter inom utrikes- och försvarspolitiken oavsett valresultat.

Donald Trumps regering har under mandatperioden inlett omfattande militära insatser i Mellanöstern, skapat ett så kallat fredsråd som konkurrerar med Förenta nationerna, riktat hot mot allierade och beordrat militära angrepp i flera länder. Samtidigt har stödet för presidenten minskat i opinionsmätningar och motståndet mot krigföringen ökat. Ett stort republikanskt nederlag skulle kunna försvaga Donald Trumps ställning inom det egna partiet under de återstående två åren av mandatperioden.

Israel går till val efter en period som präglats av Hamas attacker den 7 oktober 2023 och efterföljande krig i Gaza, Libanon och Iran. Premiärminister Benjamin Netanyahu har under lång tid mött kritik från motståndare och bedömare som anklagat honom för att använda konflikterna och den politiska polariseringen för att stärka sin position som landets försvarare. Han motsätter sig också det senaste fredsinitiativet för Gaza.

Benjamin Netanyahus regeringsunderlag har sedan det föregående valet varit beroende av mindre extremistiska och ultrareligiösa partier vars företrädare har krävt fortsatt militär upptrappning och angrepp mot palestinier som strider mot folkrätten. Opinionsmätningar pekar på minskat stöd för Netanyahu och hans ultrareligiösa samarbetspartier, men varken regeringssidan eller oppositionen ser ut att få egen majoritet.

Israels parlament uppgav att ett förslag om att upplösa den 25:e knesset godkändes i en första behandling den 2 juni med 106 röster för och inga röster emot eller nedlagda. Förslaget angav då att ett tidigarelagt val skulle kunna hållas mellan den 8 september och den 20 oktober. Det ordinarie datumet för valet till knesset är den 27 oktober.

I Ryssland hålls val till statsduman den 18–20 september. Det politiska systemet är utformat kring president Vladimir Putin och maktpartiet Enade Ryssland, medan oppositionspartier under lång tid har motarbetats eller förbjudits. Det liberala partiet Jabloko har stoppats från valet efter att ha tagit ställning mot kriget i Ukraina. De partier som tillåts delta verkar inom de politiska ramar som Kreml har satt upp.

Enade Rysslands valkampanj kretsar kring det som den ryska ledningen kallar den militära specialoperationen i Ukraina. Kriget beskrivs i kampanjen som avgörande för Rysslands säkerhet, och soldater som framställs som krigshjältar har placerats på kandidatlistor. Samtidigt registrerade det statliga opinionsinstitutet FOM enligt Reuters att mer än hälften av de tillfrågade i nästan samtliga veckomätningar sedan slutet av april beskrev stämningen bland människor omkring dem som orolig. Reuters uppgav att nivån varit den högsta uthålliga sedan mobiliseringen 2022.

Förenta nationerna ska samtidigt utse en ny generalsekreterare inför årsskiftet när António Guterres lämnar posten efter tio år. Säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar måste kunna enas om en kandidat i ett läge med stora geopolitiska motsättningar. Det har också framförts krav på att nästa generalsekreterare ska vara kvinna, eftersom samtliga tidigare innehavare av posten har varit män.

Michelle Bachelet, tidigare president i Chile och tidigare FN-chef för mänskliga rättigheter, hade tidigt nämnts som en kandidat. FN meddelade dock att Chile den 25 mars drog tillbaka hennes nominering. På FN:s aktuella kandidatlista finns bland andra Rebeca Grynspan Mayufis, Carolyn Rodrigues Birkett, Rafael Mariano Grossi, María Fernanda Espinosa Garcés, Macky Sall, Olara Otunnu och Ivonne A-Baki.

I Brasilien ställer den sittande vänsterpresidenten Lula da Silva upp för omval vid 80 års ålder. Den tidigare högerpresidenten Jair Bolsonaro har dömts för ett försök att behålla makten genom en statskupp och hans son Flávio Bolsonaro har tagit över som kandidat. Familjen Bolsonaro har nära band till Donald Trumps administration i USA. Flávio Bolsonaro besökte Vita huset i maj, samtidigt som Donald Trump har infört nya importtullar mot Brasilien. Åtgärderna har av vissa brasilianska väljare tolkats som amerikanskt stöd och av andra som ett försök att påverka valet.

Folha de S.Paulo och Datafolha redovisade den 11 september att Lula da Silva fick 39 procent mot Flávio Bolsonaros 35 procent i en simulering av den första valomgången. I en möjlig andra omgång fick Lula da Silva 46 procent och Flávio Bolsonaro 44 procent. Undersökningen omfattade 2 002 väljare och hade en felmarginal på två procentenheter. Den första omgången hålls den 4 oktober och en eventuell andra omgång är preliminärt planerad till den 25 oktober.

Bosnien-Hercegovina går till val den 4 oktober, nästan 31 år efter att Bosnienkriget avslutades genom Daytonavtalet. Avtalet fördelar landets politiska makt längs etniska skiljelinjer. Spänningarna har på nytt ökat, samtidigt som bosnienserbiska ledare har hotat med utbrytning och nationalistiska motsättningar har bidragit till politisk låsning. Landets väg mot medlemskap i Europeiska unionen är fortfarande lång, medan Montenegro har kommit längre i processen.

Bosnien-Hercegovinas centrala valkommission fastställde den 7 maj att 3 414 364 väljare fanns i det centrala röstlängdsregistret. Valet omfattar bland annat landets tredelade presidentskap, representanthuset på statsnivå, parlamentet i Federationen Bosnien-Hercegovina samt nationalförsamlingen och presidentposterna i Republika Srpska.

Flera andra nationella val hålls under samma period. Lettland väljer parlament den 3 oktober. Landets centrala valkommission har meddelat att 88 vallokaler ska finnas utanför Lettland och att ansökan om poströstning från utlandet kan göras mellan den 29 augusti och den 25 september.

Bulgarien håller presidentval den 25 oktober. Bulgariens centrala valkommission har fastställt att kampanjen inför president- och vicepresidentvalet börjar klockan 00.00 den 25 september och avslutas vid midnatt den 23 oktober.

Nya Zeeland går till parlamentsval den 7 november. Landets valkommission har meddelat att utlandsröstningen börjar den 21 oktober och förtidsröstningen den 26 oktober. Den 25 oktober är sista dagen för väljarregistrering, vilket innebär att väljare inte längre kan registrera sig direkt i vallokalen på valdagen på samma sätt som vid de två föregående valen. Valmyndigheten uppgav den 1 september att omkring 3,6 miljoner registrerade väljare hade fått kontrollhandlingar utskickade och att mer än två miljoner påminnelsemejl skulle skickas mellan den 31 augusti och den 20 september.

Haiti planerar preliminärt sitt första val på tio år den 13 december efter en period av djup kris. Sydsudan har i sin tur preliminärt lagt sitt första val till den 22 december efter att omröstningen skjutits upp flera gånger.